När vi ska köpa grönsaker i matbutikerna förklarar tydliga skyltar varifrån de kommer. Vi får veta om tomaterna är svenska eller nederländska och kan på så sätt enkelt handla närodlat. I köttdisken kan vi på samma sätt välja bort danskt kött av djurskyddsskäl och på Systembolaget är det ännu enklare: Här visar flaggor varifrån en flaska kommer.
Konsumentmakten har historiskt visat sig vara en viktig kraft. Bojkotten av sydafrikanska varor fick apartheidregimen på fall och konsumenternas val tvingade fram oblekta förpackningar och freonfria kylskåp.
Men för att konsumentmakten ska fungera krävs det välinformerade konsumenter, och i teknikbutiken är det svårt att göra den här sortens initierade köp. För handen på hjärtat, vet du varifrån alla dina tekniska prylar kommer?
Det finns flera skäl till att en produkts ursprungsland är viktigt. Det första handlar om moral. På samma sätt som när konsumenterna på 80-talet valde bort sydafrikanska produkter har många idag invändningar mot länder som Kina och Ryssland. Tanken på att de pengar som vi spenderar på telefoner, säkerhetspaket och datorer finansierar interneringsläger i Xinjiang, robotattacker i Kiev och stridsflyg över Taiwansundet är föga lockande.
En annan invändning handlar om övervakning. Rapporterna har duggat tätt om hur Kina kan spionera med hjälp av sociala medie-appen Tiktok – och svenska Försvarsmakten, EU-kommissionen, brittiska staten och många andra har därför valt att helt stoppa appen. På samma sätt får kinesiska Huawei inte bygga 5g-nät i många länder eftersom risken för spioneri anses vara alltför stor.
Men exakt samma argument som används för att stoppa Tiktok och Huawei gäller förstås för alla kinesiska företag. Eftersom landet är en enpartidiktatur, finns här egentligen inget fritt näringsliv. Artikel 7 i Kinas underrättelselag kräver att kinesiska företag ska samarbeta med staten när det gäller underrättelseinhämtning.
Vem som kontrollerar informationen från Xiaomis telefoner, DJI:s drönare och Lenovos datorer är med andra ord höljt i dunkel – och liknande frågetecken finns förstås kring Kaspersky och andra företag i diktaturer som Ryssland och Belarus.
Från kinesiskt och ryskt håll avvisas alla de här anklagelserna, och om vi litar mer på Washington och London eller Peking och Moskva är ett beslut som var och en måste avgöra. På samma sätt måste vi konsumenter också välja om politiska överväganden över huvud taget ska styra våra teknikköp. Det finns också starka argument för att fortsätta handla med hela världen – eftersom det inte är självklart att isolering är ett effektivt medel för demokratisering.
Men om vi konsumenter ska kunna fatta initierade beslut krävs att vi har kunskapen, och det är här jag önskar att teknikbutikerna vore lika transparenta som matbutikerna. Jag önskar att butiker som Elgiganten och Mediamarkt skulle göra som Systembolaget. En kinesisk flagga under prylarna från Xiaomi, DJI och Lenovo, en rysk under Kaspersky, en amerikansk under Apple och en taiwanesisk under Acer skulle göra våra köpbeslut lättare.