Från att stoppa autouppspelning av video till att minska din dators systembelastning – det finns mycket att älska med Firefox.
Av Alaina Yee
PC för Alla
Chrome kan vara den mest använda webbläsaren, men det är inte nödvändigtvis den bästa. Det finns faktiskt bättre alternativ.
Ett sådant alternativ är Firefox. Det är en webbläsare som, till skillnad från Edge och Opera, inte är baserad på Chromium, projektet som ligger till grund för Chrome. Den stöds också av ett team med en lång historia av utveckling och ett förankrat intresse för integritet online. Firefox kan öka din dators prestanda, skydda dig bättre på webben och även göra livet bekvämare. Du kommer att upptäcka att den erbjuder inbyggda funktioner som inte finns i Chrome eller på annat sätt kräver tillägg från tredje part.
Precis som vi nyligen har gjort med Vivaldi, entusiastens webbläsare, har vi här lyft fram de åtta främsta anledningarna till att radera Chrome och byta till Firefox.
Automatisk blockering av autoplay-videor
Exempel på en webbplats med automatisk uppspelning av video stoppad (IGN.com). IGN:s inbäddade videor spelas automatiskt upp som standard (om än utan ljud på). Firefox förhindrar detta. Många webbplatser har video och annan media som automatiskt spelas upp när du laddar sidan. Men alla dämpar inte automatiskt ljudet, trots att det nästan råder ett universellt hat för den här typen av sanitära olägenheter. Autoplay kan även äta onödig bandbredd när du använder en anslutning med begränsad data.
I Chrome, om du vill blockera webbplatser som använder autoplay, måste du hitta och installera ett tredjepartstillägg. Firefox, å andra sidan, har det som standard. Ljudet stängs av direkt, för Youtube är autouppspelning för såväl ljud som video blockerad. Om du vill automatisk blockera uppspelning av video som standard går det enkelt och snabbt att ordna i Firefoxs inställningar.
Snabbare surf
En nyinstallation av Firefox blockerar automatiskt spårare som kan göra att surfning känns långsam. Ju fler skript som måste laddas på en webbplats, desto mer kommer du att märka att det segar ned hastigheten. Även om de kör osynligt i bakgrunden är de fortfarande högst närvarande. Hindra dem från att starta och ditt surfande kommer att bli mycket snabbare.
Firefox stoppar också ”kryptominers” från att komma åt din dator, även kallat ”kryptojackning”. Det sker när en webbplats tillåter skadlig kod att använda din dator för att ”gräva” efter kryptovaluta. Om dina systemresurser används av en kryptominer kommer även din dator att kännas seg.
Använder mindre systemresurser
Vid tidpunkten för den här skärmdumpen hade Firefox tre gånger fler flikar öppna än Chrome (39 mot 13). Chrome har ett rykte om sig att använda systemresurser – framför allt arbetsminnet, men ibland drabbar det även din processor. Google har vidtagit åtgärder för att minska dessa problem, men Firefox har inte haft samma problem med så kallade minnesläckor. Den lämnar i allmänhet ett mindre avtryck på datorns systemresurser. Även om du har flera flikar och fönster öppna slöar inte datorn ned.
Även Firefox kan drabbas av att minnet äts upp, om du lämnar många flikar öppna under flera dagar. Men du kan snabbt lösa problemet genom att använda Firefoxs Task Manager för att stoppa en flik som löpt amok. Eller, om du har webbläsaren inställd på att komma ihåg din webbhistorik, stänger du helt sonika ned Firefox och öppnar den igen. Dina flikar bör då återställas automatiskt och du slipper starta om datorn.
Mobiltillägg
Trött på irriterande annonser när du surfar online med din smartphone? Är du Android-användare har du tur. Precis som på datorn kan du installera webbläsartillägg i den mobila versionen av Firefox. Även om du är begränsad till ”bara” 17 tillägg att välja mellan, täcker de de viktigaste grunderna för att förbättra surf och säkerhet. Du hittar alternativ som uBlock Origin (annonsblockering), NoScript (kontroll över Javascript), HTTPS Everywhere (tvingar fram säkra webbplatsanslutningar om tillgängliga) och mer. Bara att installera en annonsblockerare ger en smidigare upplevelse – inga mer oavsiktliga tryck på popup-fönster, annonser eller sponsrade länkar som du definitivt inte ville besöka.
Lika enkel synkronisering mellan alla enheter
Du behöver inte sluta med synkronisering mellan enheter om du byter till Firefox. En del av Chromes charm är hur det synkroniserar Googles hela ekosystem – det är enkelt att nå dina bokmärken och synkronisera öppna flikar på olika enheter. Men den funktionen behöver inte vara en anledning att fortsätta med Chrome. Firefox låter dig också surfa på webben med olika enheter.
Det är lika plattformsoberoende som Chrome, du kan alltså hoppa mellan Windows, Linux, Mac, Android och IOS utan problem. Skapa ett Firefox Sync-konto och din webbhistorik, bokmärken, flikar, sparade lösenord med mera följer dig, oavsett vilken enhet du än använder. Du kommer också att kunna använda ytterligare sekretess- och säkerhetsorienterade tjänster som Firefox Relay (e-postmaskering) och Firefox Monitor (övervakning av dataintrång) från samma konto.
Bättre integritetsskydd
Förutom att automatiskt hindra tredjepart-cookies och spårare från att samla in data om dina surfvanor, blockerar Firefox också något som kallas ”fingerprinting”, en mer lömsk metod för att övervaka människor på webben. Ett digitalt fingeravtryck sammanställer information om din dators hårdvara, programvara (som operativsystem och webbläsare), tillägg, inställningar och ibland även mer. Ett fingeravtryck kan spåras under månader eller längre, vilket innebär att den som tittar på dina data kan bilda sig en tydlig bild av ditt privatliv och dina vanor. Se det som en mer invasiv form av hur någon förföljer dig på Instagram och andra sociala medier, men istället får de information som du inte har valt att dela offentligt. Kanske inte ens med dina närmaste vänner och familj.
Firefox tillåter också användare att aktivera dns-over-https (DoH). Vanligtvis när du anger en url (till exempel https://www.pcforalla.se) i adressfältet och trycker på retur, görs sökningen av ip-adressen som domännamnet använder med vanlig text. Det betyder att alla i ditt nätverk kan se vilka webbplatser du besöker. Men om du tvingar processen att ske via en krypterad server, omintetgör du alla dylika nyfikna försök.
Läsarläge
Läsarläget är inte perfekt med avstånd från text från sidofält och utsnitt från huvudtexten. Generellt sett är vyn en förbättring av de otaliga elementen på en webbsida. Ibland vill du bara läsa artikeln på en webbplats och slippa vada genom ett träsk av popup-fönster, inbäddad video, annonser och annat skräp.
Du kan minska visuella distraktioner med tillägg som tar bort annonser, blockerar skript med mera, men Firefox ger dig ett alternativ med endast ett klick, för att ta bort röran: Läsarläge. Klicka på ikonen i adressfältet och du får en ren, avskalad vy som bara visar texten, med ett tydligt typsnitt samt bilderna som hör till artikeln.
För att vara rättvis, även har Chrome har ett läsläge, men utvecklingsteamet verkar inte kunna bestämma sig om de ska behålla det eller inte. Vissa versioner av Chrome låter dig aktivera det, andra gör det inte.
Öppen källkod
Fråga en Firefox-användare varför de bytte och du kommer att få svaret ”Det är inte Chrome.”
Vad är det då som gör Chrome så dåligt? Det stora problemet för de flesta är att all din data är låsta till ett företag som tjänar sina pengar genom reklam. Tänk på ordspråket ”om en tjänst är gratis, är det du som är produkten”. Det är helt enkelt ett stort integritetsproblem.
Men utöver det är det också svårare att kontrollera säkerheten för Chrome. Trots att den är byggd på ett projekt med öppen källkod (Chromium), blandar den officiella Chrome-webbläsaren in Googles egenutvecklade grejer och håller det slutliga resultatet hemligt. Användare kan inte själva undersöka hur saker är uppbyggda. Många ser inte det här som ett problem, men att veta hur något fungerar kan berätta mycket mer om dess svagheter och alla andra saker, som kanske inte passar dig. Med Firefox är det inte ett problem.
