Så räddar du filerna – om datorn kraschar
Ingenting håller för evigt. Bilen, tvättmaskinen och kylskåpet går förr eller senare sönder och ingen förvånas särskilt över det. Men när datorn kraschar och Windows inte startar blir många upprörda, trots att det inte heller är så konstigt. Både mekanik och elektronik har en begränsad livslängd.Har du skött din säkerhetskopiering ordentligt behöver det inte vara någon större katastrof – byt den skadade hårddisken, eller hela datorn om det är något större fel, återställ säkerhetskopian och kör vidare. Har du missat detta finns det dock andra lösningar, och detta tittar vi på i den här artikeln.
Det är mycket av hårdvaran som kan krascha i en dator, men absolut vanligast är hårddisken, så vi börjar med att titta på den.
Om disken fortfarande verkar fungera och inte låter illa kan felet vara exempelvis ett skadat filsystem eller något annat mjukvarurelaterat. Eller så är du medveten om att du raderat filer eller formaterat den av misstag.
När det handlar om en eventuell dataförlust är det första och viktigaste att tänka på att inte att arbeta med den aktuella enheten. Varje sekund som en Windowsdisk används är en sekund som ger mindre chans till återhämtning.
Operativsystemet läser och skriver hela tiden till din enhet, oavsett om du aktivt gör något eller inte. När systemet ser raderade data som ledigt utrymme kommer det med glädje att skriva över området med nya uppgifter.
1. Koppla loss hårddisken
Innan du kan göra något arbete på den kraschade enheten måste du ta bort den från den aktuella datorn (såvida det inte är en extern enhet eller en sekundär disk som kraschat, förstås) och ansluta den till en annan maskin som en sekundär enhet.Det bästa sättet att göra detta är att köpa och använda en usb till ide/sata-adapter, gärna med usb 3.0 för bästa hastighet. Butiker som Kjell & Company har sådana för några hundralappar.
En ytterligare möjlighet är att ansluta disken till en annan stationär dator internt som en sekundär enhet. Det innebär förstås att du måste öppna ytterligare en dator, men du behöver inte skruva fast hårddisken, anslut den bara. Kontrollera att datorns bios upptäcker enheten, så att du är säker på att komma åt den.
2. Kontrollera innehållet
När du har anslutit enheten till en annan dator, antingen internt eller med usb-adaptern, kontrollerar du om du kan bläddra i innehållet på enheten. Det är värt att försöka eftersom det kanske inte var själva enheten som kraschade.Lyckas det kan du kopiera alla data som du vill rädda eller klona hela disken med lämpligt program. Att försöka med kloning är lämpligt även om du inte kan läsa enskilda filer. I det fallet måste du nämligen återställa information med ett filräddningsprogram och det är bättre att göra det med en kopia, så att du inte gör skadan värre på originalet.
Det finns flera bra gratisprogram för att klona en hårddisk, till exempel dessa tre.
- Clonezilla. www.clonezilla.org
- Driveimage XML. www.runtime.org
- Macrium Reflect Free. www.macrium.com/reflectfree
3. Rädda filerna
När du har kopierat alla filer eller klonat disken kan du använda ett så kallat filräddningsprogram. Vad det gör är att leta upp filer som går att rädda – och låta dig återställa dem. Det finns flera olika alternativ, och här är tre bra program som inget kostar:- Recuva. www.piriform.com
- Puran File Recovery. www.puransoftware.com
- Softperfect File Recovery. www.softperfect.com
- Pc Inspector. www.pcinspector.de
Återuppliva död hårddisk
Att kunna rädda filer är gott och väl, men vad händer om din diskenhet inte ens upptäcks av datorn? Eller om datorn kan se enheten, men hänger sig så fort du försöker komma åt den? Kanske hårddisken är helt död och inte ens snurrar igång?Ja, nu kommer vi in på den svåra biten, och vi ska kortfattat titta på huvudkomponenterna i en hårddisk och beskriva vilka som kan gå sönder och vilka symptom enheten då kan uppvisa.:
Kretskortet. Detta är det, oftast gröna, kort med komponenter som sitter på hårddiskens undersida. Här finns de kontrollkretsar och annat som kommunicerar med datorn och vidarebefordrar nollor och ettor från disken i begripligt format.
Skivor. Hårddisken har ett antal tunna skivor av glas eller aluminium försedda med ett tunt magnetiskt lager staplade på varandra. De snurrar med många tusen varv i minuten.
Läshuvud. Data lagrade i skivornas magnetlager läses av läshuvud, ett för varje sida av varje skiva, som flyter några nanometer över skivornas yta. De är monterade på armar som kan röra sig över skivorna. Om dessa huvuden fysiskt går sönder eller om enheten tappas eller får en smäll kan det leda till en “huvudkrasch” som river sönder magnetytan och förstör dina data med några tusen varv per minut.
Fast program (firmware). Precis som datorn har sitt bios och många andra hårdvaror har egna inbyggda fasta program har även hårddisken det. En liten del, som behövs vid starten, finns i en krets och resten lagras på disk. Till skillnad från många andra datorprylar går hårddiskens fasta program normalt inte att uppdatera.
Vad kan gå fel?
Vi har sagt det förr – hårddiskar är förbrukningsvara. De sitter där i din dator och snurrar troget på i väldiga hastigheter. Att någonting förr eller senare går sönder är inte konstigt. Frågan är inte om det kommer att inträffa, utan bara när.Om hårddisken är död och inte snurrar över huvud taget är det med största sannolikhet ett fel på kretskortet och går kanske att åtgärda. På äldre hårddiskar fungerade det att leta rätt på en exakt likadan disk att låna kortet från. Modernare diskkretsar innehåller kod som är unik för varje disk och metoden fungerar inte.
Om det är fel på själva kretskortet är din enda utväg därför att fundera på om diskens innehåll är värt en mycket dyrbar reparation. Men det finns en chans till. På kretskortet finns säkringar eller överspänningsskydd i form av så kallade tvs-dioder. Troligtvis är det två, en för 5 volt och en för 12 volt.
De sitter oftast någonstans i närheten av strömanslutningskontakten, men kan ibland finnas på andra ställen, särskilt för äldre hårddiskar. Dioder på ett kretskort är alltid märkta med D plus en siffra.
Om hårddisken har fått felaktig spänning, till exempel på grund av ett trasigt nätaggregat, eller en strömspik kan en sådan diod ha kortslutits. Det kan du enkelt kontrollera – det luktar lite bränt och kan finnas tydliga brännskador. Mät annars motståndet över dioden med en vanlig multimeter. Visar den noll ohm är dioden bränd.
En lösning då är förstås att byta den, vilket kan vara lite knepigt. Enklare, om du bara vill rädda dina data, är att helt enkelt koppla bort den – löd eller klipp loss ena änden. Nu är disken oskyddad mot felaktig spänning, så se till att koppla in den rätt, töm den på data och kasta den sedan.
Om detta inte är problemet handlar det troligtvis om själva kretskortet. Ersättningskort finns ofta att köpa, exempelvis på www.aliexpress.com, men då måste diskens ”bios-krets” flyttas över och det är inte ett jobb för den som är ovan vid elektronikarbete.
Otrevliga ljud
Om din diskenhet startar, men ger ifrån sig gör klickande ljud är det ett allvarligt fel och indikerar ett skadat läshuvud. Det kan också innebära en skada på en skiva om en huvudkrasch har inträffat.Hur som helst, det här är ett jobb för proffsen. Enheten måste öppnas i en renrumsmiljö i ett laboratorium och ett ersättningshuvud monteras för att försöka återställa data. Om din enhet klickar är det bäst att slå av den och lämna den i det tillståndet tills du kan skicka den till ett professionellt diskräddningsföretag. Att använda den i det tillståndet kan försämra skivan ytterligare, kanske så mycket att den inte längre kan återställas.
Ett tjutande eller pipande ljud brukar innebära antingen problem med skivornas drivaxel eller läshuvuden som fastnat. Inte heller detta är ett gör det själv-jobb. Att lämna in hårddisken för räddning är inte billigt – regelbunden säkerhetskopiering är att föredra…
Om hårddisken startar utan ljud och upptäcks av datorn, men hänger sig när du försöker komma åt den innebär det vanligtvis att magnetlagret är dåligt. Det finns en stor mängd dåliga sektorer som enheten försöker läsa, misslyckas med det och hänger sig. Detta är ett vanligt problem som kan uppstå över tid.
Det kan gå att lösa, men helst med professionell dataåtervinningsutrustning. Om dina data är viktiga ska du skicka disken till proffsen.
Om du vill försöka själv (och riskera att göra problemet värre eller förlora dina data helt och hållet) kan du prova någon mjukvara som kan klona även dåliga områden, till exempel något av de program vi listar ovan, eller Linuxprogrammet Ddrescue, www.gnu.org.
Det senare är specifikt avsett för att läsa allting som går att läsa och hoppa över resten. Använd sedan ett filräddningsprogram för att rädda det som räddas kan från den klonade hårddisken.
Ssd-enheter
Det blir allt vanligare att det i stället för en traditionell hårddisk sitter en ssd i datorn. De har inga rörliga delar, så en hel del av det som sagts ovan är inte tillämpligt. Men mycket är det och du kan prova det som går att använda.Även en ssd kan skadas av felaktig spänning, precis på samma sätt som en snurrdisk. Ett annat problem är att de tål ett begränsat antal skrivningar innan minnescellerna ger upp. Detta är dock en risk som ofta överdrivs och en modern ssd har normalt en längre livslängd än en hårddisk.
En ssd avger inga varningsljud när den är på upphällningen, men de flesta tillverkare brukar skicka med ett program som kan övervaka diskens hälsa. Använd det och byt ut enheten redan innan den ger upp.
Andra delar som kan krångla – och så får du proffshjälp
Nu har vi pratat väldigt mycket om hårddiskar. Naturligtvis finns det annat i din dator som kan gå sönder. Men ofta är lösningen där betydligt enklare, om än kanske kostsam – byt ut det trasiga och kör vidare.Minne
En inte helt ovanlig orsak till fel är skadade minnen. Det visar sig ofta i form av blåskärmar, underliga Windowskrascher och mystiska problem. Men här finns hjälpen inbyggd i Windows.Klicka på startknappen och skriv minne. Programmet Windows Minnesdiagnostik dyker upp bland sökträffarna. Starta detta och välj Starta om datorn och sök efter problem nu. Gör detta när du inte behöver datorn på ett tag, eftersom det kan ta lite tid.
Efter genomsökning startas Windows igen och en notisbubbla dyker upp nere vid meddelandefältet och talar om testresultatet. Om några fel hittats kan du klicka på tillhörande ikon och få ytterligare detaljer och instruktioner.
Skulle ett fel hittas är en bra början är att öppna datorn, plocka ur en minneskrets i taget och göra om testet tills det felaktiga minnet hittats. Köp ett likadant och montera det i stället.
Processor och grafikkort
Mer ovanligt är att andra komponenter havererar, men det kan förstås inträffa. Om processorn eller moderkortet skulle lägga av startar datorn inte alls och normalt avges någon felkod i form av pip vid startförsöket – och kanske också något felmeddelande på skärmen.Om felet ligger i grafikkortet syns i allmänhet ingenting, men ofta hörs ett stort antal pip. I alla fallen kan felsökningen vara komplicerad, men att prova att byta mot likvärdiga komponenter från en annan dator är oftast den billigaste vägen att gå. För bärbart är det förstås värre – dyr reparation eller ny dator.
Fläktar
En mycket vanlig orsak om datorn först startar och fungerar som den ska och sedan kraschar efter ett tag är att den blir överhettad. Då handlar det ofta om en felaktig fläkt, som antingen stannat helt eller går långsamt på grund av utslitna lager. Detta hörs också oftast, så lyssna på dina fläktar om du har detta problem.Kontrollera dina fläktar och byt ut den trasiga – det är en ganska billig och enkel åtgärd i en stationär dator. Tänk på att om du har ett separat grafikkort sitter det ofta en fläkt även på detta. Om datorn är bärbar är problemet å andra sidan både svårt och dyrt att åtgärda.
Kalla in proffsen
Det finns lägen där du inte kan göra något – hårddisken kan vara alltför skadad. Då är det bara att acceptera, skaffa en ny disk och köra vidare från din senaste säkerhetskopia.Men om du nu råkar ha något mycket värdefullt på hårddisken, något som du saknar kopia på och är villig att betala för att få tillbaka, finns det ytterligare hjälp att få. Det finns nämligen företag som specialiserat sig på att just rädda data.
Här är några kända företag:
- Rescue IT. www.rescue-it.se
- Aurora Data Recovery. www.aurora.se
- Ahlberg Data. www.ahlbergdata.se
- Ibas. www.ibas.se
De har speciella laboratorier och särskild utrustning för att plocka isär trasiga hårddiskar och läsa rådata direkt från skivorna. Data som sedan ofta kan plockas ihop till något vettigt. Men de här tjänsterna är tidsödande och mycket dyra.
Du kan läsa mer i vår artikel om diskräddningsföretagen.