Rätten att reparera – kampen om våra prylars livslängd

Om skärmen på din Iphone spricker ställs du vanligen inför ett av två val. Att antingen reparera din mobil eller skaffa en ny. Överväger du att reparera den kommer du snart att börja stöta på motstånd. 

Till att börja med är det förmodligen för svårt för dig att reparera din Iphone själv. Vilket är logiskt. Mobiler idag är trots allt mycket avancerade. Men även professionella mobilreparatörer kommer att ha svårt att göra det om de inte är auktoriserade av Apple. De kan erbjuda reparationer som förmodligen kommer att innebära att din mobil inte fungerar lika bra som tidigare. Exempelvis genom att din skärm inte reagerar lika snabbt som tidigare.

 

Och går du till en auktoriserad Apple-reparatör kan priset för reparationen vara så högt att det kan vara billigare, eller i vilket fall inte mycket dyrare, att köpa en ny mobil istället. Du hade väl ändå tänkt att skaffa en ny mobil vid något tillfälle. 

Apple är långt ifrån ensamma om att sätta sina kunder i liknande situationer. Under hela 2010-talet har flera fall uppmärksammats med konsumenter som köpt tekniska produkter av ett företag, som sedan känner sig motarbetade av samma företag när produkten behöver repareras av olika anledningar. 

Ett känt tidigt exempel är Apples egna säkerhetsskruv pentalobe, som dök upp redan under 2009 i Macbook Pro, som tycktes vara särskilt utformad för att ingen annan än Apples egen personal skulle kunna öppna datorn. Men dylika metoder gäller inte bara för teknologi riktad till konsumenter. I USA har bönder börjat vända ryggen till den kända traktor-tillverkaren John Deere på grund av att mjukvaran i de nya traktorerna gör att de inte kan repareras av bönderna själva. Istället krävs att en särskild tekniker åker ut. Något som kan innebära att dagar med arbete går förlorade. 

 

I USA är glassmaskinerna i McDonalds så ofta trasiga att de blivit ett internet-meme. I skrivande stund visar sajten McBroken.com att hela 9,18 procent av dem är trasiga. Men återkommande rapportering och vittnesmål från restaurangägare pekar på att det inte handlar om inkompetens hos personalen. Utan för att maskinen, som är tillverkad av Taylor, ofta slutar fungera och inte kommer med några ordentliga instruktioner om hur det ska åtgärdas. Istället uppmanas restaurangägaren att ringa en officiell glassmaskins-reparatör från Taylor som kostar dyra pengar. Därför gör många den ekonomiska kalkylen att det inte är värt det. 

 

Genom så gott som hela det tekniska landskapet syns samma återkommande historia. Företagen anses göra det för att få ytterligare kontroll över sina produkter och inkomstkällor knutna till dessa. Tilltagen har kritiserats hårt för att vara konsumentfientliga, konkurrenshindrande och miljöovänliga. Företagen själva har förklarat sina metoder med att de är till för att skydda företagshemligheter såväl som upphovsrätt och att de vill kunna garantera kvalitén för sina produkter. Men det är inte alla som tycker att förklaringarna är tillräckliga. 
 

 

En reparationsrörelse börjar ta form 

Under 2012 röstade delstaten Massachusetts i USA genom en ny lag, The Motor Vehicle Owners’ Right to Repair Act. Lagen krävde att biltillverkare var tvungna att bistå med de nödvändiga dokument som behövs för att vem som helst ska kunna ge sig på att reparera deras fordon. Biltillverkarnas branschorganisation beslutade därefter att applicera detta över hela USA, med start i bilmodellerna för 2018. 

Framgången ledde till att The Repair Association formades 2013, med målet att få samma princip att gälla även för konsumentelektronik. Sedan dess har flera lagförslag presenterats på statlig nivå i USA. Men inget förslag har hittills blivit lag. Under 2016 avslöjade offentliga dokument att Apple drivit aktiv lobbyverksamhet för att lagförslagen inte skulle gå igenom. Som en reaktion på detta startade rätten att reparera-rörelsen, mer känd som The Right to Repair Movement, under ledning av The Repair Association, för att sprida medvetenhet om situationen och få den att ändras. 

På bara några år har rörelsen vuxit kraftigt och fått ett stort genomslag, inte minst i Europa. Här har reparationskulturen egentligen varit stark sedan lång tid tillbaka i östländerna, men det är först på senare tid den spridits vidare till väst, stärkt av miljörörelsen. 

– Det är roligt att se att reparationer inte längre bara är för fantaster och nördar utan även för konsumenter och miljöaktivister, säger Chloé Mikolajczak vid The Right To Repair Europe.  

Right to Repair-rörelsen argumenterar för att bra design innebär att en produkt inte bara presterar bra utan även är hållbar och går att reparera. Rörelsen vill nu att EU ska sätta minimala designkrav för att det ska vara lätt att plocka isär och ersätta nyckelkomponenter, inledningsvis i smartphones, laptops och andra it-produkter.

Rörelsen vill också att reparationer ska vara lättillgängliga och prisvärda. Att det inte ska vara dyrare att reparera en produkt än att köpa en ny. Juridiska hinder ska inte heller hindra personer, reparatörer eller reparationsgrupper från att reparera trasiga produkter. Det ska också vara möjligt för samtliga att ha tillgång till reservdelar och reparationsmanualer under en produkts livstid.  

I vissa fall har företagen försökt möta rörelsen en bit på vägen. Under 2019 började exempelvis Apple att sälja delar, verktyg och reparationsguider även till självständiga reparatörer. Detta har dock anklagats av flera reparatörer, så som den amerikanska reparationsprofilen Louis Rossmann, för att vara ett pr-jippo. I videor som Rossmann postat på sin Youtube-kanal säger han att programmet innehåller mängder av begränsningar, som att du bara får laga skärmar och batterier på Iphone och inte göra något alls med Macbook och Apple Watch.

 

 

 

Priserna på reservdelar är dessutom höga och du måste sälja en viss mängd produkter för att behålla din status. Apple har också rätten att inspektera dig och dela ut böter om de tycker att du inte sköter dig. Något som de även kan fortsätta med i upp till fem år efter att du lämnat programmet. 

– Vi tror starkt att elektronikmarknaden inte kan reglera sig själv. Vi behöver starka regleringar. Att tillverkare designar mer reparationsvänliga produkter samt gör delar tillgängliga och kostnadseffektiva. Vi kommer inte se något resultat annars, säger Chloé Mikolajczak vid The Right To Repair Europe.

Hon uppmärksammar också vad hon tycker är ett hyckleri från teknikföretagens sida då de samtidigt är väldigt måna att prata om hur miljövänliga de är. 

– Men det spelar ingen roll hur mycket grön energi du använder. Du kan inte vara hållbar om inte dina produkter är det.

Slutligen vill Right to Repair i Europa att EU ska introducera ett genomgående betygssystem för samtliga energikonsumerande produkter gällande hur reparationsvänliga de är. Detta har faktiskt redan skett i Frankrike, där ny lagstiftning medfört att produkter nu har reparerbarhetsindex. Betyget som sträcker sig från 1 till 10 baseras på hur bra tillgången till dokumentation är, hur lätt produkten är att demontera, hur tillgången på reservdelar ser ut, priset på reservdelarna samt tillgången på mjukvaruuppdateringar, gratis teknisk support och möjligheten att nollställa mjukvaran. Den franska regeringens mål är att 60 procent av elektroniska produkter ska vara reparerbara år 2026.  

 

EU är överens om att något måste göras – men vad? 

Den 4 juli 2017 röstade Europaparlamentet genom en resolution om längre livstid för produkter, med rekommendationen att medlemsländerna borde instifta lagar som ger konsumenter rätten att reparera sin elektronik som ett sätt att minska miljöpåverkan. EU har också direktiv om att skapa en cirkulär ekonomi med målet att minska utsläpp och avfall genom återvinning. I november 2020 röstade en överväldigande majoritet i EU-parlamentet för att stödja rätten att reparera. 

Omröstningen innebär att EU-kommissionen får vidare stöd att fortsätta arbeta för att öka hållbarheten på elektronik för dra ned på mängden elskrot. Bland annat genom att göra det så lätt som möjligt för konsumenter att reparera produkter. 

– Ambitionen är att vi vill att det ska bli enklare att ställa om till den gröna ekonomin och att EU ska vara i framkant på klimatomställningen. Right to repair är en del av hur vi ska gå från en slit-och-släng linjär ekonomi till en cirkulär, där vi återvinner mer om ger produkter längre livslängd, säger Arba Kokalari, EU-parlamentariker för Moderaterna i utskottet för inre marknaden. 

 

 

Men även om man på EU-nivå är överens om att något ska göras, är man inte fullt lika överens om hur det bör göras. Enligt Arba Kokalari finns idag en tydligt uppdelning, där de mer borgliga partierna vill se incitament och mindre handelshinder, medan de röda och gröna vill ha mer reglering. 

– Det är klart det finns en stark önskan att politiker och EU ska reglera inom de här frågorna. Men det är också jätteviktigt att man inte överreglerar. Ett stort problem vi har idag är att det är väldigt mycket regler och byråkratiskt krångel. 

– Sen måste jag vara ärlig och säga att ska det bli en cirkulär ekonomi, där du ger en produkt längre livslängd. Då måste man ha med sig företagen och näringslivet. De är de som innoverar produkter och som jobbar med dem på daglig basis. Det kan inte bara vara politiker som bestämmer.

EU-kommissionen kommer nu att gå över de olika förslagen och presentera vad de tycker är bäst. 

– Det jag krävt när jag presenterar förslag om cirkulärekonomi är att det är viktigt att man gör konsekvensanalyser. Fungerar de i praktiken? Är de förslag som kommer att uppfylla syftet och inte symbolpolitik som har motsatt effekt. 

 

Rätten att reparera allt annat än given 

I höst kommer de första av EU-kommissionens förslag att diskuteras. Dessa går sedan till parlamentet och regeringarna inom EU, varpå förhandlingar tar vid. Under fjärde kvartalet i år kommer ett förslag om hållbara produkter, följt av reparationer. Under 2022 kommer sedan en rad initiativ från EU-kommissionen kring exempelvis mobiler, surfplattor, insamling av avfall och hur man ska minska förpackningsavfall. 

Men trots att mycket händer på EU-nivå är rätten att reparera fortfarande allt annat än given, enligt Chloé Mikolajczak vid Right to Repair Europe. 

– Hög kostnad för reparationer har inte riktigt tagits upp, pris på reservdelar har inte riktigt tagits upp. Vi hoppas de kommer att göra det i framtiden. Det är något som behöver ske. 

– Rätten att reparera befinner sig i ett avgörande skede. Vissa verkar tro att vi redan har rätten att reparera, men det har vi inte. Än så länge finns typ en regel, men det har varit väldigt många tillkännagivanden som det rapporterats om. Men än så länge har inget hänt. 

 

Läs också:
Supportspecial – När garantin gått ut – här är alternativen 
Så håller du mobilen i form – och fixar den om den ändå kraschar