1 juli träder kemikalieskatten i kraft – så här påverkas du

Branschens vädjande till Stefan Löfven om att blåsa av den omdiskuterade kemikalieskatten hjälpte inte. Den första 1 juli träder den i kraft. 

 

Kemikalieskatten blir grädde på prylmoset efter flera års turer kring den hårt kritiserade ersättningsavgiften för privatkopiering – kassettskatten. Men vad blir effekten av att införa ännu ett prispåslag för konsumentelektronik? 

Vad är det som ska beskattas egentligen?

Väldigt många elektroniska prylar är försedda med någon form av kemiskt flamskydd som ska hindra att de börjar brinna vid överhettning, eller i värsta fall fördröja brandförloppet. Problemet är att flera av medlena har negativ inverkan på miljön – bland annat är de inte särskilt nedbrytbara eftersom de är tänkta att skydda en produkt under en längre tid. Tanken med den kommande kemikalieskatten är att styra produktionen mot mindre miljö- och hälsovådliga alternativ.
 

Hur mycket skatt kan det bli per år?

Efter införandet väntas intäkterna för kemikalieskatt på viss elektronik uppgå till 2,4 miljarder kronor per år. Skatten kan leda till en 4,5-procentig nedgång i försäljning för de prylar som omfattas av den – samtidigt som mer miljövänliga alternativ premieras. “För elektronik som inte innehåller additiva föreningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klorföreningar medges avdrag med 75 procent”, står att läsa i Kemikalieskatteutredningens betänkande från 2015. Skatten är baserad på enhetens vikt, där vitvaror ska beskattas med 8 kronor/kilo och 120 kronor/kilo för övrig elektronik. Ett skattetak om 320 kronor är planerat att reglera prisökningen. Med tillkommande moms landar taket på 400 kronor.

 

– Skatten beräknas på varornas vikt. Det innebär att skatten för en mikrovågsugn som väger 38 kilo och 365 gram blir 306,92 kronor. För en mobiltelefon som väger 145 gram blir skatten 17,40 kronor, säger Titti Campalto, sektionschef på Skatteverket.
 

Hur märker jag av det här som konsument?

Prylarna kan bli upp till 400 kronor dyrare. Tv-apparater, spelkonsoler, datorer, tvättmaskiner, kylskåp och hemmabiosystem är bara några av de produkter som kommer att öka i pris. Det kommer i många fall löna sig att importera produkten från utlandet i stället för att knalla iväg till närmaste Elgiganten och köpa den över disk, eller klicka hem den från en e-handlare som säljer och levererar från Sverige. Mobiltelefoner och andra små prylar drabbas naturligtvis inte lika hårt av påslaget, då de väger såpass lite.

Räkneexempel: Så mycket dyrare blir det

Vi tar och jämför Playstation 4 Pro och Nintendo Switch. Den förstnämnda konsolen ligger på 3 990 kronor på Prisjakt just nu. Med en vikt på 3,3 kilo x 120 kronor kilot landar skatten på 396 kronor. Det nya priset på PS4 Pro blir således 4 386 kronor. Nintendo Switch kostar i dag 3 689 kronor, och med de inkluderade Joy-Con-kontrollerna landar vikten på futtiga 0,398 kilo. Prispåslaget blir 47,76 kronor och vi landar på en summa om cirka 3 736 kronor.
 

Varför är återförsäljarna arga?

Bland annat för att det bara är de produkter som säljs i Sverige som kommer att omfattas. Elektronikkedjorna fruktar att många kunder i framtiden börjar importera sina prylar från utlandet för att kringgå skatten. Branschen ser nedskärningar av personal som en sannolik konsekvens, tillsammans med stora logistiska utmaningar när kedjorna kan tvingas omlokalisera eller lägga ned sina lager ute i landet. “Straffskatt” har blivit ett gängse skällsord bland prylhandlarna för att benämna initiativet.
 

Hur mycket gynnas miljön?

Det är svårt att sia om exakt hur mycket beskattningen av prylar som innehåller miljöskadliga kemikalier kommer att påverka vår kringmiljö. Svensk Handel uppger att kemikalieskatten kommer att påverka den globala efterfrågan på elektronik med 0,4 promille, och att utländska aktörer kommer att förse sina kretskort med precis samma flamskyddsmedel som tidigare. Försvarare av kemikalieskatten är svårare att hitta. En grupp forskare vid Göteborgs universitet har dock kallat skatten för “ett steg i rätt riktning”, men förutser flera administrativa utmaningar och hoppas att den blir mer nyanserad allt eftersom.