Så hanterar du digitala tjänster på ålderns höst

Inom en snar framtid kommer en fjärdedel av alla svenskar att vara 65 år och äldre, redovisar Statistiska Centralbyrån, SCB. De grå pantrarna borde vara ett viktigt och växande marknadssegment för de som tillhandahåller teknikprodukter och tjänster i konsumentledet. Men som målgrupp betraktat är pensionärerna måhända en smula åsidosatta.

Enligt statliga Folkhälsomyndigheten lever cirka 400 000 äldre personer i så kallat digitalt utanförskap. Med detta menas att de inte har tillgång till nätet och dess tjänster via någon apparat alls. Att kunna använda internet via en dator, surfplatta eller telefon är en förutsättning för att kunna vara delaktig i samhället, resonerar myndigheten. I dessa sammanhang används begreppet välfärdsteknik, som syftar på digital teknik som bibehåller eller ökar trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har, eller löper förhöjd risk att få, en funktionsnedsättning. 

Sämre livskvalitet

Välfärdsteknik kan exempelvis vara digitala konsumentprodukter, och de tjänster som används på dem, men även trygghetslarm, tillsyn via uppkopplad kamera, sensorer för påminnelser, och så vidare. Folkhälsomyndigheten rapporterar att ensamhet en av de vanligaste orsakerna till försämrad livskvalitet hos äldre personer mellan 65–80 år. Samtidigt nämner myndigheten att skyddsfaktorer mot psykisk hälsa är att känna sig delaktig, ha ett socialt nätverk och få social stimulans. Sådant som nättjänster och sociala medier är så bra på.

Videosamtal och Facebook i all ära, men få saker är så besvärligt att klara sig utan som digital id-handling för vård- och bankärenden, för att ta ett par tydliga exempel bland många. Vi ska inte sticka under stol med att bland den äldre befolkningen som inte använder digitala tjänster så finns det en grupp som valt bort möjligheterna självmant. Men det finns många som ofrivilligt inte tar del av det digitala utbudet. 

– Många äldre har svårigheter vid olika former av funktionsnedsättningar, men det handlar även om bristande kunskaper. Att som förening gå in och hjälpa till rent praktiskt kräver stort ansvar och respekt för individen, säger Sven Niklasson, ordförande för Seniornet i Huddinge i Stockholm. Seniornet har cirka 9 000 medlemmar i Sverige som arbetar ideellt med att hjälpa och stötta äldre med it och digital teknik.

Känsliga uppgifter

Den känsligaste, och därmed även den mest viktiga, av alla digitala tjänster är digitala id:n som Bank-ID. Att lämna över sin ekonomiska- och samhälleliga identitetshandling till någon annan är inte något att ta lätt på. Det gäller alla och envar, oavsett förutsättningar. 

– Min erfarenhet är att försöka undvika direkt hjälp med Bank-ID utan att någon form av ansvarsöverenskommelse träffats skriftligt och i någon anhörigs närvaro, förklarar Sven Niklasson på Seniornet. 

Det är hyggligt enkelt att föreställa sig de problem som kan uppstå om exempelvis en volontär assisterar en person med nedsatt syn att använda en banktjänst och den som mottar hjälpen faktiskt inte riktigt vet vad som sker på grund av sin funktionsnedsättning. 

Det är som upplagt för missförstånd och i värsta fall direkt klander. 

– Varje situation och person är unik, men generellt vill vi säga att ju färre som inblandade desto mindre risk är det, konstaterar Sven Niklasson på Seniornet. 

Konstigt språk 

Just risker är en av de faktorer som gör att delar av den mogna delen av populationen skyr de digitala tjänsterna och helst harvar på med pappersfakturor och id-kort av plast. 

– Ett annat stort problem är den bedrägeriverksamhet som seniorer utsätts för. Många äldre försöker visa hövlighet gentemot okända människor, även bedragare, det vill säga att de undviker att be dessa att fara dit där de hör hemma, säger Sven Niklasson på Seniornet.

Ytterligare ett svåröverkomligt hinder är den rika förekomsten av svengelska, konstiga fackbegrepp och obegripliga förkortningar så fort som det handlar om it i allmänhet och uppkopplade tjänster i synnerhet. 

– Ett vanligt problem är de många gånger luddiga och svårtydda avtal som leverantörerna erbjuder. Vi måste komma bort från det språk som gör att många äldre inte förstår vad som avses eller vad innebörden av ett svar är vid kontakt med säljare eller kundtjänst, anser Sven Niklasson på Seniornet.

Låt oss anta att du har en äldre anhörig som behöver hjälp med digitala tjänster. Problemet är att du bor i annan del av landet och att instruera någon som har nedsatt hörsel över telefon är i det närmaste lönlöst. Frågan är då vad hemtjänsten kan bistå med när det gäller till exempel nätbanksärenden. 

Kommunalt stöd

– För stöd från kommunen i form av hemtjänst krävs inte att den enskilde har Bank-ID. Vi har digitala inköp som stöd och detta innebär att den enskilde inte behöver Bank-ID utan hemtjänsten är behjälplig med användningen av den digitala tjänsten. Leverantören skickar sedan en faktura till den enskilde för inköpen, förklarar Helena Reuterham, sektionschef, bistånd och förebyggande verksamhet på socialförvaltningen i Huddinge kommun, söder som Stockholm.

Det stöd som erbjuds från det allmänna är med andra ord e-handel med hemleverans, men inte de andra, nog så viktiga tjänsterna som vi förknippar med att vara uppkopplad och digitalt delaktig. 

– Det är svårt att uttala sig generellt kring digitala tjänster och hur de påverkar de äldre. Däremot vet vi att många äldre idag inte har tillgång till digitala tjänster. Där det ofta är anhöriga, närstående eller företrädare som är den enskilde behjälplig, förklarar Helena Reuterham på Huddinge kommun.

Det ser sannolikt olika ut från kommun till kommun i landet, men Huddinge erbjuder hjälp till de äldre innevånarna som har möjlighet att använda uppkopplade apparater, men som av olika anledningar inte kommit till skott. 

– Som en del i att bryta det digitala utanförskapet så erbjuder den förebyggande enheten inom äldreomsorgen surfplatta- och smartphone-utbildning där man kan få låna en enhet och lära sig olika digitala verktyg så som e-handling, Bank-ID, videosamtal och liknande, berättar Helena Reuterham på Huddinge kommun.

Få fullmakt

Så, tillbaka till den ursprungliga frågeställningen om hur du kan hjälpa din geografiskt avlägsna släktning med de digitala vardagsbestyren. 

– Om en person behöver hjälp med att sköta sin ekonomi eller myndighetskontakter digitalt så sker det via fullmakt, god man eller företrädare. Detta är inget som kommunen i form av hemtjänst kan göra för den enskilde, förtydligar Helena Reuterham.

Den enklaste varianten av stöd till någon som inte kan hantera digitala tjänster är om både den som hjälper till och den som mottar hjälpen har var sitt digitalt id, plus att båda parter är kunder i samma bank. Då är det vanligen inte svårare än att i den äldre släktingens nätbank eller app ange att en fullmakt utfärdas till ett visst personnummer och signera handlingen med det digitala id:t. Sedan kan du komma åt släktingens konton, betala räkningar, ange automatiska betalningar av sådant som hyra, och så vidare.

Om släktingen saknar ett digitalt id blir det hela avsevärt krångligare. Då krävs oftast fullmakt i form av tryckta och signerade exemplar vid ett besök på banken. Om ett fysiskt besök i banken är omöjligt så får du kontakta banken för att finna en lösning via exempelvis rekommenderat brev eller ombud.

Observera att en fullmakt inte kan användas för att få tillgång till en privatpersons koder, dosa eller kort för inloggning och identifiering. Dessa är fortfarande hens privata ur alla synvinklar. Du använder alltså din egen elektroniska legitimation för att logga in i den tjänst fullmakten gäller. Detta på grund av ansvarsefterlevnad, men också spårbarhet. Det måste helt enkelt gå att se att det är du som har fullmakten som betalat räkningar och gjort uttag från släktingens konto. 

Goda människor

Vad sker om en person helt saknar närstående som vill ta sig an uppgiften att hålla i myndighets- och vårdkontakter samt sköta ekonomin? Då används det system kallas för ”god man”. I det svenska rättsväsendet är en god man en person som utses för att hjälpa och företräda en annan person som på grund av olika anledningar inte kan ta hand om sina egna angelägenheter. Denne kallas huvudman på juridikspråk.

En god man kan utses i situationer där en person på grund av exempelvis sjukdom eller nedsatt funktionalitet inte kan hantera sin ekonomi eller ta tillvara sina rättigheter självständigt. En god man kan förvalta huvudmannens ekonomi genom att betala räkningar, hantera tillgångar och utföra andra ekonomiska uppgifter. Dessutom kan en god man se till att huvudmannen får den vård och omsorg som behövs, inklusive att ansöka om hjälpmedel eller tjänster för personlig vård. Det kan även innebära att överklaga beslut från myndigheter eller ansöka om bidrag eller andra förmåner som huvudmannen är berättigad till.

För att få en god man måste det finnas tydliga behov, vilket vanligtvis intygas av en läkare. Det är tingsrätten som beslutar om utnämningen av en god man, och huvudmannen har möjlighet att föreslå en lämplig kandidat. Om ingen sådan föreslås kommer överförmyndaren att föreslå en person som god man. Kostnaderna för en god man brukar bäras av huvudmannen själv, och överförmyndaren i kommunen fastställer hur mycket det kommer att kosta. Det finns en överförmyndare i varje kommun som ansvarar för att granska och kontrollera de goda männen för att säkerställa att de är ärliga och uppfyller sina skyldigheter på rätt sätt. Avslutningsvis låter vi ordföranden för Seniornet i Huddinge få sista ordet.

– Stat, regioner och kommuner har ett ansvar för innevånarna i de här frågorna och att ständigt hänvisa till den så kallade marknaden är oansvarigt, säger Sven Niklasson.

Så kommer du igång med digitala tjänster om du är äldre!

Seniornet

En ideologiskt och partipolitiskt obunden ideell seniorförening som arbetar för digital delaktighet i samhället för alla seniorer. Är organiserade i 40 lokala föreningar över hela landet. seniornet.se

Seniorsurfarna 

En tv-serie från UR där du lär dig mer om hur du gör för att använda digitala tjänster, vad du kan göra utan att fastna i tekniken. Till alla avsnitt och mer om Seniorsurfarna.

Dataprata 

En gratistjänst riktad till äldre utan datorvana som behöver hjälp med att komma igång. dataprata.se

Kom igång med videosamtal
Telias guide för att komma igång med videosamtal (ladda ned dokumentet med guiden).

Källa: Internetstiftelsen