Dörrhandtaget trycks försiktigt ned och ett raspande ljud hörs från låset. Inom loppet av ett par sekunder glider dörren upp och en främmande figur smyger in i hallen på jakt efter värdesaker.
Men en överraskning väntar. Vad den objudne gästen inte känner till är att han är bevakad – trots att det inte är någon hemma. Bostadens ägare sitter i samma sekund och bevittnar hur tjuven söker igenom väskor och jackor i hallen. Så snart dörrhandtaget rörde sig skickades ett mejl till ägarens e-postadr
ess och en kamera började filma och lägga ut resultatet på nätet. Det formligen dräller av prylar som sägs öka vår trygghet och hjälper oss bevaka våra jordiska ägodelar – och nätverkskameror med rörelsensor är en av de mest intressanta.
Nog finns det anledning att låta tekniken agera digital vakthund åt dig när du inte är hemma. Under 2010 ökade lägenhetsinbrotten med sex procent medan inbrotten i källare och vind ökade med hela 20 procent. Samtidigt har lägenhets-inbrotten de tio senaste åren mer än fördubblats.
Det här visar den senaste statistiken från Brottsförebyggande rådet.
Radhus och villor har däremot blivit något mindre intressanta för tjuvarna, i den kategorin minskade anmälda inbrott med nio procent under förra året.
Polisen kan inte riktigt svara på vad den senaste utvecklingen beror på, även om det finns teorier.
– Statistiken pendlar alltid lite upp och ned och det har nog till viss del att göra med vad de gäng som ägnar sig åt inbrott specialiserat sig på för tillfället, förklarar Ulf Göranzon vid länskriminalen i Stockholm.
Han håller med om att ett larm i många fall kan verka avskräckande, men huruvida polisen ska lyckas ta sig fram i tid och ta tjuvarna på bar gärning eller inte beror till stor del på var du bor.
– Utryckningstiden i tätort är naturligtvis kortare än på landsorten men om vi ska hinna fram beror också på när vi får samtalet. Har vi resurser så skickar vi en patrull, förklarar han och påpekar att ett inbrott har hög prioritet om det är pågående.
Vi tyckte det var dags att ta reda på hur bra tekniken fungerar i praktiken. Därför fick vår medarbetare Martin Appel utrusta sin hall med en övervakningskamera. Sedan lät vi vår redaktör Andreas Thors agera inbrottstjuv och bryta sig in.
Så gjorde PC för Alla inbrott
Utrustningen bestod av en rörelsekänslig kamera (Logitech Alert 850i) med tillhörande program som visar vad som händer på plats och via webben, samt larmar via e-post om någon bryter sig in. Efter lite besvär med att få e-postalarmet att fungera har vi en smidig övervakningslösning som reagerar så snart Andreas Thors rycker i dörrhandtaget.
När kameran känner att någon rör sig i lägenheten skickar den mycket riktigt ett mejl med en ögonblicksbild från hallen och vi kan följa ”tjuvens” framfart både via nätet och i vår smartphone.
Paketet håller alltså vad det lovar, men duger bilderna till något mer än att konstatera att det pågår ett inbrott?
Sannolikheten att polisen ska hinna dit och ta tjuven på bar gärning är som vi konstaterat tidigare ganska liten.
Här fångas tjuven på bild
PC för Alla riggade upp en riktig övervakningskamera med sensor och lät den mest fingerfärdige av våra medarbetare göra inbrott på låtsas. Välkommen att titta på filmen på surftips.se/inbrott
För att se vad bilderna duger till lät vi även rikskriminalens nationella operativa analysgrupp (NOA) titta närmare på våra filmer. Det ska tilläggas att vi gjorde ett inbrott med taklampan i hallen tänd och ett inbrott med lampan släckt, vilket får anses som mest troligt om ingen är hemma.
– De här klippen skulle vi vara väldigt tacksamma för att få tillgång till ett i utredningsarbete, vi jobbar ofta med bilder av betydligt sämre kvalitet, berättar Teresa Maric, gruppledare för Rikskriminalens NOA-grupp och fortsätter:
– De är absolut tillräckligt bra för att vi skulle ha nytta av dem, även om de med lampan släckt är ganska suddiga. Vi kanske inte skulle använda dem vid en rättegång, men helt klart i utredningsarbetet, förklarar hon.
Filmerna avslöjar viktiga detaljer som tjuvens kroppstyp, längd, ansiktsdrag och kläder, men i regel krävs mer för att peka ut en viss person. Filmerna ska snarare ses som en del i beviskedjan och för en rättsligt hållbar identifiering krävs fler uppgifter.
Pekade ut tjuven direkt
När Teresa Maric jämför filmerna med bilder på PC för Allas redaktion pekar hon ut vår skyldige redaktör utan att tveka:
– Det är han, Andreas Thors. Det hade jag kunnat säga redan efter att ha sett ett par sekunder av filmen.
Men det är inte bara tekniken som ska fungera. Som privatspanare måste du också veta vad lagen säger. Reglerna kring övervakning med kamera styrs av två olika lagar (se faktarutan här nedan) som kan vara lite snåriga. Bland annat måste den som vill filma på privat område tydligt upplysa om att området är kamera-övervakat. För att ta reda på exakt vad som gäller i Martin Appels hall ringde vi Gaby Borglund, jurist på Datainspektionen. Hon svarar så här:
– Du är mycket riktigt skyldig att på lämpligt vis upplysa om att området filmas. Alla som bor där ska självklart veta om det och får du besök av exempelvis din mamma eller några andra gäster måste du informera även dem. Det behöver inte vara en skylt på dörren utan det räcker om du berättar för dem.
– Men måste jag tala om det även för tjuven?
– Tjuvar får räknas som obehöriga, de har inte där att göra, men i preventivt syfte och som huvudregel ska det informeras om att platsen är övervakad, säger Gaby Borglund.
Så säger lagen om kameraövervakning
Kameraövervakning styrs av lagen om allmän kameraövervakning samt personuppgiftslagen. Vilken lag som gäller beror på var du filmar. Enligt lagen om allmän kameraövervakning behöver du tillstånd för att få filma platser som är tillgängliga för allmänheten. Länsstyrelsen är den myndighet som beviljar tillstånd när allmän-heten riskerar att fastna på bild.
Ska du filma bostadshus, företag eller annan plats dit allmän.heten inte har tillträde är det personuppgiftslagen som gäller. Normalt krävs då inget tillstånd för att få filma, men kan de filmade personerna identifieras räknas uppgifterna som personuppgifter och då måste övervakningen följa reglerna i personuppgiftslagen. I de fallen är det Datainspektionen som är tillsynsmyndighet.
På privat område behöver du inget tillstånd för att filma, men du måste upplysa om att området är kameraövervakat och du har inte lov att filma över tomtgränsen. Reglerna blir i de flesta fall tillämpliga när bilderna lagras på en dator med datum eller annan typ av registrering.
5 trådlösa nätverkskameror som övervakar ditt hem
Klicka på tabellen för att se i stort format
