Så pluggar du gratis – på världens bästa universitet

Det är en lastgammal nyhet att pandemiåren innebar en omställning från att alltid vara på plats till att jobba och plugga på distans. Efter att restriktionerna hävdes förra året innebar det emellertid inte att all verksamhet gick tillbaka till hur det fungerade förut. Utbildningsväsendet är ett tydligt exempel. 

– Det är fler som söker kurser och program på distans nu jämfört med före pandemin. Vi har relativt många vuxna studenter som redan har familj och jobb, så distansstudier kan underlätta livspusslet, säger Marie Nordström, som är tillförordnad sektionschef för Sektionen för vägledning och internationalisering vid Stockholms universitet.

Stockholms Universitet

Tydliga trender

Om vi kikar på statistiken så är trenden entydig och nationell. Enligt den statliga myndigheten ​​Universitets- och högskolerådet (UHR) så antogs 103 211 studenter till distansutbildningar under höstterminen 2022. Det kan jämföras med 84 890 antagna till fjärrkurser under samma period år 2019 och motsvarar en ökning med dryga 22 procent.

När det gäller att fylla på med kompetens i landet är det inte bara universitetsvärlden som drar strån till stacken. Yrkeshögskola kan vara en väl vald väg för exempelvis den som vill byta karriärbana, eller komma in på arbetsmarknaden som nyanländ.

Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar att antalet behöriga sökande kvinnor till yrkeshögskolans it-utbildningar under de senaste åtta åren har ökat med sensationella 389 procent. Enligt branschorganisationen Tech Sverige kan kompetensbristen inom it-sektorn motarbetas genom att fler kvinnor söker sig dit. Myndigheten för yrkeshögskolan uppger att en tredjedel av de behöriga sökande till yrkeshögskolans it-utbildningar 2022 var kvinnor. 

– Yrkeshögskolan har ett uppdrag att bredda rekryteringen och bryta könsbestämda yrkes- och utbildningsval. Inom yrkeshögskolan är det behoven på arbetsmarknaden som styr utbudet och glädjande nog har antalet sökande till utbildningarna ökat, säger Johan Lindahl, pressansvarig på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). 

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Samtidigt visar myndighetens egna prognoser att det totala antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan kommer att minska de kommande åren, sannolikt som en följd av regeringens vårbudget som räknar upp anslaget med en enda procent. Frågan är hur tillgången till distansutbildning spelar in i den större bilden. 

– Idag sker ungefär en tredjedel av yrkeshögskolans utbildningar på distans, men även många av de platsbundna utbildningarna har digitala inslag. Distansutbildningarnas flexibilitet gör att det kan vara lättare att rekrytera studerande men samtidigt ser vi att de har en lägre examensgrad. Utbildningsanordnarna och företagen bakom en utbildning måste ta ställning till vilken studieform som leder till bäst resultat i varje enskilt fall, förklarar Johan Lindahl på MYH. 

Ökat omställningsstöd 

Från och med den 1 oktober 2022 kan den som vill kompetensutvecklas mitt i karriären ansöka om omställningsstudiestöd. Stödet består av bidrag och en valfri lånedel och kan nyttjas av arbetssökande och yrkesverksamma. Trygghetsfonden TSL är en stiftelse som ägs av Svenskt Näringsliv och LO. Verksamhetens uppdrag är, förenklat uttryckt, att erbjuda karriär- och studievägledning, möjligheter till utbildning och ekonomiskt stöd. Totalt omfattas två miljoner anställda och 80 000 företag av fondens arbete.

– Distansutbildningar, både sådana som bygger på självstudier eller som är lärarledda, är en naturlig och viktig del i vårt erbjudande och kommer att bli ett alltmer naturligt inslag i utbildningserbjudandet, säger Caroline Söder, vd på Trygghetsfonden TSL.

Eva Lindblad (Trygghetsfonden)

Att antalet platser inom yrkeshögskolan minskas på sikt är inte populärt på stiftelsen. 

– Det är inte bra och det finns alla skäl till att ompröva detta och anpassa både utbudet och volymen av yrkesutbildningar till det behov som behöver tillgodoses för att vi ska klara kompetensförsörjningen. Att göra detta är av stor vikt för att bidra till individens såväl som företagens och Sveriges konkurrenskraft, menar Caroline Söder på Trygghetsfonden TSL.

Mooc ritar om kartan

Fenomenet Mooc (Massive Open Online Course) har för överskådlig framtid ritat om världskartan för personlig fortbildning. Definitionen av mooc är storskaliga, öppna nätbaserade och avgiftsfria distanskurser som kan läsas av tusentals deltagare med liten lärarinsats. Undervisningen finansieras genom avgifter för tilläggstjänster, exempelvis examination. I praktiken innebär Mooc att vem som helst kan läsa vid lärosäten med de högsta prestigemarkörerna, som Harvard, Oxford och så vidare. Detta utan att behöva sätta en fot utanför hemmet. Historiskt sett har de moderna nätkurserna sina rötter hos det amerikanska universitetet MIT (Massachusetts Institute of Technology) som inledde försök med öppna, avgiftsfria kurser på distans redan för tjugo år sedan. 

För att underlätta ansökningsprocedurerna och ge de kunskapstörstande användarna en översikt (samt tjäna en hacka) har Mooc-portaler som EdX och Coursera etablerat sig. 

Användandet är väldigt populärt bland svenskarna. 

– För närvarande har vi cirka 307 000 registrerade elever i Sverige sedan oktober 2021, berättar Hadi Moussa, chef för Coursera i Europa och Mellanöstern.

Tuffare konkurrens

Att studera vid ett universitet via Coursera och liknande portaler är gratis i den bemärkelsen att nätstudenten får tillgång till material och föreläsningar. För att få ett intyg efter att ha klarat en kurs behövs ett abonnemang som börjar på cirka 400 kronor i månaden. För en fullvärdig examen, som är identiskt med att genomgått hela utbildningen på plats, kan kostnaden landa upp emot 200 000 kronor. Det är en sammanhanget mycket låg avgift jämfört med de stora summor det kostar att plugga på campus på prestigeuniversiteten. Men, vänta här nu. Vi kanske har cynism som yrkesskada, men det är inte utan att hela mooc-upplägget luktar fejk och blåsning lång väg. 

– Jag kan förstå invändningen, men Coursera grundades av två professorer i datavetenskap vid Stanford University, Daphne Koller och Andrew Ng, med en vision om att göra världens bästa utbildningar tillgängliga för alla, var som helst. Vi är glada över att 120 miljoner människor har gjort det hittills på distans vid över 300 universitet, högskolor och läroinstitut, säger Hadi Moussa på Coursera.

Coursera

Det är möjligen att jämföra äpplen och päron, men Coursera är på väg mot ett elevantal per år som ligger i bakhasorna på mängden av antagna studenter i det svenska högskolesystemet. Det finns med andra ord ett slags nätbaserad konkurrens om de som vill studera och som årligen ökar markant. 

– Det kan det säkert bli en ökad konkurrens, särskilt om kännedom om möjligheterna sprider sig. Det kanske också beror lite på i vilken mån svenska arbetsgivare accepterar dessa utbildningar. Om det utländska lärosätet är mindre känt kan det bli svårare för arbetsgivaren att avgöra dess kvalitet. Generellt finns en efterfrågan för fler lite kortare kompetensutvecklande kurser med ett specifikt innehåll som ger en färdig merit/diplom inom något område, säger sektionschef Marie Nordström, på Stockholms universitet, som också erbjuder den sortens fristående kurser. 

Ai sätter agendan

I varje del av varenda samhällsinstitution är den lavinartade utvecklingen inom ai-teknik på tapeten. Den kommer att sätta agendan flera år framåt. Exempelvis skulle studentstödjande ai-rutiner kunna innebära att kurser och hela utbildningar kunde erbjudas och genomföras på vilket språk som helst. 

– Ai har kraften att inleda en ny era av personligt och interaktivt lärande i stor skala – något som traditionell högre utbildning ännu inte har kunnat bemästra. Det kommer samtidigt att förvandla innehållsskapande, inlärningsupplevelsen, bedömningen och meriter, samt färdigheter och karriärer, menar Hadi Moussa på Coursera och tillägger:

– Det innebär att alla utan kodnings- eller programmeringsbakgrund kan använda ai för att generera online-innehåll. Innehåll kommer produceras i en takt som aldrig förr: text, video och ljud. Utbildare minimerar då tiden det tar att bygga onlinekurser genom att en ai föreslår kursstrukturplaner, relevant läsning och uppgifter, säger han. 

– Konkurrensen mellan utbildningsinstitutioner finns redan idag och det digitala utbildningsutbudet har påbörjat sin globaliseringsresa. Detta inte minst pådrivet av mooc-kurserna. Att därutöver riva språkbarriärer kommer att underlätta tillgången till fler utbildningar för individen. Och visst kan detta leda till en ökad konkurrens mellan utbildningsinstitutioner samtidigt som det även kan leda till ett ökat samarbete. Sverige ska naturligtvis sträva efter att ligga i framkant i denna utveckling och arbeta strategiskt för att leverera utbildning i världsklass, avslutar Caroline Söder på Trygghetsfonden TSL.

10 i topp: Svenskarnas val av kurser på Coursera

Tips! Sök stipendier

Ytterligare en väg för dig som vill fortbilda dig men av en eller flera anledningar har ekonomiska förhinder är att söka stipendier. Dessa kan vara knutna till en särskild skola eller en livssituation, till exempel om du är ensamstående förälder med låg eller ingen inkomst. 

Ett tips är att testa att sajten Globalgrants.com. Det är kostnadsfritt att registrera sig och söka i databasen. För att använda tjänsten fullt ut kostar dock från 45 kronor i månaden.