BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige) lämnade i förra veckan in en stämningsansökan mot Wikimedia för brott mot upphovsrättslagen. BUS är en organisation som bland annat representerar bildkonstnärer, skulptörer, grafiker och konsthantverkare.
I sin stämningsansökan anklagas Wikimedia för att olovligt ha publicerat bilder av allmänna konstverk på webbplatsen Offentligkonst.se. Offentligkonst.se har som mål att katalogisera konstverk som är utställda på offentliga runt om i Sverige.

Johan Peter Molins staty, Bältesspännarna, i Hällefors. Bild av Bengt Oberger.
– BUS gillar internet och nya användningsområden, men vi kan inte bara se på när våra medlemmars konstverk används systematiskt och utan lov i stor skala. Vi har ett ansvar att försvara upphovsrätten, våra medlemmars intressen och inte minst de avtal som vi tecknar med aktörer som faktiskt betalar för sig, säger BUS ordförande, Åsa Berndtsson, i ett pressmeddelande förra veckan.
PC för Alla kontaktade BUS jurist, Erik Forslund, för att ta reda på om det är olagligt att sprida bilder av konstverk som är utställda på allmän plats.
Är all konst på offentliga platser upphovsrättsskyddad?
– Ja, alla konstverk är skyddade av upphovsrätt förutsatt att skyddstiden inte gått ut. Skyddet gäller i 70 år efter upphovsmannens dödsår.
Betyder det att utgivaren av ett vykort av Sergels Torg är ersättningsskyldigt till skaparen av glasobelisken?
– Nej, det finns ett undantag i upphovsrättslagen som säger att konstverk som står stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus får avbildas fritt. Avbilda betyder framställa exemplar, till exempel fotografera av och göra vykort. Det är något annat än att lägga ut bilden på nätet.
Hur kan konstnärerna förlora pengar när konstverken är offentliga? De borde ju få gratis exponering vilket i sin tur borde leda till mer uppmärksamhet och jobb?
– Hela idén med upphovsrätten är att konstnären ska få stegvis betalt när konstverket används i olika sammanhang. All exponering av verken har ett ekonomiskt värde vid sidan av eventuella sidoeffekter som “marknadsföring” med mera. BUS har väl fungerande avtal om den offentliga konsten som vi tecknar med aktörer som faktiskt betalar för sig och som inser värdet av upphovsrätt. Om de avtalen undermineras genom gratisåkning förlorar konstnären pengar.
Om ni skulle få in ersättning för användandet av bilder på dessa konstverk, hur skulle pengarna då fördelas?
– Fördelning skulle ske individuellt till de upphovsmän vars verk finns i databasen.
Eftersom det här är offentliga konstverk, är det inte bra att man kan lära sig mer om konst utan att det ska behöva kosta pengar?
– Det finns inget som helst motsatsförhållande mellan pedagogiska satsningar och att konstnären får skäligt betalt. BUS är hela tiden beredda att förhandla rimliga lösningar.
Så svarar Wikimedia
PC för Alla har även kontaktat Wikimedia för en kommentar, men har inte lyckats få kontakt med någon talesperson. På sin webbplats uppger Wikimedia Sverige emellertid att man avvisar stämningsansökan och hävdar att det handlar om en tolkningsfråga.
– BUS hävdar att experter och kommuner gör samma tolkning som de själva. Bland dessa råder dock delade meningar! I exempelvis en artikel i Nordisk Immateriellt Rättsskydd gör Daniel Westman, Kursföreståndare i IT-rätt vid Stockholms universitet, en annan bedömning av rättsläget. Inte heller alla kommuner har tecknat avtal med BUS utan några anser att lagen bör tolkas på det sätt som Wikimedia Sverige gör, skriver Wikimedia på sin webbplats.
Till skillnad från BUS tolkar Wikimedia undantag i upphovsrättslagen som att bilder även får publiceras på nätet.
– Vi förstår att BUS har som affärsidé att representera konstnärerna ekonomiskt men beklagar att de tar till en juridisk process i stället för att bejaka ett projekt som ger Sveriges skattebetalare möjlighet att se den konst som vi alla redan betalt för. I svensk rätt är det dessutom redan fastställt att foton på offentlig konst kan publiceras kommersiellt på till exempel vykort eller böcker, utan ersättning till konstnären, men BUS tolkning är att detta inte skulle gälla för Internet, skriver Wikimedia vidare.
Mer information om stämningen hittar du på BUS webbplats.
Utredningen kring stämningsansökan kan du läsa här (pdf).
Lagtexten som de båda organisationerna referar till hittar du här.
I sin stämningsansökan anklagas Wikimedia för att olovligt ha publicerat bilder av allmänna konstverk på webbplatsen Offentligkonst.se. Offentligkonst.se har som mål att katalogisera konstverk som är utställda på offentliga runt om i Sverige.

Johan Peter Molins staty, Bältesspännarna, i Hällefors. Bild av Bengt Oberger.
Enligt BUS har Wikimedia aldrig bett om tillstånd att publicera bilderna, och har därför brutit mot upphovsrättslagen.
– BUS gillar internet och nya användningsområden, men vi kan inte bara se på när våra medlemmars konstverk används systematiskt och utan lov i stor skala. Vi har ett ansvar att försvara upphovsrätten, våra medlemmars intressen och inte minst de avtal som vi tecknar med aktörer som faktiskt betalar för sig, säger BUS ordförande, Åsa Berndtsson, i ett pressmeddelande förra veckan.

Är all konst på offentliga platser upphovsrättsskyddad?
– Ja, alla konstverk är skyddade av upphovsrätt förutsatt att skyddstiden inte gått ut. Skyddet gäller i 70 år efter upphovsmannens dödsår.
Betyder det att utgivaren av ett vykort av Sergels Torg är ersättningsskyldigt till skaparen av glasobelisken?
– Nej, det finns ett undantag i upphovsrättslagen som säger att konstverk som står stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus får avbildas fritt. Avbilda betyder framställa exemplar, till exempel fotografera av och göra vykort. Det är något annat än att lägga ut bilden på nätet.
Hur kan konstnärerna förlora pengar när konstverken är offentliga? De borde ju få gratis exponering vilket i sin tur borde leda till mer uppmärksamhet och jobb?
– Hela idén med upphovsrätten är att konstnären ska få stegvis betalt när konstverket används i olika sammanhang. All exponering av verken har ett ekonomiskt värde vid sidan av eventuella sidoeffekter som “marknadsföring” med mera. BUS har väl fungerande avtal om den offentliga konsten som vi tecknar med aktörer som faktiskt betalar för sig och som inser värdet av upphovsrätt. Om de avtalen undermineras genom gratisåkning förlorar konstnären pengar.
Om ni skulle få in ersättning för användandet av bilder på dessa konstverk, hur skulle pengarna då fördelas?
– Fördelning skulle ske individuellt till de upphovsmän vars verk finns i databasen.
Eftersom det här är offentliga konstverk, är det inte bra att man kan lära sig mer om konst utan att det ska behöva kosta pengar?
– Det finns inget som helst motsatsförhållande mellan pedagogiska satsningar och att konstnären får skäligt betalt. BUS är hela tiden beredda att förhandla rimliga lösningar.
Så svarar Wikimedia

– BUS hävdar att experter och kommuner gör samma tolkning som de själva. Bland dessa råder dock delade meningar! I exempelvis en artikel i Nordisk Immateriellt Rättsskydd gör Daniel Westman, Kursföreståndare i IT-rätt vid Stockholms universitet, en annan bedömning av rättsläget. Inte heller alla kommuner har tecknat avtal med BUS utan några anser att lagen bör tolkas på det sätt som Wikimedia Sverige gör, skriver Wikimedia på sin webbplats.
Till skillnad från BUS tolkar Wikimedia undantag i upphovsrättslagen som att bilder även får publiceras på nätet.
– Vi förstår att BUS har som affärsidé att representera konstnärerna ekonomiskt men beklagar att de tar till en juridisk process i stället för att bejaka ett projekt som ger Sveriges skattebetalare möjlighet att se den konst som vi alla redan betalt för. I svensk rätt är det dessutom redan fastställt att foton på offentlig konst kan publiceras kommersiellt på till exempel vykort eller böcker, utan ersättning till konstnären, men BUS tolkning är att detta inte skulle gälla för Internet, skriver Wikimedia vidare.
Mer information om stämningen hittar du på BUS webbplats.
Utredningen kring stämningsansökan kan du läsa här (pdf).
Lagtexten som de båda organisationerna referar till hittar du här.