Utan ett bra router kommer inte ditt smarta hem särskilt långt. Men alla routrar är inte likvärdiga och det finns mycket du kan göra med dem för att anpassa dem till dina behov.
Av PC för Alla
PC för Alla
Nätverket och internetuppkopplingen är nervsystemet i ditt smarta, uppkopplade hem. Flertalet prylar ansluter direkt till ditt wifi. Andra smarta hemmet-enheter använder annan teknik för att kommunicera, som bluetooth, Z-Wave och proprietära tekniker på låga radiofrekvenser.
Men de har då för det mesta fortfarande i sista steget koppling till ditt nätverk. Då pratar de för det mesta med en central hubb-enhet, som i sin tur har internetuppkoppling via din router, så att de kan fjärrstyras, få uppdaterad firmware, och så vidare.
Traditionellt var lokala nätverket till för att skicka filer mellan enstaka datorer, eller möjligen ansluta en skrivare. Sedan kom internet och ställde det på sin ända, och routern blev framför allt en portal ut på internet för e-post och surf. Så småningom också sådant som onlinespel.
Nya funktioner, nya krav
Sedan kom strömmad musik och film, och uppkopplade tv-apparater, mobiler och surfplattor, och återigen ett helt nytt sätt att använda nätverket. Dessa olika användningssätt ställer olika krav på nätverket och routern måste kunna hantera alla bra.
Med smarta hemmet lägger vi till ytterligare ett sätt som routern ska fungera. I hemmet kan du nu ha massor av små, uppkopplade enheter som ska hanteras stabilt, störningsfritt och säkert. Det är en skillnad från tidigare, där du kanske hade en handfull datorer, surfplattor och mobiler hemma, och det viktiga är snabbast möjliga uppkoppling till ett par, tre av dem åt gången.
Nu ska routern kunna hantera allt det här på en gång. Därför kan det vara dags att se över hur du trimmar ditt nätverk för att allt ska fungera så bra som möjligt. Här är några saker du kan göra för att få till ett bra nätverk.
1. Se över de fasta portarna
Wifi tar över mer och mer, men just när det gäller smarta hem så blir routerns fasta nätverksportar åter intressanta. Många smartsystem, till exempel ett belysningssystem eller hemlarmpaket, knyts samman med en varsin central hubb. Dessa går inte alltid att ansluta med wifi utan är tänkta att pluggas in med fast kabel i närheten av din router.
Har du sedan en central smarta hemmet-hubb kan den också behöva en fast nätverksport. Och kanske har du en eller ett par upptagna redan, för en tv-box, en nas-server eller en smart-tv.
Det kan ställa till problem, eftersom wifi blivit dominerande på senare tid och en vanlig hemmarouter för det mesta inte har mer än fyra nätverksportar. Många moderna mesh-routrar har dessutom ännu färre. Ibland kan du bara plugga in två fasta kablar, varav en är upptagen för ditt bredband.
Köp fler kontakter
Det du då gör är att skaffa en ethernet-switch. Det är som en förgreningsdosa, fast för nätverksportar. Du pluggar in den i en ledig nätverksport på routern, ansluter den till ett eluttag, och sedan har du ett gäng extra som du kan ansluta hubbar och annat till. För det mesta mellan fyra och åtta stycken, men det finns även dyrare och större. En switch är ett enkelt och billigt sätt att få fler nätverksportar. Du behöver ingen installation eller administration av switchen, allt som behövs sker via routern. En bra och enkel switch som fungerar i hemmet kan du få för under 500 kronor. Anslut så mycket som möjligt med kabel – ju färre saker som delar på det trådlösa, desto bättre.
Tänk dock på att switchen delar på bandbredden från bara en av dina nätverksportar. Vill du ha maxad prestanda på en enskild anslutning, till exempel en dator utan wifi, så blir det bäst om just den får en av nätverksportarna direkt på routern.
2. Placera routern rätt för bästa wifi
För allt som du oundvikligen kommer behöva koppla upp trådlöst är det sedan viktigt att du ser över ditt wifi. Wifi är radiovågor, och radio ogillar en massa onödiga hinder. Du får bättre signal med fri sikt än med väggar i vägen, speciellt betong och metall.
Du kan testa dig fram för att hitta den bästa platsen för routern, men en grundregel är att den bör placeras en bit upp från golvet och så centralt som möjligt i bostaden. Har du till exempel ställt den längst in i ett sovrum som ligger lite avigt till, är det en god idé att flytta den till hallen som förhoppningsvis ligger i anslutning till andra rum. I en app som heter Wifi Analyser ser vi här signalstyrka på både vårt och grannarnas wifi. Ju högre stapel desto bättre. Går vi runt i hemmet kan dessa förändras markant. Här ser vi också att flera grannar använder samma wifi-kanal. Om du har bra uppkoppling i ett rum testar du enkelt med en mobiltelefon. I den kan du ofta se ungefärlig signalstyrka i wifi-ikonen uppe i ena hörnet när du är saluten till routern. Det finns också appar som låter dig mäta signalstyrkan. Sök i Google Play Store eller IOS App Store efter Wifi Analyzer, så hittar du ett helt gäng.
3. Väl rätt frekvens för rätt pryl
Moderna routrar har wifi på två frekvensband, 2,4 och 5 gigahertz. Det senare är snabbare, men har mycket sämre genomträngningsförmåga – det kan stoppas av en vägg. Även utan väggar har 5 GHz wifi kortare räckvidd än 2,4 GHz.
Se därför till, i den mån det är möjligt, att välja frekvensband på de mobila enheterna med detta i åtanke. För de flesta routrar dyker dessa upp som olika ”nätverk” när du söker efter wifi-nätverk att koppla upp dig till. Vissa routrar har dessa i ett sammanslaget läge och försöker automatiskt välja 2,4 eller 5 GHz åt dig. Då kan du ofta välja att separera dem i routerns inställningar så att du kan välja själv, men inte alltid.
De flesta smarta hem-prylar med wifi – lampor, sensorer, uppkopplade hushållsprylar med mera – har bara 2,4 GHz wifi och ansluter automatiskt till det. De behöver inte hög hastighet, bara stabil och pålitlig uppkoppling. En wifi-ansluten smart-plug som du kontrollerar med en mobilapp är en enkel men användbar pryl i sitt smarta hem. Den ansluter med största sannorlikhet till 2,4 GHz-bandet.
Hög frekvens för hög hastighet
Försök sedan att fördela enheterna så jämnt som möjligt över de två banden. Enheter som du strömmar media till eller tankar ner stora filer till bör anslutas till 5 GHz. Annars kan det hända att de tar upp all bandbredd och stör uppkopplingen på de andra prylarna.
Glöm inte att den smarta tv:n, Chromecasten, spelkonsolen, smarta hemmet-prylarna och en massa annat också delar på routerns bandbredd. Din router har ett mängd megabyte per sekund på 2,4 GHz och en viss på 5 GHz. Så strömmar alla i familjen samtidigt kan det bli trafikstockning. Känner du att det blir för trångt kan det eventuellt inte finnas så mycket att göra. Då får du uppgradera till en kraftfullare router.
4. Trimma täckningen med åtkomstpunkter, wifi-förlängare och mesh
Räcker routerns wifi-signal inte in i alla hörn så finns det extra utrustning du kan skaffa för att hjälpa till med det. Vanligt är exempelvis en pryl som kallas repeater eller wifi-förlängare. Den placeras en bit bort från routern, där signalen har börjar bli svag, men inte är för svag.
En repeater tar sedan signalen, förstärker den och skickar ut den igen, som om routern hade en extra antenn flera meter från de andra. För användare ser det ut som samma nätverk och de ansluter precis som vanligt.
Ett annat sätt att göra samma sak är med en extra åtkomstpunkt. Den behöver en fast nätverkskabel som dras från routern, och kan antingen konfigureras så att den blir ett separat wifi-nätverk eller en förlängning av ditt befintliga wifi. Det är en bättre lösning än en repeater om du vill bevara hög hastighet, men att dra långa nätverkskablar i hemmet kan ju vara opraktiskt. Meshrouter är ett lätt sätt att få bra wifi-täckning, men många mesh-produkter är lite begränsande på andra sätt. Få fasta nätverksportar, och få möjligheter till detaljkontroll av nätverket är något de flesta (men inte alla) mesh-system har gemensamt. Slutligen har det på senare år blivit allt vanligare med mesh-nätverk, och de hör till de mest populära hemroutrarna idag. De fungerar som en router med en repeater, fast smartare, med teknik som gör att anslutna enheter lättare kan välja rätt antenn att ansluta till med automatik, och det är lätt att bygga ut med fler än en repeater, i detta fall kallad en mesh-nod.
5. Slipp störningar med kanalbyte
Trådlösa nätverk sänder ut data på olika kanaler som i sin tur är kopplade till olika frekvenser. Kanalerna innebär små variationer på frekvensen i närheten av 5 respektive 2,4 GHz. Som standard är din router inställd på att välja kanal på egen hand, men det är inte alltid helt optimalt. Särskilt inte om din grannes nätverk sänder på samma kanal, för då krockar signalerna och prestanda försämras för båda nätverken.
När du startar din router för första gången är den förinställd på att välja kanal automatiskt. Om prestanda är dåliga kan du på många routrar testa att byta kanal på egen hand. Upplever du att nätverkets prestanda är sämre än väntat kan du på många routrar testa att byta. Kanalbytet fixar du under en meny som heter något i stil med Wireless/WIFI, och där letar du upp Channel eller Kanal. Välj en ny kanal, tryck OK/Apply och kolla om prestanda förbättrats. Kan du välja kanal själv är det väl värt ett försök. Blir det ingen förbättring kan du alltid gå tillbaka till automatiskt kanalval igen.
Med hjälp av en smartphone kan du kolla vilka kanaler som är minst upptagna där du bor. Det gör du med samma wifi-analysapp som du även kan mäta signalstyrkan.
6. Prioritera rätt med QoS
De flesta router har en funktion som heter Quality of Service, eller QoS. Det innebär att den kan prioritera vissa anslutna enheter, eller en viss typ av trafik, och se till att den ger gräddfil och förtur, med reserverad bandbredd eller garanterat snabba svarstider. Hur detta ser ut och fungerar i olika routrar kan variera stort.
Du kan ofta ange en maxbandbredd, så att ingen enskild dator roffar åt sig hela sitt frekvensband utan lämnar en del åt andra användare. Och du kan göra raka motsatsen, ange en eller flera enheter som ska få förtur på bekostnad av de andra.
Ett annat sätt som QoS kan fungera är att det prioriterar en viss typ av trafik. Exempelvis extra bandbredd för strömmad media, förtur i pakethanteringen för att få snabba svarstider i onlinespel, prioritering av http-trafik för laggfri surf. Vilka möjligheter du har till detta och de andra QoS-funktionerna kan variera stort mellan routrar.
7. Uppgradera antenner
Är det så illa att inget av de ovanstående tipsen förbättrar nätverkets prestanda kan det vara läge att investera i lite kraftigare antenner till routern. Det ska inte behövas om du bor i en liten lägenhet, men om du bor i ett hus med flera våningar på flera hundra kvadratmeter är det säkerligen nödvändigt. Det är dock inte säkert att du kan byta antenner på din router.
Enklaste sättet för att ta reda på det är att ta tag i de antenner som routern levererades med och försiktigt vrida dem motsols. Om de släpper direkt och går att skruva på går de också att byta ut. På modeller med interna antenner finns det i bästa fall en extern antennkontakt. Det kan vara värt att satsa på en ny antenn. Det här är en rundstrålande modell från D-Link som kostar cirka 400 kronor.
Utbudet av externa antenner som säljs separat är stort. För normala behov räcker det med en modell som kostar några hundralappar, men det finns mer kraftfulla varianter för några tusenlappar. Satsa på en rundstrålande antenn om du vill att signalerna ska skickas åt alla håll, det vill säga om de mottagande enheterna finns på olika platser runt om i hemmet.
Om alla enheter befinner sig på samma plats väljer du en riktad antenn.
8. Uppdatera routerns firmware
I din router finns något som heter firmware. Det är ett inbyggt program som på sätt och vis fungerar som routerns operativsystem och det styr till viss del också vilka funktioner du har tillgång till.
Tillverkarna släpper då och då ny uppdaterad firmware för sina routrar, och många gånger ger de fler och bättre finesser och i bästa fall även bättre prestanda. Det finns därför all anledning att se till att din router är utrustad med den senaste versionen.
Leta efter rubriker i stil med Administration och Firmware upgrade för att hitta verktyget för uppdateringen av firmware. Innan du sätter igång ska du dock vara medveten om att det är viktigt att du gör allt rätt.
Om strömmen bryts under uppdateringen eller om du på något sätt lyckas installera fel firmware är risken stor för att routern slutar fungera som den ska. Det kan gå att återställa, men man kan aldrig vara säker. Uppdatera gärna routerns firmware om du har möjlighet. Det kan ge tillgång till nya finesser och bättre prestanda. Instruktioner för uppdateringen hittar du i routerns meny alternativt i handboken. Har du tur går det att tanka ned en ny firmware direkt i administrationsgränssnittet, men mest sannolikt måste du tanka ned den till en dator och sedan överföra uppdateringen den vägen.
9. Avancerade routerinställningar
Om du gräver djupare i routerns administrationsgränssnitt finns en meny för riktigt avancerade inställningar. Den kan heta Professional, Avancerat eller Advanced, och där justerar du saker såsom rts threshold och frame bursting och oftast även vilka dagar och tider det trådlösa nätverket ska vara igång.
Normalt ska du inte behöva röra något här, men om du vill trimma din router maximalt är det här du hittar de riktiga finjusteringarna.
Testa till exempel att dra ned värdet för beacon interval, det vill säga hur ofta routern ska synkronisera nätverket. 100 är standard, men om mottagningen är dålig kan det vara lämpligt att sänka till 50. Nackdelen är att det förbrukar mer ström. I menyn för avancerade inställningar sköter du finliret. Här ställer du bland annat in om det trådlösa nätverket ska stängas av under vissa tider. I miljöer med många klienter och mycket störande signaler går det ibland att förbättra prestanda genom att sänka rts threshold, och det är också värt att aktivera frame bursting av samma anledning.
Hur mycket av dessa mer avancerade inställningar du tillåts göra varierar stort mellan olika routrar.
