Därför vet sajterna allt om dig – och så skyddar du din integritet

 

Skydda din integritet

Du surfar runt på nätet. Du är förföljd. Du känner det. Med varje klick blir du påmind. Du gör en sökning på glasögon och kort därpå dyker det upp annonser för bågar överallt. Annonser som följer dig runt på nätet. De är riktade till dig, men ibland förstår du inte ens hur. Du har inte sökt på vissa av de här sakerna, däremot har du pratat om dem med vänner. Och plötsligt är de där. Det känns rentav som att din mobil lyssnar på dig – men det kan väl inte vara sant. Eller?

 

Allt det här, börjar med något så oskuldsfullt, som en kaka.
 

 

Så fungerar cookies

Du har säkert hört talas om cookies, eller kakor som de också kallas. Cookies är små filer som laddas ned till din dator när du surfar runt på nätet. De är till för att göra din internetanvändning mer smidig och effektiv på alla möjliga sätt.

 

Läs även: Så säkrar du din router

 

En sajt kan läsa av dina cookies och förvälja innehåll som är relevant för dig, exempelvis så att du inte behöver logga in på en sajt varje gång du besöker den eller behöver ändra i språkinställningarna.

 

Cookies är filer, inte program. De kan inte kopiera sig själva eller läsa av eller modifiera innehållet på din dator. Du behöver inte klicka någonstans för att en cookie ska laddas ner, det sker så fort sidan laddas.

 

Men en cookie behöver inte begränsas till att enbart spara dina språkinställningar. Det finns inte någon universell mall för vad en cookie bör innehålla. Vad den innehåller är upp till sajten du besöker att avgöra. Och en cookie kan innehålla vilken information som helst, som när du senast besökte sajten, hur länge du var där, vad du klickade på, vad du skrivit, om du köpt något och så vidare.

 

Cookies var ursprungligen unika för varje sajt, vilket betyder att andra sajter inte kan läsa av dem. Men så är det inte längre.

 

Med tiden växte sig filstorlekarna större i takt med att cookies sparade mer användardata. Något som utvecklats till att du idag inte behöver ladda ned en massa stora cookie-filer, utan enbart ett simpelt cookie-id, en liten fil med text. Den här texten matchas sedan mot ett register på nätet så att sajten kan känna igen just dig. På så vis kan också i princip oändliga mängder data sparas.

 

Det här är vad som brukas kallas för tredjeparts-cookies, eller spårningscookies. Det vill säga cookies som finns på en sajt, men som egentligen styrs av en annan sajt. För hemsidor på internet består sällan av en enda sajt, utan en huvudsajt med mängder av delar av andra sajter. Som annonser. Dessa tillhör inte sajten du besöker utan är en del av en annan sajt vars cookies redan finns på din dator, från exempelvis en sökning.

 

Därför kan det upplevas som att annonser följer dig runt på nätet – för det är precis vad de gör.

 

Men hur är de så exakta – varför vet dom vad du är intresserad av? Jo, för att de som äger nätets ”annonsplatser” är vanligen de som också äger de mest populära delarna av internet. Nätjättar som Google och Facebook.
 

 

Nätjättarna har dina data

Mängden data som Facebook och Google har på oss är minst sagt imponerande.

 

Du kan nu mer titta på delar av dina data. Går du in på https://myactivity.google.com kan du se allt du någonsin sökt på, all din Youtube-historik och till och med var i världen du varit i samband med att din mobil pingats genom karttjänsten Google Maps.
 

Dina Facebook-data kan du se via https://www.facebook.com/settings?tab=your_facebook_information. Där kan du bland annat hitta en komplett historik av allt du någonsin gillat, platser som du checkat in på, fullständiga chattloggar över allt du någonsin skrivit i Messenger och intima detaljer som vilken politisk läggning Facebook räknat ut att du har, samt detaljer som om du är i ett långdistansförhållande.
 

Allt du gör via de här tjänsterna är också information som du delar med dem. Det gör att tjänsterna kan ha koll på vem du är, var du är, när du är där, hur du ser ut, vad du tittar på, vad du läser, vad du lyssnar på, vad du gillar och inte gillar, vilka du känner och vad dessa gillar och ogillar.

 

Kom också ihåg att Google inte bara är en sökmotor, utan äger allt som innehåller ordet Google, såväl som Youtube. Facebook äger förutom alla Facebook-tjänster i sin tur också Whatsapp, Instagram och Oculus. Länkar du samman dina konton innebär det mer delad data. 

 

Men informationen de har på dig behöver inte heller begränsas till vad du gör på någon av de stora internetjättarnas tjänster. Utan genom kreativitet och uppfinningsrikedom har de kommit på sätt att få tag i ännu mer.

 

Om du exempelvis bläddrar igenom din Google-aktivitet ovan kanske du börjar lägga märke till att Google på något sätt vet om när du köper saker, vart du rest, vilka hotell du tagit in på.

 

Säg att du använder Gmail, köper något och får ett kvitto skickat till din mejladress – då har Google koll på det också, även om det inte är köpt av Google. Genom mejlen kan de få data från en massa andra tjänster som du använder, men som de inte äger. Ännu mer effektivt blir det förstås om du använder Chrome, som är världens största webbläsare. Då har Google tillgång till allt du gör på nätet genom Chrome.

 

Och Instagram äger inte dina bilder, men genom att ladda upp dem via Instagram så ger du dem en så kallad “icke-exklusiv, fullt betald, överförbar världsomspännande licens” att använda dina bilder hur de vill.

 

De har tillgång till all den här datan för att vi ger den till dem. För detta är vad som står i användarvillkoren. För att ens få registrera ett konto hos någon av nätjättarnas tjänster måste du först godkänna användarvillkoren, vilka undantagslöst är väldigt långa och oläsvänliga. Det här vet företagen med största sannolikhet om. Forskning visar till och med att det skulle ta hela 76 arbetsdagar att läsa igenom alla integritetspolicys du stöter på under ett år.

 

Så vi klickar på ”godkänn” bara för att komma vidare och i utbyte ger vi nätjättarna rätten att använda all vår data i princip hur de vill och för all överskådlig framtid. 

 

Det är som den gamla klichén: om det inte är du som betalar så är det förmodligen för att du är varan som säljs.

 

Det betyder inte att internetjättarna skulle behandla dina data hur som helst. Istället används en generaliserad, samlad version av all användardata för att ta fram så träffsäkra annonser och övrigt innehåll som möjligt.

 

Google och Facebook säger i sina användarvillkor att de inte säljer personlig data vidare. Men de sitter fortfarande på den. De säger också att de inte delar data mellan varandra och nekar till att skulle använda datan för att ge personliga annonser, utan datan används mer generellt för att skapa ett bättre annonsverktyg.

 

Återkommande händelser tyder dock på att företagen inte alltid lyckas hålla sina egna riktlinjer och många menar att problematiken med företagens datainsamling knappast behöver stanna vid skräddarsydda annonser.
 

 

Cambridge Analytica-skandalen

I fallet med Facebook-Cambridge Analytica dataskandalen i början av 2018 uppdagades att människors personliga Facebook-data använts utan deras godkännande. Händelsen blev en vändpunkt – plötsligt fick allmänheten en ny förståelse för hur deras onlinedata används.

 

Som följd störtdök den tidigare så hajpade Facebook-aktien och allmänheten och politikerna krävde bättre reglering för de stora internetjättarna och hur dessa nyttjade sina användares data.

 

I maj 2018, oberoende av Cambridge Analytica-skandalen, inträdde i EU Dataskyddsförordningen, mer känd som GDPR. Lagen avgör vad företag får lov att göra med personliga uppgifter och data och att de måste rättfärdiga hur den används. Även företag utanför EU måste följa GDPR, annars riskerar de stränga böter.

 

Facebooks Mark Zuckerberg har sagt att något liknande behövs i USA. Facebook har också valt att införa samma integritetsregler som gäller för GDPR även i länder utanför Europa.
 

De andra teknikjättarna har följt efter och försöker framhålla bättre skydd för sina användares data, samtidigt som återkommande tecken visar på att de kanske säger en sak och gör något helt annat.

 

Under 2019 har flera ”avlyssningsskandaler” inträffat där Facebook, Apple, Amazon, Google och Microsoft alla har ertappats med att spela in användares samtal som sedan gåtts igenom av en tredje part. Den genomgående historien från företagen är att det handlar om fragment av konversationer – att användarna tekniskt sett givit sitt godkännande, och att datan som använts för att förbättra de respektive tjänsterna i form av röststyrning, digitala assistenter och översättningsfunktioner, därefter raderats.

 

Ja, förutom i fallet i när tusentals nederländska röstinspelningar från Google Assistent läckte ut på nätet förstås. Varav 153 stycken av någon anledning hade spelats in utan att aktiveringsfrasen ”OK Google” ens använts. 

 

I september i år anklagades Google också för att gå runt GDPR och sina egna regler och ge personlig data till annonsörer genom att använda sig av gömda hemsidor. Bevisen kommer från företaget bakom den säkerhetsnischade webbläsaren Brave, och utreds nu av den europeiska datakyddskommissionären.

 

Läs även: Säkrare Facebook med 15 enkla tips
 

 

Lyssnar företagen?

Kanske har du eller någon i din närhet under det senaste året upplevt att du pratat om en grej med någon och sedan fått annonser för det strax därefter, trots att du inte gjort några onlinesökningar. Detta har under det senaste året blivit en allt mer återkommande berättelse och flera videoklipp som ”bevisar” fenomenet har blivit virala. Frågan är om det verkligen är sant.

 

Kan din mobiltelefon höra vad du säger? Absolut, det är en mobiltelefon, det är vad den är byggd för. Det är dock inte samma sak som att företagen faktiskt lyssnar, även om det finns gott om appar som vill ha tillgång till både din kamera och mikrofon. Och det finns inga konkreta bevis för att någon avlyssning pågår.

 

Cybersäkerhetsföretaget Wandera genomförde nyligen en undersökning där de under strikt kontrollerade former återskapade online-experimentet under tre dagar. De upptäckte då inga tecken på att mikrofonerna lyssnade eller att annonseringen anpassades därefter. Mobilerna lyssnade visserligen, men på väldigt låg nivå till skillnad från den höga nivå som slås på av aktiveringsfraser som ”Hej Siri” och ”Hej Google”.

 

Vid ett senatsförhör i samband Cambridge Analytica-skandalen fick Mark Zuckerberg frågan direkt – han nekade och kallade påståendet för en konspirationsteori.

 

Men skulle företagen vilja lyssna så har de förstås möjligheten till det. När som helst. Den urbana legenden om avlyssnade telefoner visar rentav på något annat – att internetjättarna inte ens behöver någon avlyssning. För sajternas cookies känner dig redan så bra att det känns som du är avlyssnad. Som att Facebook och Google kan läsa dina tankar.

 

9 tips för säkrare surf

1. Använd vpn för anonymisering

För att dölja ditt ip-nummer och surfa säkrare kan du använda dig av en vpn-tjänst. Det finns en uppsjö av olika tjänster. Här kan du läsa vårt test av vpn-tjänster för att hitta en som passar dig.

 

Missa inte: Bli Plus-medlem – få F-Secure Total (inkl. VPN) på köpet
 

2. Sluta använda Google, Bing eller andra stora söktjänster

Alternativ som låter dig behålla din integritet är till exempel Startpage eller Duckduckgo. Den förra ger använder Googles sökning och ger samma resultat, medan den sistnämnda utnyttjar en kombination av olika sökmotorer.

3. Gå igenom inställningarna i din webbläsare och stäng av tredjepartskakor, platstjänster och annat som kan avslöja saker om dig

Gör samma sak i din telefon, där det faktiskt är ännu viktigare.
4. Sök efter dig själv
Det låter kanske narcissistiskt, men det kan vara ett utmärkt sätt att hitta vad som finns och skrivs om dig på nätet, särskilt om du har ett ovanligt namn. Ett tips är att använda Google Alerts för att automatiskt få e-postinformation när det dyker upp något nytt om dig.
 

5. Kör all din internetaktivitet från en virtuell dator

Ett sätt att skydda din dator är att köra all din internetaktivitet i en så kallad virtuell dator. Ett populärt program för det här är Virtual Box. 

6. Använd läget för anonym surf i din webbläsare

Alla har ett sådant numera, under olika namn.

 

LÄS MER: Surfa utan Googles övervakning – med fem säkra utmanare
 

7. Skaffa fler e-postadresser och använd dem lite omväxlande

Om du använder en enda mejladress blir du lättare spårad än om du har flera, eftersom det då är möjligt att knyta allt du gör till en person.

8. Använd inte Gmail

Gmail är ett mejlsystem som bygger på att din mejl automatiskt analyseras. Om du vill slippa det bör du välja en annan. Exempel på en säkrare mejl är till exempel Proton Mail eller Gorilla Mail.

9. Glöm inte mobilen

Den är ett mycket större hot mot din integritet än din dator någonsin kan bli. Stäng av alla funktioner och appar som du inte verkligen behöver.

 

Text: Anders Reuterswärd 

 

Google och Facebook

 

Skydda dig mot Googles spionage

Webbgiganten Google har järnkoll på vad du sysslar med. Det här kan du göra för att dölja dina förehavanden.

 

Google samlar mycket uppgifter. Deras sekretesspolicy är omfattande och det är mycket information de sparar. Om du orkar kan du läsa den här. Det finns dock en del saker som du själv kan styra över.

1. Det du kan ändra hittar du genom att logga in på tjänsten, klicka på din bild uppe till höger och välja Mitt konto. Klicka på Personliga uppgifter och sekretess, så hittar du en guide som heter Sekretesskontroll. Den består av ett antal steg, där du kan ta bort eller lägga till olika alternativ. Gå igenom hela guiden och välj det som passar dig.

2. Punkten Hantera annonsinställningar är viktig. Flytta reglaget vid Annonser baserade på dina intressen till Av för att hindra Googles senaste praxis att följa dig som identifierad individ på nätet.

3. Titta också gärna på https://history.google.com. Du kan se hela din lagrade historik, dina sökningar och till och med kartor som visar var du varit om du använder en Android-telefon. Under Aktivitetsinställningar till vänster kan du ändra vad som ska lagras.

 

Apple gör för övrigt samma sak och du kan i din Iphone eller Ipad skydda dig mot detta genom att gå till Inställningar och välja Integritetsskydd. Stäng av Platstjänster.
 

 

Skydda ditt privatliv på Facebook

En annan gigant på informationsinsamlingsområdet är Facebook och du ger dem rättigheterna att använda dina data som de vill.

 

Rubriken kan kännas som en motsägelse. Facebook är ju till sin natur avsett för att du ska dela med dig av information om dig själv. Vill du inte det ska du inte använda tjänsten. Och du måste vara medveten om att du bara genom att utnyttja tjänsten ger Facebook rättighet att använda en massa information – och det kan du inte göra något åt. Men det du vill att dina vänner ska se kanske du inte vill visa för hela världen och då finns det lite möjligheter.

 

Facebooks inställningar är riktigt invecklade och det är inte alltid så lätt att hitta rätt. Men det finns numera en guide som hjälper dig tillrätta med det viktigaste. Genom att klicka på hänglåssymbolen i övre högra hörnet på varje sida som du är inloggad på, kommer du att få upp en med meny med fyra val.
 

1. Viktigast är Kontroll av sekretess, där du steg för steg kan bestämma vilka som kan se dina inlägg och dina uppgifter. Gå igenom de olika stegen, läs noga och bestäm hur du vill ha det.
 

 

2. De övriga tre valen ger möjlighet till lite detaljstyrning. Du kan bestämma vem som får kontakta dig, blockera specifika användare och se hur din profil ser ut för dem som inte är dina vänner. Det sistnämnda är användbart och kanske leder till att du gör en del korrigeringar.

 

Om du vill jobba med detaljerade och komplicerade inställningar, klicka på den lilla nedåtpilen bredvid hänglåset. I menyn till vänster hittar du alla Facebooks inställningar.

 

Använd aldrig ditt Facebook-id för att logga in på andra webbplatser och kom ihåg att logga ut när du inte använder Facebook. För Twitter, Instagram och alla andra liknande tjänster gäller förstås motsvarande. Leta upp inställningarna och gör vad du kan.

 

Text: Anders Reuterswärd

 

Sekretess i Windows

 

Skydda ditt privatliv i Windows 10

Windows 10 sparar en hel del information. Men det mesta går att stoppa.
Att Windows 10 rapporterar en massa information till Microsoft är ingen hemlighet. Det är heller egentligen inget större problem, eftersom företaget inte aktivt spionerar på dig, utan använder uppgifterna för att förbättra och utveckla sina produkter och tjänster. Men om du känner dig orolig kan du ta kontrollen över detta med några enkla inställningar.

---

1. Klicka på startknappen, välj Inställningar och sedan Sekretess. Stäng av allting på samtliga flikar, så kan du vara ganska lugn. De viktigaste sakerna finns under Allmänt.

Utöver ovanstående kan du komplettera med några saker. Cortana fungerar ju ännu inte i ett svenskt Windows, men om du använder en engelsk språkversion kan det vara idé att stänga av denna funktion, eftersom den delar med sig av mycket information. Men Cortana är ju också mycket användbar, så här handlar det om ett svårt val.

2. Nästa steg är att använda din webbläsare för att gå till länken https://choice.microsoft.com/sv-se/opt-out. Stäng av både Anpassade annonser i den här webbläsaren och Anpassade annonser överallt där jag använder mitt Microsoft-konto. Utnyttjar du flera olika webbläsare måste den första inställningen göras i samtliga. Du måste vara inloggad med ditt Microsoft-konto. 

---

3. En sista möjlighet är att byta till ett lokalt konto i Windows i stället för ett Microsoft-konto. Det leder dock till en del nackdelar, som att du inte längre kan synkronisera mellan olika enheter som kör Windows 10 och att du kommer att drabbas av mer ”tjat”.

 

Gå till Inställningar, klicka på Konton och sedan på Din information. Välj Logga in med ett lokalt konto i stället och följ stegen.
 

 

Programmet som skyddar dig

Om du är extremt orolig ger programmet W10privacy dig möjlighet att manipulera inställningar som annars inte är åtkomliga, plus de som är det. Ladda ned det här. Observera att det inte finns på svenska.

 

Programmet behöver inte installeras. Efter nedladdning, packa upp zip-filen och placera exe-filen W10privacy i lämplig mapp. Starta programmet med administratörsbehörighet genom att högerklicka på filen och välja Kör som administratör.

 

Du får först chansen att välja att skapa en återställningspunkt, så att du kan återställa Windows om något går fel eller du skulle göra något dumt. Det kan vara lämpligt att göra detta.

 

Sedan möts du av ett stort fönster med massor av flikar. På varje flik finns val i olika färger och en beskrivning av vad det valet gör. Håll pekaren stilla över varje beskrivning för att läsa en längre och utförligare text.

 

Grön färg innebär säkra inställningar, medan de gula kan innebära vissa sidoeffekter. Läs noga innan du väljer dem. Rött betyder saker som kan orsaka problem med Windows – använd dem på egen risk. Ingen av dem har heller någonting med din privata information att göra.

 

Det är egentligen bara de sju första flikarna som innehåller sådant som kan innebära att du delar med dig av information. Resten är andra förändringar som normalt inte är åtkomliga via Windows vanliga inställningar.

 

Bocka för allt du vill ändra på och klicka sedan på Set changed settings. Stäng programmet när du är klar. Vissa av ändringarna kräver en omstart. För att återställa dina ändringar måste du starta W10privacy igen och ta bort aktuella bockar.

 

Vi rekommenderar att du inte gör allt på en gång, utan provar dig fram lite försiktigt.

 

 

Text: Anders Reuterswärd