Tips: Så trimmar du din router på bästa sätt

Trött på segt internet trots att du betalar för flera hundra megabit fiber? Om din router är felinställd – eller felplacerad – kan den utgöra en flaskhals som sinkar internet för dina datorer, mobiler, smart-tv och andra prylar. Även om du har hög ledladdningshastighet kan videosamtal hålla låg kvalitet och spel lida av lagg.

 

I den här guiden går vi igenom hur du optimerar routern både via inställningar och placering i hemmet för att få den att göra sitt jobb så bra som möjligt.

 

Kartlägg hemmet

Ett bra sätt att få koll på ditt wifi-nät är att skapa ett färgdiagram över signalstyrkan runt om i hemmet. Det kan hjälpa dig göra flera optimeringar – placering av router, potentiell vinst av att skaffa wifi-förlängare eller byta till meshsystem och vetskap om platser med särskilt svag signal, så att du kan undvika dessa.

 

Det finns ett antal wifi-kartläggare för olika operativsystem. För Windows och Mac kan vi rekommendera Netspot. Kartläggningsfunktionen är en betalfunktion, men du kan testa det gratis en vecka och det bör räcka för dina experiment (beställ en demo-licens här). Du kan sedan spara resultaten som skärmdumpar för att kolla upp va du bör (eller inte bör) placera nya prylar för bästa möjliga täckning.

 

På Android finns till exempel WiFi Analyzer And Surveyor som är gratis. På IOS har vi tyvärr inte hittat några fullfjädrade appar som kan skapa diagram/kartor.

 

Så här gör du med Netspot på en laptop.

1. Skapa en ny kartläggning

Välj Survey -> New (ctrl-n) och välj guiden för att välja rätt typ av lokal (lägenhet, enfamiljshus et cetera). Du kan sedan välja att ladda in en planlösning eller själv rita upp en med programmets verktyg. Det föregående är enklast då allt du behöver göra är att klicka på två punkter i hemmet och fylla i det faktiska avståndet mellan dem (så att Netspot vet skalan på planlösningen).

2. Börja mäta

När kartläggningen är skapad kan du börja mäta. Börja i ett hörn av hemmet. Klicka på motsvarande plats på planlösningen och vänta tills Netspot har fullföljt mätningen (en grön cirkel dyker upp över planlösningen när den är klar).

3. Slutför mätningarna

Fortsätt som ovan och mät signalen på olika platser tills hela hemmet täcks av gröna cirklar. När du är klar klickar du på Stop Survey. Programmet skapar sedan ett färgdiagram över planlösningen. Färgerna går från mörkblått (extremt svag signal) till rött (stark signal).

4. Tolka resultaten

Om du bara har en router och inga wifi-förlängare eller mesh-enheter kommer du förmodligen få ett diagram med rött/orange runt routern och en bit ut i samma rum, med svagare och svagare signal ju längre ifrån routern du kommer. Väggar, speciellt bärande sådana, försvagar wifi-signalen och du kommer se i diagrammet att ett rum på andra sidan en bärande vägg får betydligt svagare signal än på andra sidan. Dörrar utgör ett betydligt mindre hinder. Om du testar på både 5 GHz och 2,4 GHz kan du se att de olika frekvensbanden har väldigt olika penetrationsförmåga.

 

Har du flera accesspunkter kommer diagrammet visa hur väl fördelade de är runt om i hemmet. Du kan till exempel upptäcka att du har placerat din router och en wifi-förlängare för nära varandra, så att du fortfarande har för svag signal i några av ytterkanterna.

Åtgärder

Om huvuddelen av hemmet visar sig ha hyfsat stark signal, men fördelningen är skev, kan det vara värt att försöka flytta routern till en mer central plats där sikten mot resten av hemmet är så fri som möjligt. Det kan kräva att du drar ethernetkabel. Många har ett uttag för ethernet i hallen och placerar naturligt nog routern intill detta, men det är sällan den optimala platsen för en wifi-router.

 

Placera inte routern nära golvet. En hylla, ett litet bord eller till och med fäst på väggen ger betydligt bättre signal. Ha den inte heller placerad mot en yttervägg.

 

Visar det sig att din router helt enkelt inte orkar med att ge stark signal i hela hemmet kan du fundera på andra alternativ. Billigast är en wifi-förlängare, men placeringen av den är viktig och du måste testa dig fram för att se till att du både får stark nog signal och att dina enheter inte blir förvirrade och studsar mellan routern och förlängaren.

Mesh-system har utvecklats delvis för att göra det här mycket lättare. Du behöver inte optimera lika mycket utan kan placera ut de olika basstationerna lite där det passar och se hur signalen blir. Huvudsaken är att två basstationer behöver ha någorlunda klar sikt mot varandra. Titta på en planlösning över hemmet och fundera på var du skulle kunna placera de olika basstationerna så att de får stark signal mellan varandra, samtidigt som de täcker så stor yta som möjligt.

 

Byta antenn?

På en del traditionella routrar är antennerna löstagbara. I så fall kan du få bättre täckning i hemmet genom att skaffa en större, starkare antenn. Vanligtvis används en standardkontakt för antenner och du kan kolla på till exempel Prisjakt efter olika antenner som passar för wifi. Men lägg inte för mycket pengar på antenner – du får ut mer av att köpa en ny router eller wifi-förlängare istället.

 

Kanaler och frekvensband

De flesta guider till snabbare wifi tar upp wifi-kanaler och frekvensband, men få går på djupet. För det första är det inte alla som pratar om de två olika valen du har att göra: Kanal och kanalbredd. För det andra är många guider förlegade och handlar enbart om 2,4 GHz-bandet.

 

Moderna routrar kan använda två olika frekvensband, med olika antal kanaler i varje band. 2,4 GHz-bandet är samma som används av bluetooth, men också av till exempel trådlösa telefoner (om du kommer ihåg dem) och mer udda trådlösa tekniker. För wifi finns elva kanaler i bandet, men varje kanal delar frekvenser med nästa kanal (och så vidare), med resultatet att enbart tre kanaler kan användas samtidigt på samma plats utan att störa varandra: Kanal 1, 6 och 11.

 

Det här har lett till att många guider rekommenderar dig att välja en av dessa, förslagsvis genom att titta vilka kanaler andra wifi-routrar i omgivningen redan använder. Om dina grannar alla har sina routrar på kanal 1 så ska du alltså välja kanal 11 för att få bättre signal (och på köpet slipper du störa grannarnas nätverk).

Du kan också prova dig fram med alla kanaler och mäta signalstyrkan för varje. Har du en bättre router kan det istället vara bättre att ställa kanalvalet på automatiskt. En del routrar kontrollerar själva signalerna i omgivningen och kan byta till en mindre brusig kanal. Billiga routrar brukar bara välja en kanal på måfå och hålla sig till den, då är det bättre att försöka optimera på egen hand.

 

På 5 GHz-bandet finns många fler kanaler – hela 23 stycken utan någon överlappning mellan sig. Det innebär att du helt enkelt kan titta på vilka kanaler andra routrar i omgivningen använder och välja en oanvänd kanal. Om det var så enkelt.

 

Kanalvalet försvåras nämligen av att du även kan välja mellan olika kanalbredder. På 2,4 GHz-bandet är 20 MHz för varje kanal standard och du bör ytterst sällan välja 40 MHz eftersom det nästan alltid leder till för mycket störningar. På 5 GHz-bandet däremot är det vanligt att välja 40 eller 80 MHz kanalbredd.

 

Bredare kanaler ger högre potentiell genomströmning (hastighet), men ökar känsligheten för störningar. En tumregel är att ju mer isolerad din bostad är från omgivningen desto högre kanalbredd kan du använda utan problem. Här kan det verkligen vara nyttigt att prova dig fram. Välj 80 MHz på en till synes ledig kanal och testa hur internet och nätverket känns i några dagar. Byt sedan till 40 MHz och se om nätet känns kvickare.

 

Koppla in allt du kan med ethernet

Placeringen av en wifi-router är inte den enda fysiska optimeringen du kan göra av nätverket. Wifi-routrar kan ha hundratals enheter anslutna samtidigt, men alla samsas om routerns totala bandbredd. Din internetanslutning är förmodligen inte snabbare än så, men det kan ändå vara ett problem när många enheter samtidigt har många anslutningar igång. Quality of Service-funktioner (se nedan) kan hjälpa, men om du har möjlighet kan du även byta från wifi till ethernet för så många enheter som möjligt.

 

Det gäller framför allt enheter som kommunicerar med andra enheter på det lokala nätverket. En nas-enhet för backuper och/eller medialagring till exempel. När två enheter kommunicerar direkt via ethernet tar de ingen trådlös bandbredd alls i anspråk, vilket snabbar upp wifi för de enheter som bara kan ansluta trådlöst.

Har du ett större nätverk i hemmet med en hel del prylar som kan ansluta via ethernet är det en god idé att skaffa en så kallad administrerad switch (finns många modeller på Prisjakt). Det är en switch med mjukvara som kan ställa in varje enskild port, till exempel vilket vlan den ska finnas på. När två enheter kommunicerar med varandra genom switchen rör de inte routern över huvud taget, vilket så klart frigör resurser.

 

Det här är perfekt om du till exempel har barn som spelar lokal multiplayer mellan flera datorer – deras spelande och övriga familjemedlemmars filmströmmande slipper krocka och alla blir glada.

 

Bufferbloat och quality of service

Om du har många som använder nätet samtidigt för att till exempel strömma film eller spela spel kan det hända att routern får svårt att orka med. Resultatet blir att videosamtal, spel och annat som kräver korta svarstider blir lidande och till exempel börja hacka.

 

Det här kallas bufferbloat och beror på att routern har så många paket att hantera att den inte hinner med och börjar spara undan paket i en buffert för att sedan ta hand om dem i tur och ordning. Bufferbloat kan göra det mer eller mindre omöjligt att spela snabba spel och föra videosamtal.

Testa hur bra din router klarar sig här och här.

 

Svaret på bufferbloat är något som kallas quality of service (qos) och går ut på att routern använder en algoritm för att prioritera i turordningen för alla paket som skickas kors och tvärs, istället för ”först in, först ut” som är det vanliga. Det här finns på en hel del moderna konsumentroutrar och kan även kallas till exempel ”anti-bufferbloat” eller ”smart queue management (sqm)”. Öppna källkodssystemet Openwrt (se nedan) har en mycket bra qos-algoritm som kallas Cake.

Vanligtvis kan du fylla i hur hög bandbredd du har totalt i qos-inställningarna. Här rekommenderar många att du väljer en något lägre siffra än vad du faktiskt får ut från internetoperatören. Om du till exempel har en anslutning som brukar ge runt 500 Mbit/s åt båda hållen kan du välja 490 Mbit/s i inställningarna. Det innebär att algoritmen som fördelar trafiken alltid håller sig inom tillgänglig bandbredd.

 

Enklare routrar kan ha andra former av trafikprioritering, vilket kan kallas till exempel mediaprioritering, bandbreddsallokering eller manuell prioritering. Här kan du ställa in så att vissa enheter får företräde, till exempel en telefon du använder för videosamtal, medan andra nedprioriteras. En ansluten tv som du strömmar film till behöver till exempel inte korta svarstider eftersom den har en egen buffert och inte kommunicerar åt båda hållen.

På vissa routrar kan du ställa in prioritet för oliks slags trafik, och då rekommenderar vi följande i fallande ordning:

1. Videosamtal
2. Spel
3. Webb
4. Streaming
5. Filöverföringar av olika slag (ftp, bittorrent et cetera)

 

Byt till alternativ mjukvara

Vårt sista tips är att överge routerns inbyggda mjukvara och installera ett annat alternativ med fler inställningar och smartare funktioner. Det finns ett antal Linux-baserade system som kan installeras på många konsumentroutrar. Det system som idag håller högst kvalitet och uppdateras mest är Openwrt. Det kan installeras på över 1 800 olika routermodeller från ett stort antal tillverkare.

Med Openwrt i routern istället för den inbyggda får du, som vi skriver ovan, tillgång till marknadens bästa qos-funktion och en lång rad andra avancerade funktioner som vlan-inställningar och vpn för hela nätverket. Och kanske viktigast av allt: Fortsatta uppdateringar med säkerhetsfixar långt efter att tillverkaren lägger ner routern.