Det började med att ett Reddit-inlägg, följt av en karta, fick spridning på nätet. Kartan använde olika färgkoder för att ange i vilka europeiska länder det var mest respektive minst troligt att gäster bjöds på mat i folks hem. Sverige pekades ut som ett särskilt snålt land, varpå en snöboll av anekdoter och berättelser i sociala medier sedan beskrev den svenska middagskulturen som ogästvänlig och rentav rasistisk.
Det finns också förklaringar till fenomen som Potemkinkulisser, shill och sockpuppets, liksom tips på hur man känner igen falska webbsidor och avmaskerar illasinnade avsändare av information. I Stockholm sattes en stor affischkampanj upp i tunnelbanan, vilket också skvallrar om hur akut man vill rusta svenskarna mot påverkanskampanjer på internet. “BLI INTE LURAD” står att läsa lite varstans i innerstaden.
Vissa tog det halvironiska drevet med ro och började skapa egna skämt om hur fruktansvärda svenskarna är. Andra funderade på om det var en desinformationskampanj mot Sverige med syfte att svartmåla. Under den globala hashtaggen #Swedengate samsas ren och skär hets mot Sverige med skämt och uppenbar “trollning” – alltså oseriösa inlägg som bara vill provocera eller underhålla.
Mycket som publicerats är alltså lustigheter, men det varvades med aggressiva inlägg som skruvade upp tonläget och pekade ut Sverige för en mängd olika hemskheter. Vissa fick stor spridning. Från en spaning om middagstraditioner hade det inte ens gått ett dygn. Typiskt Twitter.
Nätet är redan en hypersnabb smältdegel av ironi, provokationer och skojigheter och i en sekunduppdaterande miljö som #Swedengate kan det vara svårt att sålla. Det är något som den nya svenska myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, tagit fasta på i en kampanj om källkritik på nätet. På sajten “Bli inte lurad” går det att läsa om hur skämt på nätet – memes – och andra till synes oskyldiga nätfenomen i själva verket kan syfta till att skada bilden av Sverige både utåt och inåt sett.
Med hänsyn till det som ryms inom en sprucken ekokammare som #Swedengate kom myndighetens kampanj extremt vältajmat. Nästan så att man kunde tro att folket på MPF iscensatt hashtaggen själva. Någon slags destabiliserande effekt fick ju Swedengate – åtminstone fick det oss att börja diskutera den märkligt inskränkta gästfrihet som tycks råda i Sverige. Jag svälte också på kompisars rum som barn!
Att inte blint lita på saker som står på nätet utan att kolla upp källorna har aldrig varit mer angeläget. Vi vet att trollfabrikerna finns där ute, att de i någon mån redan lyckats påverka politiska resultat i världen och att de är fenomenalt effektiva för att skapa sanslösa drev och narrativ från i stort sett ingenting.
Det är lätt att skratta åt det myndighets-stela i att en myndighet varnar oss för skämt på nätet. Men bakom varningen ligger en helt befogad oro för desinformation som attackvektor mot Sverige. #Swedengate kunde lika gärna ha varit ett oskyldigt övningsscenario. Någon påverkanskampanj var det i alla fall inte.