Så lätt blir din dator musikstudio

Tillhör du de hundratusentals svenskar som sysslar med musik på fritiden? Överallt i landet skrivs det låtar, plinkas på ­pianon och gitarrer, repas med kompis­bandet, hålls spelmansstämmor och sjungs i kör. Och det är många som drömmer om att få ta plats i en musik­studio, och spela in och ge ut sin egen skiva.

 

För de allra flesta strandar drömmen där. För vem har tillgång till en riktig ljudisolerad studio med all dess avancerade teknik? Och försvinnande få får ju chansen till ett skivkontrakt.

 

Dator i sovrummet räcker

 

Men behöver du allt det där? Faktiskt inte. Med rätt tillbehör, rätt kunskap och lite smart planering kan en helt vanlig pc i sovrummet bli allt du behöver för att få till en enkel studio hemma. En som kan få det att låta lika bra som låtarna du hör på radio. Tiden då du behövde gigantiskt mixerbord, rackmonterade effektlådor, dyra bandare och tillhörande sladdhärvor är sedan länge förbi. Allt det här sköter du med fördel i ett program på datorn i stället.

 

Här är prylarna du behöver

 

Tänk på det här när du väljer dator

 

Dator. Låt oss börja med datorn. Hur snabb måste
den vara? Behöver du special­komponenter? Nej, en bra studiodator behöver inte vara extremt snabb eller extremt påkostad, utan en fullt normal någorlunda ny pc räcker gott och väl. Vanliga datorer blev snabba nog för att producera musik digitalt i proffskvalitet redan i början av 2000-talet, och en ny pc i dag med hyfsat snabb processor räcker väldigt långt.

 

Tänk på följande om du ska köpa nytt, uppgradera eller använda din befintliga dator till studion:

 

Processor. Hur mycket ­processor du behöver beror mycket på vad du vill göra med din studio. Ska du bara spela in enskilda ljudspår i taget och mixa ihop dem med minimalt med effekter kan du komma undan med en enklare dubbelkärnig processor av äldre modell. Men givetvis lönar det sig att ha mer datorkraft. Vi rekommenderar en dator med ny Intel Core i5 eller Core i7-processor eller motsvarande från AMD. Då kan du hantera fler samtida ljudspår, finlira med mängder av avancerade filter och ljudeffekter, och använda många ­mjukvaruinstrument (mer om dessa på ­följande sidor).

 

Grafikkort. Du ­behöver inget speciellt ­grafikkort. Det är snarare något som borde undvikas, eftersom en dator med kraftfullt grafikkort har en tendens att låta extra mycket, och du vill inte ha störande bakgrundsbrus när du spelar in.

 

Minne. En bra dator med fyra gigabyte minne räcker långt, men det är en extra fördel att uppgradera till kanske sex eller åtta gigabyte.

 

Hårddisk. Att spela in ljud kräver en del hårddisk­utrymme. Men med en modern hårddisk på en halv till tre terabyte lär det dröja länge innan du slår i taket. Däremot är det viktigt att disken är snabb. Vill du kunna spela in eller spela upp flera ljudspår samtidigt i hög kvalitet kan en långsam hårddisk vara ett problem. Ett tips är att utrusta datorn med en ssd där du lägger alla dina pågående musikprojekt.

 

Fläktar. Tänk på att datorn låter en del, och att det kan störa inspelningen. Ett sätt att lösa det är givetvis att dra långa kablar och ställa mikrofonen i ett annat rum än datorn. Har du en städskrubb över som du kan förvandla till ­mikrofonbås så visst. Men det blir sällan praktiskt. Med rätt mikrofon ska det inte behövas, så länge datorns kylning är någorlunda dämpad.

 

Tips på lämpliga datorer

 

Den bästa kombinationen av snabb, prisvärd och relativt tyst dator är oftast en stationär. Då kan du dessutom ansluta en stor skärm (eller två), vilket är bra, eftersom musikprogrammen är komplicerade och ganska svåra att få överblick över på en mindre skärm.

 

En bra stationär burk är till exempel Fujitsu Esprimo E900, en ­kontorsdator som är både kraftfull och relativt tyst. Dessutom har den en hyfsat snabb hårddisk och trots sitt kompakta format möjlighet att bygga ut med fler. Datorn finns från runt
7 000 kronor och uppåt beroende på konfigugration.

 

Ett annat tips för den pc-händige är att bygga sin egen tysta dator. PC för Alla Extreme (extreme.idg.se) har flera tester samt guider om hur du går till väga och vilka komponenter som passar bäst.

Om du insisterar på en bärbar dator skulle vi rekommendera en Macbook Pro eller en Fujitsu Lifebook P771 som bägge ger mycket prestanda med relativt låg ljudnivå. Men de kostar också rätt mycket, mellan 10 000 och 20 000 beroende på konfiguration. Ett budgetalternativ kan vara Acer Aspire 5560G med AMD:s fyrkärniga A6-processor. Den är inte lika snabb, så det finns en klar gräns för vad du kan göra, men den kostar å andra sidan så lite som 4 000 kronor, och är samtidigt en av de tystaste bärbara vi testat.

 

Ett ljudkort är ett måste

 

Nästan alla datorer har i dag ett inbyggt ljudkort på moderkortet, och det funkar bra för vanlig musiklyssning och filmuppspelning, men det är för det mesta inte lämpligt om du vill spela in i hög kvalitet. Dels blir ljudkvaliteten vid inspelning inte bra nog, dels är korten anpassade för just vardags­lyssning, och lägger därför ofta på filter för att förbättra ljudet, öka volymen, anpassa till hörlurar och så vidare. Det vill du inte ha när du spelar in, här är det i stället en så rak och oförvrängd ljudbild som möjligt som gäller.

 

Därför behöver du ett separat ljudkort. Det enklaste är att skaffa ett externt ljudkort med usb eller firewire. Det finns många bra professionella ljudkort som inte kostar skjortan. De är byggda för att ge så ren ljudåtergivning som möjligt och har ingång för riktiga audiokablar för scen och studio. Här hittar du också sådant som inställningsrattar för ­inspelningsvolym, möjlighet att mata mikrofonen med spänning (behövs för vissa mikrofontyper) med mera.

 

Tips på externa ljudkort

 

M-Audio Fast Track Pro är ett populärt ljudkort för inspelning på usb. Den har två mikrofoningångar (för två ljudspår eller för stereoinspelning), fantommatning för kondensatormikrofoner och digital inspelning i upp till 94 kilohertz med 24 bitars upplösning (en cd-skiva har 44,1 kilohertz och 16 bitar). Pris: cirka 1 600 kronor.

 

Ett alternativ är Roland Edirol UA-4FX. Det har bara en mikrofoningång, men har å andra sidan ett gäng smarta effekter av hög kvalitet inbyggda i ljudkortet. Du får också ett fullt fungerande inspelningsprogram på köpet, Cakewalk Sonar LE, och utmärkta mjukvaru­samplern Eridol Sound Canvas. Pris: cirka 1 500 kronor.

 

Datorn behöver ett inspelningsprogram

 

Programmet i datorn knyter samman det hela. Här hamnar ljud­spåren du spelar in, och du kan klippa och klistra i dem, justera ljudvolymen, fixa till bas och diskant, lägga på ljud­effekter, filtrera bort brus och mycket mer. Programmet ersätter med andra ord det traditionella mixerbordet, equalizern, bandstationerna, för­stärkarna, effektlådorna och allt sladdtrassel mellan dessa som du har
i en traditionell studio.

 

Dessutom kan du om du vill komplettera med digitala spår av instrument du inte själv har: trumset, stråkorkestrar, orglar, syntar med mera. Skriv in melodier och arrangemang direkt i programmet (i vissa program kan du även komponera på notblad och sedan skriva ut dem), eller spela in dem med hjälp av ett midi-klaviatur. Ett bra sådant som du kopplar till datorn, antingen direkt eller via vissa ljudkort, kostar ungefär en tusenlapp.

 

Midi-inspelningarna dyker upp i programmet på samma sätt som ­ljudspåren, men här kan du gå in och redigera enskilda noter, byta instrument med mera i efterhand. I flera inspelningsprogram finns instrument inbyggda, eller så går de att köpa till som separata insticksprogram.

 

Tips på lämpliga program

 

Det finns avancerade inspelnings- och musikproduktionsprogram för en bra bit över 10 000 kronor, men sådana behöver du inte för att komma igång. Många ljudkort kommer med fullgoda ”light”-versioner av större program.

Senaste Steinberg Cubase finns i en version speciellt för enskilda artister som vill spela in sin egen musik. Cubase Artist 6 kostar ungefär 2 600 kronor. Här finns förutom själva grund­programmet sex virtuella instrument (varav flera syntar) och över 40 så kallade vst-pluggar med ljudfilter och effekter.

 

Intressanta budget­alternativet Reaper säljs för bara 60 dollar (runt 420 kronor) på www.reaper.fm. Det är ett ­fullfjädrat inspelnings­program som gör allt de stora jättarna gör, och i princip lika bra. Du får med vst-effekter och mjukvaruinstrument.

 

Satsa på en dynamisk mikrofon!

 

Det finns många olika sorters mikrofoner, och en av de saker som skiljer dem åt är hur de tar upp ljud. Kondensator­mikrofoner är populära i större studior då de ger mycket hög kvalitet, men de är känsliga för ljud i sin omgivning och snappar upp allt även på långt avstånd från micken. Ett bättre val för hemmastudion (om du inte kan bygga ett helt ljudisolerat rum hemma) är en dynamisk mikrofon. De är sådana du för det mesta ser på scen, men de före­kommer ofta även i proffsstudior.

 

Tips på mikrofoner

 

Shure SM58 är vid det här laget en klassiker. En mycket populär dynamisk mikrofon för scenen, men också i väldigt många studior. Det är främst menad för sång, men används ofta även för inspelning av musikinstrument. SM58 kostar ungefär 900 kronor.

 

Vill du ha en mer utpräglad mikro­fon för musikinstrument finns det mängder att välja på. Spelar du akustisk gitarr kan till exempel LR Ibeam vara ett bra tips. Det är en mikrofon som monteras direkt på gitarren, då kan du spela in helt utan att andra ljud i rummet stör. Mikrofonen och en förförstärkare (behövs om inte ljudkortet har en egen) kostar cirka 1 600 kronor.

 

Så här går det till att skapa musiken

 

1 Du startar ett nytt musikprojekt i studioprogrammet på datorn. Där ställer du in sådant som tempo, takt och inspelningsvolym (volym justeras även manuellt på många ljudkort). Ett bra tips är att börja med ett enkelt grundkomp gjort i datorn, så att du sedan får rätt tempo och tonart på din första inspelning.

 

 

2 Sedan är det bara att sätta igång. Sjung en stump eller plinka på ett instrument. När du är klar dyker resultatet upp som ett ljudspår i programmet, och sparas som en okomprimerad ljudfil på datorn. I programmet lyssnar du hur det lät och gör omtagningar om det behövs. Med rätt ljudkort (ett lite dyrare med många mikrofon­ingångar), snabb dator och snabba hårddiskar kan du micka upp och spela in ett helt band på en gång, och varje ­mikrofon får ett eget ljudspår.

 

3 Du kan också koppla in midi-klaviatur och spela in midi-spår på samma sätt, eller komponera dem direkt i programmet, och koppla dessa spår till ett virtuellt instrument. Det är som en synt, men i datorn i stället för en separat låda. Det kan finnas inkluderade i programmet eller så köper du det separat som insticksprogram.

 

 

4 När du har alla ljud och noter du behöver är det dags att börja finputsa. Ställ in lagom ljudvolym, stereoplacering samt bas och diskant på varje spår (du kan också ändra dessa på olika ställen i låten). Lägg på reverb (rumsklang), eko, surround, brusfilter, distorsion och mycket mer. Finns inte effekten du behöver i programmet finns det hundratals insticksprogram att köpa som fixar det. Du kan flytta runt ljudspåren på en tidslinje, göra loopar av lyckade ljudbitar, och klippa och klistra som i vilken ordbehandlare som helst.

 

 

5 När du är nöjd med produktionen och allt låter som du vill gör du en så kallad mastering. Det innebär att du gör en slutlig mix av alla spår, justerar volym och lite annat en sista gång och sedan exporterar det hela som en färdig, uppspelbar ljudfil.

 

6 Nu har du din låt! Och det är helt upp till dig vad du ska göra med den – bränna till cd, ladda upp på webben, mejla till skivbolagen, konvertera till ringsignal på mobilen eller spela på fyll volym tills grannarna klagar.

 

5 tips för en lyckad produktion

 

Tystnad, tagning. Med rätt sorts mikrofon krävs inte ett totalt ljudisolerat rum, men ett visst mått av lugn och ro kan behövas. Så hitta rätt plats för att spela in på. Spetsa öronen. Har du någorlunda tyst hemma, eller störs du av spolande vattenledningar, biltrafik utanför fönstret eller grannar som klampar runt på övervåningen? Det kan vara ett av de största hindren för en lyckad inspelning.

 

Tänk också på akustiken. Du behöver inte vara expert, men undvik till exempel kala väggar som skapar eko. Är du ambitiös går du till musikbutiken eller något byggvaruhus och köper skumplast som kan sättas upp på väggarna som isolering.

 

Ordning och reda. Ett musikprojekt kan bestå av massor av små inspelade ljudspår, effekter och versioner, och filkaoset är ofta bara ett eller ett par misstag bort. Spara projekt i separata mappar, se till att du är noga med hur du namnger filer, och var noggrann med säkerhetskopiering.

 

Tygla ambitionerna. Det är lätt att bli överentusiastisk och vilja vräka på med mängder av ljudspår, effekter och instrument. Men ju mer som händer desto svårare är det att kontrollera. Börja enkelt och bygg på med mer först när du är bekväm med det grund­läggande. ”Keep It Simple, Stupid”, som det heter.

 

Träning, träning och åter träning. Att arrangera, spela in och mixa ­studiomusik är ett hantverk, och något som du blir bättre på efterhand genom att öva. Gneta på på egen hand, eller se hur proffsen gör och kopiera. Du blev inte kung på gitarren på ett par dagar, förvänta dig inte det här heller.

 

Var nyfiken och frågvis. Du är inte ensam amatör­inspelare. Det finns mängder av oerfarna studiomusiker och även ärrade veteraner som gärna delar med sig av sina kunskaper. Tidningen Studio (studio.idg.se) tipsar till exempel konstant om knep att ta till i de mest populära programmen, och praktiska råd om inspelning över huvud taget. De har även ett forum där läsare möts och hjälper varandra.

 

Så når du ut med din musik

 

Vad gör du med din musik när du spelat in och känner dig klar? Vill du dela med dig till andra och få konstruktiv kritik? Vill du bränna egna skivor och dela ut till släkt och vänner? Trycka upp lite snyggare saker att sälja på bandets spelningar eller publicera musiken själv? Här är några tips på tjänster som hjälper dig:

 

Soundcloud.com är en mycket populär sajt för osignade artister, där de kan ladda upp sina alster, lyssna på varandras musik och stödja varandra med tips och feedback. Här finns också koder som gör det lätt att länka in till musiken från andra sidor, om du har en blogg eller vill dela med dig av den i andra forum och sociala medier.
soundcloud.com

 

 

På Facebook finns appar som låter dig sätta upp en speciell sida för dig och din musik och dela med dig av till vänner och fans. Populära Rootmusics Bandpage används av både amatörer och kända artister.
www.facebook.com/bandpage

 

På Youtube har många musiker börjat sin bana. Skapa en kanal och börja ladda upp videor med dina låtar. Kanske blir också du upptäckt där? Med video till låtarna innebär det inte att du förväntas vara expert på video­redigering också. Youtube har egna verktyg som låter dig kombinera din musik med till exempel ett bildspel. Se bara till att du har rättigheter till allt du laddar upp.

 

Spotify, Itunes med mera. Det går faktiskt utmärkt att ge ut sin musik själv utan skivbolag och få upp den på Spotify och andra strömmande tjänster, samt digitala musikbutiker som Amazon och Itunes. Antingen kontaktar du dem själv, men det kan vara bökigt och det är inte säkert att de släpper in dig om du inte är ditt egna officiella skivbolag. Därför finns det en hel hög med tjänster på webben som för en slant hjälper dig med det. De kan vilja ha en fast summa för varje publicerad låt, eller procent på dina intäkter. Spotify har en bra lista över så kallade ”artist aggregators”
som de rekommenderar.
Se surftips.se/artistagg.

 

Bränn din egen cd. Vill du bara dela med dig till släkt och vänner? Då är det allra enklaste att bränna en musik-cd i datorn. Det behöver du inga special­program – det funkar alldeles utmärkt i Windows Media Player.

 

Tryck upp cd-skivor. Vill du göra egna professionella cd-skivor med tryck på plast­skivan, omslag och texthäfte? Kanske för att ge ut och sälja själv, fixa distribution till butiker eller sälja i samband med att bandet uppträder. Sök på Google efter cd-tryckeri så får du fram företag som specialiserat sig på cd-tryck i större upp­lagor. För en upplaga på 500 skivor är ett rimligt pris ungefär 10 kronor styck, beroende på val av omslag och konvolut.

 

Obs! Ska du sälja din musik, oavsett om det är online via till exempel Spotify, eller dina egna cd-skivor, så tänk på att du är skatt­skyldig för intäkterna, och bör deklarera dem som enskild näringsidkare.

 

 

En titt på testredaktörens studio

 

”Jag är själv sedan några år tillbaka innehavare av en liten digital hemmastudio där jag och mina kompisar knåpar ihop musik på fritiden. Mest för vårt eget höga nöjes skull och för att lära oss hur det går till.

 

Min utrustning består av en stationär pc i sovrummet, samma som jag surfar med, spelar spel på och då och då skriver artiklar som denna på. Den är inte idealisk, eftersom spel­grafikkortet väsnas en hel del. För att undvika brusig inspelning har jag därför en extra lång mikrofonsladd, och ställer micken på stativ i rummet intill.

 

Till datorn har jag kopplat ett litet studioljudkort på usb, och till det två dynamiska mikro­foner. Mitt val av studio­program är Image-Line FL ­Studio. Det är ett lite annorlunda program som främst är tänkt för elektronisk dans­musik, men med lite god vilja går det även att använda för andra genrer.

 

Det är hela studion, och allt jag egentligen behöver för att lämna redaktörslivet och slå igenom som artist. Det enda som saknas är en massa tid över och mer kunskap och erfarenhet av produktionsarbetet.Och kanske talang.”
Mattias Inghe