Detta är Blockchain – så fungerar den stekheta tekniken

 

Blockchain

Obs: Intervjun nedan gjordes i mars 2018

 

Blockchain fick sitt genombrott med Bitcoin 2009 och det går i dag knappt att nämna tekniken utan att Bitcoin kommer på tal. Men blockchain har kommit en lång väg sedan dess, och är i dag mer än bara den berömda kryptovalutan.

 

– Blockchain för Bitcoin skiljer sig väldigt mycket från den blockchain-teknik vi håller på med.

 

Det säger Christian Lassen, ansvarig för blockchain hos IBM Nordic, som tror att tekniken kommer att revolutionera många branscher – och slå igenom på bred front i samhället.
 

Och tittar man på siffrorna är det svårt att tro något annat än att tekniken är på väg med stormsteg. I Sverige väntas tillväxten för blockchain under de närmsta åren ligga runt 65 procent. Totalt omsatte området nästan en miljard kronor under 2017.

 

– Det är svårt att säga exakt när det slår igenom, men det går väldigt fort. Frågan är vem som kommer att ta täten för att få ut det på bred skala i samhället. Blir det myndigheter eller företag?

 

Ett område där Christian Lassen ser en stor vinning i att använda blockchainteknik är inom frakt. IBM jobbar just nu med Maersk Shipping där man implementerar tekniken. Blockkedjor gör det möjligt att förenkla flera led i den enorma administration som krävs för stora, världsomspännande fraktbolag.

 

– Ett fraktdokument kan i dag gå igenom 200 personer. Det kan vara dyrare att hantera dokumenten än frakten av varan i sig.

 

För oss vanliga konsumenter skulle den nya tekniken kunna innebära både snabbare och billigare frakt.

 

Anledningen till att det går snabbare är att blockkedjor gör det enkelt att skapa säkra certifikat för att identifiera alla som är inblandade i en process. Detta gör att det går att bli av med onödiga mellanhänder, men också att alla kan dela på samma information.

 

I dag fungerar transaktioner på så sätt att varje inblandad part gör sin egen notering. Köparen har sin version, säljaren sin, tillverkaren sin, och så vidare. När pengar flyttas är det banken som verifierar att pengar lämnat ett konto för ett annat. All information om transaktionen sparas hos banken. Detta gör inte bara banken sårbar för hackerattacker utan gör även processen långsammare.

 

Med blockchain delar istället alla parter i en kedja på samma digitala ”liggare”. För att lägga till eller ändra information krävs alltså att allas versioner av informationen uppdateras och verifieras. Dessutom går inte att radera händelser, bara lägga till nya. Detta gör det betydligt svårare att förfalska eller förstöra den information som finns, oavsett om det gäller pengatransaktioner eller sajter och artiklar på nätet.

 

Det öppnar därmed upp för säkrare näthandel där alla kan lita på varandra i större utsträckning. När du handlar skulle du till exempel kunna se trovärdigare historik om både köpare och varor och dess ursprung, samt undvika stöldgods.

 

– Säg att du ska köpa en bil. Med blockkedjeteknik skulle du kunna se historiken på bilen, skador och hur ofta den varit på service. Det går att lita på varandra på ett helt annat sätt, säger Christian Lassen.

 

Användningsområdet för blockchain är alltså väldigt brett. Förutom frakt och transaktioner, skulle även myndigheters administration kunna förenklas. Exempelvis bilregistrering och id-koll för att nämna några.

 

– Vi har aldrig haft tillgång till så mycket information som vi har i dag, men det går inte att lita på den. Med blockchain skulle det gå att verifiera och lita på information på ett helt annat sätt än vad det går i dag, säger Christian Lassen.
 

Så fungerar blockchain

För att förstå blockkedjor är det bra att först förstå hur det fungerar i dag. Köper du en pryl i dag är det många inblande parter under dess färd från fabrik till ditt hem. Fabrik, fraktföretag, återförsäljare, köpare och bank, för att nämna några.

Varje part i kedjan har sin egen dokumentation, en digital ”liggare”, och dessutom egna databaser som alla uppdateras, synkas och verifierar på sin kant. Alla transaktioner verifieras av banken, frakt synkas mellan fabrik, köpare och säljare, och så vidare. När någonting har hänt i kedjan måste allas dokumentation och olika databaser uppdateras och verifieras att informationen stämmer.

En blockkedja är istället en decentraliserad datakedja, där alla i kedjan har tillgång till all information från alla parter som är nödvändig för deras uppgift. Alla har alltså en kopia av samma digitala liggare. När någon genomför en transaktion i kedjan så uppdateras samtliga kopior av liggaren med hjälp av peer-to-peer-teknik. Kort sagt: alla transaktioner lagras på alla datorer som är med i kedjan.

 

Information som läggs till bildar block, där varje block är krypterat och kopplas ihop med blocket som skapades innan med hjälp av en hash (en krypterad kod som i teorin är oknäckbar) och en tidskod. Det gör att informationen som läggs till kan verifieras på ett säkert sätt. Det går inte heller att radera block, bara lägga till nya, vilket gör att det inte går att göra ändringar utan att det märks.

 

I dag är det möjligt att replikera digital information i oändlighet (tänk kopiera en fil). Med blockchain går det att införa en begränsning och skapa faktiskt unikt digitalt innehåll, vilket är a och o för till exempel digitala valutor.

 

Tl;dr – fördelar med blockchain

• Säkrare transaktioner
• Svårare att manipulera data
• Färre mellanhänder
• Effektivare arbetsflöden

  

Användningsområden för blockchain

Det finns många områden där blockkedjor skulle kunna – och antagligen kommer att – ha en stor påverkan i framtiden. Här några av de nyttor Christian Lassen ser på horisonten.

 

Myndigheter
Alla typer av administration där identiteter och annat behöver kunna verifieras snabbt och säkert. Det skulle kunna förenkla hanteringen av såväl id-kontroller som bilbesiktningar. Höjd säkerhet och billigare byråkrati är några av fördelarna.

 

E-handel
Att handla på nätet kräver både hög säkerhet, för såväl köpare som säljare, och snabbhet i både transaktioner och frakt. Med blockchain skulle allt detta kunna förbättras. Se varors ursprung och följ frakten mer precist. Och viktigast av allt: Köpare och säljare kan lita på varandra på ett helt annat sätt än idag.

 

Sjukvård
Hantering av patientjournaler och annan känslig information skulle kunna effektiviseras. Dessutom högre säkerhet kring vem som kan komma åt känsliga uppgifter om personer och provresultat.

 

Information
Det finns en anledning till att uttrycket ”lita inte på allt du läser på nätet” finns, eller att Wikipedia inte godkänns som källa i skoluppsatser. Vi kan i dag komma åt i princip all information vi vill på nätet, men vi har ingen aning om källan är trovärdig, eller om någon mixtrat med innehållet. Med blockchain skulle det bli svårare att förfalska källans ursprung eller ändra innehållet utan att det märks.

 

Transaktioner och kryptovaluta
Man kan tycka vad man vill om Bitcoin som seriös valuta, men den har utan tvekan bevisat att det går att bygga ett ekonomiskt system utan några mellanhänder. Med en valuta byggd på blockkedjeteknik kan du göra transaktioner över hela världen blixtsnabbt. Dessutom blir det betydligt svårare för någon att hacka sig in i systemet och stjäla pengar.

 

El-certifikat
Förnyelsebar energi är på stark frammarsch. Med blockkedjor skulle till exempel elproduktionen från solpaneler kunna registreras och i realtid skapa el-certifikat för privatpersoner eller företag som vill handla med och stödja förnyelsebar energi.
 

 

Bitcoin, kryptovalutor och mining

Bitcoin, kryptovalutor och mining

Blockchain-tekniken uppfanns redan runt 1991, men det var Bitcoin, skapad 2009, som blev först med att använda tekniken i praktiken. Ingen vet vem eller vilka som skapade Bitcoin och än i dag är det ett mysterium. Personen eller personerna kallar sig Satoshi Nakamoto, men om det rör sig om någon från Japan eller bara är ett pseudonym är oklart.

 

Bitcoin är en digital valuta som bygger på ett decentraliserat system utan mellanhänder så som banker. Fördelarna är bland annat att transaktioner skulle kunna göras över hela världen, snabbare, säkrare och billigare än dagens pengasystem.

 

Förutom blockchain-teknik (se förklaring på förra sidan) som gör det möjligt att hantera transaktioner utan banker, så har Bitcoin ytterligare ett mycket omtalat moment: ”Mining”. Begreppet syftar på den process som krävs för att hålla blockkedjan uppdaterad med de senaste transaktionerna och skapa nya block i kedjan. Det är en process som kräver mycket datorkraft och de som gör detta belönas med nya Bitcoin och delar av transaktionsavgifter i kedjan.

 

Mining har visat sig vara väldigt lönsamt för den som har rätt utrustning, vilket har skapat enorma Bitcoin-farmar runt om i världen, ofta på platser där elen är billig. Det här har i sin tur lett till kraftigt ökade priser och brist på de bästa grafikkorten, vilket är det som krävs för att utvinna Bitcoin. Förutom ilska från inbitna datorspelare, så riktas också kritik mot energiåtgången. Enligt Christian Lassen på IBM går det åt mer energi till Bitcoin-mining än vad hela Danmark gör av med på ett år.
 

Kryptovalutor – framtidens pengar eller ren gambling?

Men det som har gjort Bitcoin till den största snackisen är inte främst huruvida detta är framtidens valuta, utan den astronomiska värdeökning den fått. Vid lanseringen var en Bitcoin värd knappt 50 öre – i december 2015 var värdet över 139 000 kronor.

 

Efter en sådan succé har det förstås dykt upp fler kryptovalutor på marknaden. Många fler. Det finns i dag över 1 300 olika kryptovalutor, många av vilka värdet också ökat rejält.

 

De höga upp och nedgångarna av kryptovalutor i allmänhet och Bitcoin i synnerhet, samt svårigheten att faktiskt handla med valutorna (till stor del just på grund av de stora upp- och nedgångarna), har fått skeptiker och de flesta banker i världen att kalla dagens kryptovaluta för ren spekulation och gambling.

 

– Kryptotillgångar eller kryptovalutor är inte samma sak som pengar. De främsta skälen är att dessa tillgångar saknar officiell utgivare och för närvarande inte har förutsättningar att utgöra välfungerande betalningsmedel. Till exempel har kryptotillgångarna svårt att bibehålla ett stabilt värde, menar Gabriel Söderberg, Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

 

Argumenten för kryptovaluta är å andra sidan att, framför allt Bitcoin, hittills varit en enormt bra investering som gått bättre än de flesta aktier och fonder – inom alla områden. Dessutom menar många förespråkare att det ligger i bankernas intresse att baktala kryptovalutor då dessa kan ses som ett hot mot deras existens.

 

Flera storbanker i Sverige och andra länder, däribland Nordea och SEB, har inlett ett gemensamt samarbete kring blockchain-teknik. Så huruvida det blir Bitcoin, någon annan kryptovaluta eller e-krona du handlar med om några år återstår att se. Men att blockchain och digital valuta är framtiden är en lågoddsare.