1: Introduktion
Datorer ses ofta som en förbrukningsvara som efter ett par år har tappat stinget och måste bytas ut. Så behöver det inte alls vara – så länge ingenting går sönder tappar datorn inget sting alls, den fungerar precis som den gjorde när den var ny.
I stället är det ny mjukvara som ställer högre krav på hårdvaran. Nya operativsystem har exempelvis under lång tid nästan alltid behövt vassare datorer. Så är det inte riktigt längre – Windows 10 har samma systemkrav som Windows 7, som i sin tur många gånger gick att köra på en gammal XP-dator.
I teorin kan du alltså ofta fortsätta att använda en mycket gammal dator än, även med nyare system. I praktiken är det inte riktigt så, eftersom det inte alltid finns nya drivrutiner till gammal hårdvara.
Även de flesta nyare program fungerar med äldre datorer, eftersom inte heller programmen längre höjer sina krav för varje ny version. Det stora undantaget är spel, där det fortfarande gäller att de senaste och häftigaste spelen kräver den senaste hårdvaran. Främst gäller detta grafik och processorkraft.
Byt förgasare
Precis som med exempelvis motorer går det att bättra på fart och prestanda i en äldre dator genom att byta ut delar eller komplettera med nya. Det kan definitivt vara värt att räkna på om det lönar sig.
Det finns naturligtvis en gräns där kostnaden för att uppgradera inte motsvarar vad det ger i förbättrad prestanda och det är bättre att köpa nytt, men den varierar beroende på vad du vill uppnå. Och det finns dessutom en oerhört stor fördel med att slippa byta dator – du behöver inte börja om från början och installera och konfigurera allt på nytt. Dessutom är det givetvis en vinst för miljön att återanvända istället för att köpa nytt.
Uppgradera hårdvaran
Vissa åtgärder när det gäller hårdvaruuppgradering lönar sig ofta bättre än andra.
Vad ska du satsa på om du vill trimma datorn med ny hårdvara så billigt och effektivt som möjligt? Och vilka åtgärder är enklast? För en någorlunda händig person är det mesta i datorn hyfsat enkelt att byta eller komplettera, men den gränsen går vid moderkortet.
Om detta av någon anledning inte håller måttet, till exempel för att du vill byta till en processor som kortet inte klarar av, är det sällan värt kostnad och besvär. Det innebär nämligen att hela datorn måste rivas och byggas ihop igen på nytt. Kolla priserna för ett nyinköp i det läget.
För att uppgradera din stationära kan du behöva:
- Två eller flera minneskretsar, prisexempel 600 kronor för 2 x 4 gigabyte.
- Grafikkort, priser från 500 kronor till flera tusen.
- Ssd, prisexempel 1 000 kronor för 250 gigabyte.
- Processor, priser från 500 kronor till flera tusen.
- Usb 3-kort, pris 300 kronor.
- Gigabitnätverkskort, pris 200 kronor.
Varning – elektricitet!
Observera att datorkomponenter, särskilt minneskretsar, kretskort, processorer och liknande, är mycket känsliga för statisk elektricitet! Minsta urladdning kan göra permanent skada, och ofta en skada som inte märks mer än som tillfälliga fel.
Förvara alltid komponenterna i de speciella antistatiska påsar de levereras i och ta inte fram dem förrän de ska monteras. Ta aldrig i dem utan att vara ordentligt jordad, helst med ett antistatarmband. Arbeta på ett rent bord, helst i ett rum utan mattor.
Saknar du antistatarmband, ta tag i någonting som är jordat, en vattenledning, en radiator eller jordkontakterna i ett jordat vägguttag (det är helt ofarligt att vidröra de två metallblecken i uttaget) för att avleda de laddningar som finns i kroppen.
2: Minne
Minne
Det gamla axiomet att den åtgärd som lönar sig bäst och dessutom är enklast att genomföra är att fylla på med mer minne stämmer fortfarande. Windows mår oerhört mycket bättre och presterar snabbare med mer minne.
De officiella systemkraven från Microsoft för 64-bitars Windows 10 (och även för Windows 7) är två gigabyte. Detta är ett minimikrav och för att få bra prestanda bör du helst ha mer – minst det dubbla. Ju mer, desto bättre.
Förr var du tvungen att fundera över maximal mängd minne som Windows kunde hantera. Det behövs inte längre – om inte datorn är så pass gammal att den har en 32-bitarsprocessor och kör 32-bitars Windows. Då är gränsen fyra gigabyte, mer fungerar inte.
Men när det gäller 64-bitarssystem är gränsen för Windows 7 Home premium 16 gigabyte och för alla andra Windowsversioner så hög att du inte behöver fundera på den. Den enda begränsningen är vad datorn (moderkortet) klarar av.
Uppgifter om detta kan du förhoppningsvis hitta i datorns eller moderkortets instruktionsbok, eller med en sökning på nätet. Där kan du också hitta information om vilken sorts minnen du ska ha.
Att köpa rätt sorts minnen är viktigt. Hittar du inte dessa uppgifter kan du dra nytta av en minnessökare på nätet, exempelvis den utmärkta som finns hos www.kingston.com. Klicka på Memory search till höger och ange uppgifter om din dator. När du har hittat rätt sort kan du sedan om du vill ändå köpa från en annan tillverkare.
Viktigt är också antalet minnesplatser i datorn och hur många som är upptagna. Enklast är att öppna och titta. Finns det lediga platser är det bara att komplettera med fler minnen. Är alla platser upptagna måste du ta ur några och sätta i större.
Normalt sitter minnena parvis i färgmarkerade socklar och då ska du alltid köpa två likadana minneskort. Monteringen är enkel – för de vita flärparna vid ändarna av minneskretsarna utåt och lyft ur de gamla. Sätt sedan i de nya på samma sätt och tryck försiktigt tills flärparna nyper fast.
Ingen konfiguration och inga drivrutiner behövs, det är bara att starta datorn och njuta av bättre prestanda.
3: Grafikkort
Grafikkort
Ett bra och enkelt sätt att förbättra datorns prestanda är att byta grafikkort, eller att sätta i ett riktigt grafikkort om datorn har grafiken integrerad på moderkortet. Detta ger framför allt bättre flyt i grafikkrävande program och spel, men kan också lyfta allmänprestandan genom att avlasta processor och minne.
Guide: Så enkelt byter du grafikkort – och får bättre bild i datorn
För att byta grafikkort behöver du bara lossa en skruv och lyfta kortet ur sin kontakt. Ta bort eventuella anslutna kablar. Proceduren för att montera det nya är exakt den omvända.
4: Hårddisk
Hårddisk
Att byta hårddisk är också en klassiker. Det ger framför allt mer lagringsutrymme, men kan också bidra till bättre prestanda om den nya disken är snabbare. Det innebär i dag ett byte till en ssd. Med operativsystemet på en sådan märks oftast en tydlig förbättring, framför allt under datorstarten.
Ssd:er är mycket dyrare än “vanliga” snurrdiskar, så oftast är du av ekonomiska skäl begränsad till mindre lagringsutrymme än vad som redan sitter i datorn. Men eftersom vi här talar om stationära datorer är detta inget problem.
Du kan nämligen behålla den gamla hårddisken och utnyttja den för lagring, medan du bara har Windows och program på din nya ssd. En stationär dator har alltid plats för minst två hårddiskar, ibland fler.
Ssd-enheter konstrueras dock alltid i samma format som 2,5-tums hårddiskar för att de ska passa även i bärbara datorer. Det innebär att det inte finns något bra sätt att fästa dem i en stationär dator, som har platser för 3,5-tumsdiskar.
Detta löser du dock lätt med några specialskenor att skruva fast på enhetens sidor. Du hittar dem för någon femtiolapp i datorbutiken och när de är på plats passar hela paketet utmärkt i en plats för en vanlig 3,5-tums hårddisk.
När din nya ssd är på plats och inkopplad har du några olika alternativ. En variant är att göra en nyinstallation av Windows och dina program och börja om helt från början. Dina data i form av dokument, bilder och liknande har du kvar på den gamla hårddisken och där kan du fortsätta att spara nya. Den gamla Windowsmappen är det bara att radera när allt fungerar.
För att slippa nystarten kan du i stället klona din gamla disk. Du behöver något program för detta, till exempel det utmärkta gratisprogrammet Macrium Reflect Free för att kopiera hela hårddisken ssd-enheten.Om din hårddisk innehåller mer data än vad som får plats på en mindre ssd måste du tillgripa en tillfällig lösning och flytta alla dokument, bilder, filmer, musik och sådant till en extern hårddisk. När kloningen är klar och du har ett fungerande Windows på din ssd kan du flytta tillbaka dem till hårddisken.
Lite överkurs, men ytterligare en möjlighet att snabba upp hårddisk och lagring är att behålla befintlig snurrdisk och köpa en till lika stor (eller två nya). Använd sedan dessa i en raid 0-konfiguration, vilket innebär att två lika stora diskar slås ihop till en logisk enhet. Alla data som skrivs till enheten sprids ut jämnt över alla diskarna, något som ger bättre prestanda, eftersom diskarna kan arbeta samtidigt.
Vi går inte in på detaljer, men det finns två sätt att göra detta. Det bästa är om moderkortet stöder hårdvaruraid. Inställningarna görs i bios och Windows ser de två diskarna som en.
Alternativet är att konvertera diskarna till dynamiska diskar i Windows och använda de inbyggda funktionerna för mjukvaruraid. Microsoft kallar det inte raid, men inställningarna hittas under Lagringsutrymmen i Kontrollpanelen. Det kan dock vara rejält knepigt att få till detta på systemdisken.
5. Processor
Processor
Processorn är datorns hjärna och naturligtvis en viktig komponent när det gäller prestanda. En uppgradering kan innebära ett rejält lyft, men också en rejäl kostnad och en del besvär. Jobbet är inte lika okomplicerat som att byta minnen eller grafikkort.
Som nämnts tidigare kan du inte räkna med att sätta vilken processor som helst på ditt moderkort, eftersom de följer varandra i utveckling. En snabbare processor i samma generation som den du redan har brukar dock kunna gå bra.
Här är det mycket viktigt att före köp kontrollera vad som passar. Studera instruktionsboken och ta hjälp av internetsökning. I många fall kan det behövas en uppdatering av bios för att processorer som utkommit efter att moderkortet tillverkades ska kunna användas, så konsultera även tillverkarens sida för biosnedladdning.
Om du hittat en processor som passar och som verkar kunna ge en förbättring värd pengarna är det bara installationen kvar. Det skiljer en aning mellan processorfabrikat och modeller, men första steget är att ta bort den stora kylklump med fläkt som sitter ovanpå processorn i datorn.
Här finns lite olika varianter. Det kan vara en stor klämma som håller hela paketet på plats, eller fjädrande hållare i varje hörn. När du listat ut hur du får loss det hela, lyft upp och ta ur. Lossa den lilla kontakten för sladdarna till fläkten.
Själva processorn hålls på plats av en liten lucka som är låst med en hävarm. Lossa armen ur sitt uttag och lyft luckan. Ta sedan försiktigt tag i processorn och lyft den rakt upp. Rör inte undersidan!
Hantera den nya processorn lika försiktigt. Håll den på sidorna och lägg försiktigt ned den på sin plats. Den passar bara på ett sätt, vilket brukar visas med en markering i ett av hörnen. Använd inget våld.
Lägg ned luckan och lås fast den med armen. Stryk medföljande kylpasta jämnt över processorns översida och sätt sedan tillbaka fläktpaketet i omvänd ordning mot när du tog bort det. Glöm inte fläktkontakten.
Sedan är det bara att provköra. Om datorn inte startar som den ska, stäng omedelbart av och kontrollera att du gjort allting rätt.
6. Usb och nätverk
Usb
En äldre dator har förmodligen bara usb 2.0-anslutningar. Om du vill uppnå maximal hastighet med din nya externa hårddisk eller något annat tillbehör som använder usb 3.0 behöver du installera ett kort för detta. Det kostar cirka 300 kronor hos till exempel Kjell & Company.
Det krävs en ledig pci expressplats på moderkortet, men det räcker med den korta x1-typen och installationen är lika rättfram som för ett grafikkort (läs mer här!)
Nätverk
På samma sätt kan du förbättra din nätverkshastighet. En dator av gammal modell är bara utrustad med 100 megabits trådbundet nätverk, medan din router och övriga datorer kanske klarar en gigabit.
Gigabitnätverkskort finns för både pci- och pci express-kortplatser och kostar runt 200 kronor, hos en butik som Kjell & Company. De monteras på samma enkla sätt som grafik- och usb-korten, se ovan, och sedan kan du njuta av betydligt snabbare nätverk.
