När det var som värst lade Anna Sellström flera timmar varje dag på sociala medier, framför allt den populära fototjänsten Instagram i mobiltelefonen.
– Jag var inne på Instagram direkt på morgonen, på bussen på väg till skolan, på rasterna, på bussen på vägen hem, hemma, under middagen och på kvällen när jag skulle sova, säger hon.
Anna Sellström är inte ensam. De sociala medierna har flyttat in i våra liv och skapar för många en stress som kan vara direkt hälsofarlig.
Varje gång något nytt hände plingade det i Anna Sellströms mobiltelefon: någon hade gillat ett av hennes foton, någon hon följde hade lagt till en bild eller någon hade börjat följa henne.
– Det plingade till hela tiden, det var jättestressigt. Man var tvungen att lägga upp bilder själv också, jag lade upp 10-15 om dagen. I vanliga fall blir jag aldrig stressad, det var något nytt för mig.
Sömnen blev lidande
Hon använde även Twitter och Facebook, men inte alls i lika stor omfattning. Exakt hur många timmar per dag hon lade ned på Instagram när det var som värst vet hon inte, men det var så pass många att det började få stora konsekvenser för henne.
– Jag kände att det på allvar började bli så att allt kretsade kring Instagram. Det var jättejobbigt, det var ett verkligt problem för mig. Jag lade mer tid på Instagram än på viktigare saker, som skolarbetet.
Även sömnen blev lidande. Anna Sellström kunde inte förmå sig att släcka lampan i tid på kvällen eftersom mobilen hela tiden plingade till av nya händelser i Instagram.
– Jag stängde av ljudet, men då vibrerade ju mobilen i stället. Jag var vaken fastän jag inte borde. Jag var väldigt trött, fick inte tillräckligt mycket sömn.
– Numera kollar jag bara någon gång efter skolan och på kvällen på pappas Ipad. Jag känner inte att jag missar något. Eftersom jag inte lägger upp lika många bilder själv längre så blir det inte lika många händelser. Och för att det inte ska bli för stressigt så bläddrar jag inte ned i hela nyhetsflödet.l
Experterna: Därför stressas vi av sociala medier
Det finns ännu inga siffror på hur många svenskar som känner sig stressade av sociala medier, men mycket tyder på att det är ett stort och utbrett problem.
Det säger professor Jan Nolin
vid Högskolan i Borås. Han forskar om sociala medier och anser att det som ligger bakom stressen är både de sociala medierna i sig och den nya mobilitet som har uppstått när Twitter, Facebook och Instagram har flyttat in i våra moderna mobiltelefoner.– Vi är tillgängliga när som helst och våra identiteter är dessutom tillgängliga hela tiden på distans. Det innebär att vi blir sårbara och hela tiden måste bevaka vad som sägs om oss, säger Jan Nolin.
Många känner dessutom ett krav på att ge snabb respons och på att ständigt vara uppdaterade om vad som sker i de sociala medierna.
– Den nya tekniken kan föra med sig både ångest- och stressbaserade sjukdomar. I USA har det gjorts studier som visar att vissa människor känner stress och ångest redan efter 15 minuter om de inte checkar in i sociala medier.
Transparensen i de sociala medierna är en annan källa till stress, enligt Jan Nolin. Allt syns och allt sparas om du inte gör inställningar för att förhindra det.
– Det kan vara stressande att uppehålla identiteter i de sociala medierna samtidigt som du måste se till att inte vara för öppen. Inte minst för ungdomar kan det vara stressande att upprätthålla goda bilder av sig själva eftersom även föräldrar kan se vad de skriver, säger han.
Sociala medier-stress är inget
lyxproblem utan kan vara farligt på riktigt, enligt Magnus Elfström, lektor i psykologi på Mälardalens högskola och specialiserad på stressrelaterade frågor. Den psykiska kontrollbrist och upplevelse av otillräcklighet som de sociala medierna kan inge, kan ge stressreaktioner som kroppen tar skada av.–Sociala medier kan dra igång samma saker som om du blev jagad av en tiger. Kroppen är en gammal mekanism och den gör ingen skillnad på tigern och de sociala hot som sociala medier kan innebära, säger Magnus Elfström.
Orsaken är att sociala medier är intimt sammankopplade med det mycket grundläggande mänskliga behovet av att vara del av en grupp.
– Genom att ha kontakter med andra så får du bekräftelse på vem du är. De visar om de tycker om dig och hur de uppfattar dig, och det kan ge tillfredsställelse och trygghet.
– Och ju mer du uppfattar att sociala medier är vägen för att få
de här sakerna, desto större är risken att du uppfattar dem som stressande eftersom det blir så viktigt vad som händer där.
Jämför oss med andra
Men det är inte bara andra som ständigt bedömer dig i de sociala medierna – du kan kontinuerligt jämföra dig själv med andra, och även det kan vara en källa till stress.
– Har jag lika snygga bilder, har jag skrivit lika intressanta saker, duger det jag för fram enligt min egen måttstock? Och den måttstocken blir tuff eftersom det finns så många att jämföra med i de sociala medierna, säger Magnus Elfström.
Det är även lätt att lockas att jämföra sitt eget verkliga liv med den ofta förskönade bild av andras liv som presenteras i de sociala medierna.
När de sociala medierna nu har flyttat in i smarta mobiler och andra bärbara enheter, och är tillgängliga överallt och när som helst, blir risken att stressas ännu större, enligt Magnus Elfström.
– Det är biologiskt rent omöjligt att vara tillgänglig hela tiden eftersom du måste sova och ägna tid åt andra saker än sociala medier, och det leder till att du känner att du inte har full kontroll. Och när du upplever att du inte har kontroll i en situation blir stressen svårare.
Vissa stressforskare hävdar till och med att känslan av att du inte kan kontrollera och påverka din situation är grunden för all stress, enligt Magnus Elfström. Den som lär sig att förstå de sociala medierna får en ökad känsla av kontroll och kan därmed minska sin stress.
Mikael Wiberg tror att ökad
kunskap kan leda till att stressen nästan helt kan elimineras. Han är professor vid Institutionen för informatik vid Umeå universitet, och han var tidig med att studera interaktionssamhället och kom redan 2004 ut med en bok där han talade om interaction overload. Han har gjort fortsatta studier sedan dess, och just nu forskar han bland annat om sociala medier.– Om vi backar 15 år och tittar på när vi började få nya kanaler för kommunikation så var det många som upplevde en stress av alla mejl som kom. Vi var vana med de gamla sätten att kommunicera – telefon, brev och att träffas ansikte mot ansikte – och mejlen ramlade in konstant och snabbade upp kommunikationen, säger Mikael Wiberg.
Det skrevs och pratades en hel del om mejlstressen och hur den bäst skulle hanteras, men i dag har de flesta vant sig och upplever inte mejlen som lika stressande längre.
– I dag är det de snabba flödena i Twitter, Facebook och så vidare som det pratas om som stressande i stället, säger Mikael Wiberg.
Den som lär sig att läsa de här flödena på ett bra sätt och inte bara ser dem som något som svischar förbi kan lära sig att navigera och blir därmed inte stressad utan kan sålla.
Tidigare pratades det mycket om it-mognad, men nu handlar det mer om en social mognad, anser Mikael Wiberg.
– Det här handlar inte om att förstå hur datorn eller mobilen fungerar utan om att förstå hur de här nya sociala kontaktnäten fungerar.
Hitta supernoder
Det gäller bland annat att hitta och följa så kallade supernoder, det vill säga personer som förstår att ta in, sammanfatta och föra vidare det viktigaste i de sociala medierna. Mikael Wiberg menar även att den som vill minska sociala medier-stressen måste sluta se världen som uppdelad i en digital värld och en ”verklig” värld.
– Om stressen är arbetsrelaterad måste du också omdefiniera synen på arbete. Om du tror att allt fortfarande är som förut upplever du att du blir störd av de sociala medierna och då ökar stressen. Men om du ser det som att de är en del av vad arbete är så ser du dem som en resurs i stället. Det handlar om att byta perspektiv och få världarna att gå ihop.
För att lyckas med det här måste vi ta hjälp av varandra, anser Mikael Wiberg.
– Vi är i en förändringsfas och utvecklingen går enormt fort. Vissa kan läsa världen som den ser ut nu och andra kan inte göra det. De som kan måste ta ett socialt ansvar för att inkludera dem som inte kan.
7 varningssignaler att ta på allvar
Långvarig sociala medier-stress kan vara farlig för din hälsa. Om du upplever något eller några av de här symptomen så är du i riskzonen och bör göra något åt din situation, enligt Magnus Elfström, lektor i psykologi på Mälardalens högskola.
- Varaktiga negativa tankar om att du inte är bra nog i de sociala medierna och borde åstadkomma mer i dem.
- Svårighet att komma till ro eller dålig sömn.
- Mental upptagenhet av sociala medier som känns obehaglig.
- Varaktigt sänkt sinnesstämning eller humörsvängningar.
- Trötthet eller kraftlöshet.
- Kroppsliga obehag, som till exempelmuskelspänningar, värk, illamående eller svettningar.
- Koncentrationssvårigheter.
Så minskar du stressen – experternas bästa råd
Så här bör du hantera de sociala medierna för att hålla stressen i schack, enligt experterna.
Lär dig att navigera och se strukturerna i de sociala medierna. Om du lär dig läsa flödena på ett bra sätt och inte bara ser dem som något som svischar förbi så kan du sålla och blir inte stressad.
Se sociala medier som en del av den verkliga världen. De som fortsätter göra en uppdelning mellan den digitala och den fysiska världen kan känna sig stressade, medan de som inte gör den kan känna sig trygga.
Fundera på vad de sociala medierna betyder för dig och vad du vill ha dem till. Måste du exempelvis ha flest vänner på Facebook, eller räcker det med att du har kontakt med dem som betyder mycket för dig? Var aktiv och bestäm själv hur du vill ha det, i stället för att bara reagera på vad andra gör.
Uppfostra din omgivning så att folk inte förväntar sig att du ska ge respons dygnet runt. Du kan lära din omgivning hur du relaterar till sociala medier. Om du inte uppdaterar din status ofta lär sig folk det och förväntar sig heller inget annat.
Bestäm dig för vilka sociala medier som är viktiga för dig att finnas i – och håll dig till dem. Vissa vill vara överallt medan andra sållar. Det finns inga allmänna rekommendationer, det viktiga är att du formar din digitala tillvaro på ett medvetet sätt.
Planera och begränsa din närvaro i sociala medier. Bestäm dig för hur mycket tid du ska lägga ned på sociala medier per dag. Stresshantering handlar om att du behöver ta ett steg tillbaka och fundera på dina prioriteringar och målsättningar, för då tar du kontroll över situationen.
Fundera på vad vänskap är för dig och vilken typ av vänskap du vill prioritera. Du kanske kommer fram till att det är viktigare att odla några nära vänner än dina 200 cybervänner på Facebook.
Se till att dina digitala identiteter inte skiljer sig för mycket från ditt verkliga jag. Vissa försöker projicera en bild av sig själva som är mycket bättre än vad de egentligen är, och då uppstår det en stress. Om du känner att det är på riktigt så infinner sig ett lugn.