Nej i riksdagen – kritiserade “snokarsajterna” begränsas inte

Ratsit, Mr Koll och Lexbase är tre exempel på söktjänster som i dag – bekvämt och smidigt – låter oss nosa rätt på långt mer än telefonnummer och adress när vi söker efter privatpersoner på nätet. Löner, betalningsanmärkningar och inte minst förekomst i brottmål hör till uppgifter som finns ett par klick bort. 

 

Personuppgifter på nätet – så rundar söksajterna GDPR

 

Integritetsperspektivet gör att de privata söktjänsterna anses kontroversiella – i många år har de kritiserats för att hänga ut privatpersoner. Med det EU-initierade regelverket GDPR på plats frågar sig många hur dessa söktjänster kan få fortsätta sälja sådan här information i lösvikt, men i Sverige omfattas de faktiskt av ett grundlagsskyddat utgivningsbevis. 

 

Krönika (2019): Stoppa snokarsajterna som säljer våra personuppgifter

 

I fjol lämnade dock regeringen in ett förslag om att göra en ändring i grundlagsskyddet för att begränsa denna typ av söktjänster. “Skyddet för den person­liga inte­griteten stärks genom att grund­lags­skyddet för söktjänster som offentlig­gör person­upp­gifter om att någon har begått brott begränsas” hette det. 

 

Men att peta i grundlagar om tryck- och yttrandefrihet är lättare sagt än gjort. Riksdagen gick på KU:s linje och gjorde tummen ned i en omröstning under onsdagen. Något som först rapporterades av Aftonbladet. Både konstitutionsutskottet och regeringen ansåg att söktjänsterna hotar den personliga integriteten, men menade att förslaget var för vagt och oprecist. 

 

Läs också: Nu granskas databas för domar – kan bryta mot GDPR trots utgivningsbevis

 

Söktjänster av den typ som pekats ut kan med andra ord fortsätta med sin verksamhet som förut. I fjol tog vi oss en närmare titt på vilken grund denna typ av verksamheter rundar GDPR och hur människors vardag påverkas av dem. Den artikeln hittar du här!