Det är en helt vanlig eftermiddag hemma hos familjen Digital. Mamma kommer hem, kliver ur skorna och hänger jackan i hallen. Hennes smartphone upptäcker det trådlösa hemnätverket, kopplar upp sig och gör en backup av dagens tagna bilder, meddelanden och uppdaterade kontakter till servern i garderoben. Från dotterns rum hörs skvalet från Spotify och samma musik ekar från köket där en nätverksradio spelar upp en ljudström från dotterns netbook.
Tv:n i vardagsrummet visar gårdagens Idol-avsnitt från TV4 Play, samtidigt som den spelar in barnprogram på sin hårddisk medan yngsta sonen leker med kompisar i trädgården. Mamma stänger av Idol och bläddrar igenom dagens nyhetsrubriker i tv:ns webbläsare, samtidigt som hon tittar till sonen via en nätverkskamera som blickar ut över baksidan.
Lite senare går sonens kompisar hem, han kommer in, studsar uppför trappan till sitt rum och tittar på det inspelade programmet på en surfplatta. En smartphone, en bärbar dator i arbetsrummet och tv:n plingar till samtidigt. Det är pappa som via sms undrar om han ska handla något på väg hem.
Utnyttja tekniken maximalt
Det här är vardagen för den som utnyttjar redan tillgänglig teknik till fullo. Det är inte bara familjens datorer som vill dela filer, information och uppkoppling. Mängder av apparater blir bättre av att kopplas in i hemnätverket: Blu-ray-spelaren som också spelar divx-filmer och mp3, en Xbox som kör online-spel och är mediecenter, små nätradiodosor i varje rum, skrivaren som kopplar upp sig trådlöst, automatisk backup till nas-servern och mycket mer.
Det andra stora som hänt är att nästan alla i familjen har en smartphone, och ofta finns det en eller annan surfplatta i hemmet. Och alla dessa blir bättre med snabb tillgång till internet via ditt trådlösa nätverk.
Att koppla ihop de här prylarna så att det digitala hemmet blir mer än bara en samling lösa digitala prylar är inte så svårt som det verkar. Läs vidare så tar vi oss igenom de viktigaste begreppen och teknikerna!
Vad är ett nätverk – egentligen?
För att förstå hur de mer avancerade funktionerna i ett hemnätverk hänger ihop kan det vara bra att börja med det grundläggande. Vad är ett lokalt nätverk och hur hänger sakerna ihop? Kortfattat är ett nätverk en samling ”datorer” (en pc, en server, en skrivare, en smartphone eller en nätverkskopplad tv, de är alla datorer eller har små datorer inbyggda) som är anslutna till en och samma router.
Routern är också i princip en dator, men med en väldigt speciell uppgift; att hålla reda på alla andra datorer och dirigera trafiken mellan dem. Vilken dator är inkopplad var, och till vilken dator ska ett visst paket information skickas?
Datorerna skickar endast information till och från routern, som i sin tur skickar den till andra datorer i nätverket. Ofta har routern också en uppkoppling utåt. Antingen till ett större lokalt nätverk med flera routrar (vanligt på större arbetsplatser) eller till internet. När du ansluter med din dator till en webbserver pratar du i själva verket med din router, som i sin tur pratar med en annan router, som pratar med en tredje, som till slut pratar med webbservern.
För att hålla reda på vilken dator som är vilken används ip-nummer. Routern ger då varje dator som är ansluten en adress, en sifferkod som är unik på det nätverket, ungefär som ett telefonnummer. I routern finns en liten telefonkatalog” som håller reda på vilken dator som har tilldelats vilket nummer. De här numren gäller bara i ditt lokala nätverk. Om du pratar med andra datorer på internet ser de din routers ip-nummer, som den i sin tur fått av din internetleverantör. Om de datorerna skickar något till dig, så är det din router som ser till att du får informationen, i stället för någon annan dator på ditt nätverk.
Här är alla bitarna i ditt hemnätverk
Wifi för säker täckning
En wifi-enhet är kort och gott en radio. Ju närmare varandra din wifi-sändare och din dator är, ju mindre saker är det som stör signalen. Vid fri si

Kan du inte få till bra täckning i hela huset med en trådlös router, går det bra att komplettera med extra åtkomstpunkter, till exempel en per våning. Du kopplar ihop routern med åtkomstpunkten med en fast nätverkskabel (eller en homeplug). Varje åtkomstpunkt blir då ett eget trådlöst ”nätverk” med eget ssid, men i själva verket hör de till samma lokala nätverk.
Ett annat sätt är att skaffa en

Det andra som är viktigt med wifi är god säkerhet. Eftersom signalerna går igenom luften kan vem som helst i närheten koppla upp sig och komma in på ditt nätverk – om du inte använder kryptering och ett bra lösenord.
Det här ställer du in i routern eller den separata åtkomstpunkten. För att vara säker bör du använda protokollet wpa2 och använda ett tillräckligt krångligt lösenord för att det inte ska gå att gissa sig till. Inga vanliga ord, och gärna en blandning av stora och små bokstäver, siffror och specialtecken.
En lagringsserver – för delade filer
Vill ni dela filer är det enklast att göra det på en separat server. En liten lagringsserver eller nätverkshårddisk (nas), är ett smart sätt att skaffa sig många bra funktioner till nätverket.
Du kopplar upp den till routern och gör inställningar i den via ett webbgränssnitt. Din nas dyker upp som en server under Nätverk i Utforskaren, med utdelade mappar som du kan lägga upp som lokala volymer.

Till många nätverkshårddiskar följer det program med som gör det här automatiskt. Du kan ofta också dela in hårddisken i din nas i ”privata” delar för olika användare. Om du har problem med att dela din skrivare från en pc eller att ansluta en direkt till nätverket, är det ofta enklare att göra detta via en nas, de flesta nya sådana har även inbyggd skrivarserver. De flesta lagringsservrar som säljs i dag är också utmärkta dlna-certifierade medieservrar för att strömma musik och film.
En viktig sak när det gäller en nas är att de flesta har ett eget operativsystem och filsystem. Det innebär att om något skulle gå sönder kan du inte enkelt rädda innehållet på diskarna. En nas är alltså utmärkt som en lättillgänglig förvaringsplats. Riktigt viktiga filer bör du spara även på din lokala dator.
Stora filmfiler på ett ställe
En ny, intressant funktion i nätverk är att strömma film och musik ifrån en medieserver. Det kan vara en nätverkshårddisk, men lika gärna en ansluten pc eller separat pryl som en spelkonsol eller tv med hårddiskvideo.
Fördelen med det är att du kan

För att det ska fungera måste datorn där filerna ligger, routern som dataströmmen går genom, samt den mottagande prylen kunna hantera standarderna upnp eller dlna. Då bör tillgängliga kataloger med media på servern dyka upp som resurser på uppspelningsenheten. Ofta är upnp avstängt på din router som standard, gå då in i routerns inställnings-menyer och se efter om du har ett sådant alternativ.
Det är inte säkert att alla enheter fungerar helt och hållet med varandra. Det kan vara så att en spelare inte fungerar med serverns filsystem eller vissa medietyper. Här är generellt sett dlna en mer säker standard än upnp, med större chans att enheterna pratar med varandra problemfritt.
Routern är spindeln i nätet
Allt i ditt digitala hem utgår från routern. Här finns ett antal inställningar som kan vara bra att hålla reda på. För det första något som heter dhcp. Det är en funktion som gör att datorer och andra prylar som ansluter till nätet automatiskt får en ip-adress tilldelad, och routern håller reda på vilken dator som har vilken adress. Det är det vanligaste sättet att sköta adresshantering i nätverk

En del datorer i företagsnätverk är inställda så att de har ett fast ip-nummer satt som passar i jobbnätverket. Då måste du ställa om det innan du kan koppla upp dig på ett nytt nätverk. I så fall kan det gå att använda den fasta nätverksporten för fast ip-nummer på jobbet, och ansluta med wifi hemma.
Ett trådlöst nätverk är ofta smidigt, och för smarta telefoner och surfplattor är det enda alternativet. Men hastigheten är begränsad, och du får snabbare uppkoppling med en riktig nätverkskabel. För en medieserver eller en uppkopplad tv kan det vara skillnaden mellan en skön filmupplevelse och hackande hd-strömning.

Att dra kablar kors och tvärs i huset är ett elände. Ett smart alternativ är en så kallad homeplug. Då drar du bara en fast kabel till en dosa som du pluggar in i närmaste lediga eluttag. Dosan skickar data i hög hastighet via husets elledningar, och sedan pluggar du bara in en annan homeplug där du vill ta ut informationen, till exempel bakom tv:n i vardagsrummet.
Dela enklare
En stor nytta med ett hemnätverk är förstås att du kan dela saker mellan datorerna. Du väljer ut mappar på din lokala hårddisk och låter andra användare i nätverket läsa från och/eller skriva till dem. Har du en lokalt ansluten skrivare (vanligtvis på usb) kan du också låta andra komma åt den via din dator.
Det här är en källa till förvirring för många, då Windows sätt att hantera det är onödigt komplicerat. För det första måste du se till att Windows hanterar nätverket du är ansluten till som ett hemnätverk eller ett arbetsplatsnätverk. Det väljer du första gången du ansluter till ett nytt nätverk. Det går också att ändra i efterhand, under Nätverks- och Delningscenter. För det andra ställer du in åtkomsträttigheterna på varje enskild mapp på ett sätt som är rätt komplicerat för ett enkelt hemnätverk, gruppindelningar av användare, domäntillhörigheter och annat som är nyttigt i ett stort företagsnätverk.

Om alla datorer i nätverket kör samma Windows-version finns det inbyggda funktioner som gör det lättare att dela ut speciella förvalda dokumentmappar. Men även det kan vara knepigt att få till om du till exempel har en jobbdator som växlar mellan företagsnätverket på jobbet och ditt nätverk därhemma.

Finslipat. Ange din nätverkstyp och bestäm vilka som ska få nå det.
17 viktiga ord om nätverk
Här är de mest matnyttiga begreppen för dig som vill bygga ett digitalt hem.
5 prylar i nätverket
Klient/terminal/cpe – Olika namn på datorer och övriga prylar som du kopplar upp i nätverket. Cpe är en förkortning av customer premises equipment.
Nas – Network attached storage. En vanlig lagringsserver för både hemmet och företaget. Den har en eller flera stora hårddiskar, nätverkskort och program för att dela ut diskarna på det lokala nätverket. Ofta finns extra funktioner som skrivarserver, automatisk backup och medieserver.
Router – Den centrala punkten i ditt nätverk. Routern håller reda på alla uppkopplade datorer och ser till att rätt data hamnar på rätt plats.
Switch – En switch ser ut som en router, men fungerar som ett grenuttag och ger dig fler anslutningar. Adresshanteringen sköts dock fortfarande av huvudroutern.
Åtkomstpunkt – Sändare för trådlös anslutning till ett nätverk. Finns inbyggt i routrar, som separata enheter och även inbyggt i vissa datorer och smarta telefoner.
6 allmänna termer och förkortningar
Dlna – Digital Living Network Alliance är en branschorganisation för digitala hemmaprylar. Dlna-certifierade produkter ska vara enkla att koppla upp och bra på att prata med varandra.
Ip – Internet protocol. Det adressystem som identifierar enskilda datorer på ett nätverk.
Lan – Local area network. Nätverket som består av din router och de datorer som är anslutna till den direkt, det kan vara trådlöst eller via en switch.
Mac – Media access control, ett unikt id-nummer som bland annat nätverkskort och wifi-enheter har. Routern använder datorns mac-adress för att identifiera den och ge den ett ip-nummer.
Upnp – Universal plug and play. En samling protokoll främst tänkta att användas i hemnätverk. Upnp gör det enklare för datorer och andra enheter att upptäcka varandra och dela data, filer och media. En variant finns som kallas upnp av. Det används av medie-servrar och mediespelare för att kunna strömma film och musik.
Wan – Wide area network. Nätverk som binder samman flera lan-nätverk. Internet är ett wan.
6 viktiga termer för ditt trådlösa nätverk
Aes – Advanced encryption standard. En relativt säker krypteringsmetod som används i wpa-säkrade wifi-nätverk och även i data-överföringen i homeplug-enheter.
Kanaler – 13 olika frekvenser som ditt trådlösa nätverk kan använda (vanligen används bara fyra). Åtkomstpunkten väljer oftast kanal automatiskt, men det går att ställa in manuellt.
Ssid – Service set identifier. Det namn som identifierar en trådlös åtkomstpunkt. Söker du efter trådlösa nätverk med din dator är det de här namnen som dyker upp.
Wep – Wireless equivalent privacy. Gammalt och osäkert säkerhetsprotokoll för trådlösa uppkopplingar. Använd hellre wpa eller wpa2.
Wifi/wlan – Namn för trådlöst nätverk.
Wpa/Wpa2 – Wifi protected access. Ett nyare, bättre säkerhetsprotokoll för trådlösa nätverk. Om möjligt, skydda ditt trådlösa nät med wpa2, eftersom en del wifi-produkter är för gamla för att kunna fungera med wpa2.
Digital mardröm – 5 vanligaste missarna!
Det är mycket som kan gå fel när du sätter upp ett hemnätverk. Små missar som innebär stora problem. Mattias Inghe ryckte ut för att hjälpa vår egen frustrerade chefredaktör – i hans hem!
1. Datorerna tappar kontakt med nätverket
Datorerna i nätverket, tre bärbara och en stationär, tappade med jämna mellanrum kontakten med internet. Ibland i några sekunder, ibland mycket längre än så. Eftersom alla kopplade upp si

Till slut visade det sig vara en glappande sladd till själva telefonjacket där internetanslutningen satt som ställde till det. Ibland kan felen vara väldigt enkla, och lösningarna allt annat än komplicerade.
Pejlat. För att få koll på den trådlösa täckningen använde vi gratisappen Wifi Analyzer i en Android-telefon.
2. Datorerna hittar inte utdelade mappar
Tre av datorerna i familjens nätverk hade mappar med filer som de ville att andra i nätverket skulle kunna komma åt. Men ingen av dem såg några utdelade mappar i nätverket, eller ens att det fanns andra datorer i nätverket.
Vi gick igenom datorerna och såg till att rätt nätverkstyp var vald. En av datorerna var inställd så att wifi-uppkopplingen sågs som ett publikt nätverk, och då går det endast att komma ut på internet.
Varje dator behövde också aktiveras för nätverksdelning på ytterligare ett ställe i Windows för att andra ska kunna komma åt en dators resurser.

Osynliga. Om datorn inte syns i nätverket går du till Nätverks- och delningscenter och aktiverar fildelning.
När vi gjorde det dök datorer och en del av de utdelade mapparna upp i de andra datorernas Utforskare, men det gick fort-farande inte att läsa innehållet.
Att dela ut mappar på det här sättet är rätt bökigt. Funktionen kommer från företagsvärlden och är ofta onödigt avancerad för hemanvändare.
Här används bland annat så kallade arbetsgrupper och domän, som anger grupptillhörighet på ett stort nätverk. Datorer med olika arbetsgrupp eller domän ska kunna se varandra, men det fungerar ofta halvdant. För att minimera risken för fel ändrade vi alla datorerna till samma grupptillhörighet, och gick till slut igenom dem mapp för mapp och såg till att rätt rättigheter att komma åt innehållet gavs till alla på nätverket.
Då ska det enligt alla Windows-regler vara korrekt, men resursdelning på nätverk är ett problembarn som kan krångla även när du gjort helt rätt, speciellt om du försöker köra olika versioner av Windows (eller blandar Windows och M

Ett litet ”trick” som brukar lösa sådana nätverksknutar är att skapa ett extra användar-login på alla datorer, (samma användarnamn och lösenord på alla) som inte används till något särskilt, och sedan ge denna användare rättigheter till de olika utdelade mapparna. När du går till en nätverksmapp blir du då ombedd att uppge vem du ansluter som, och uppger då denna användare.
Lösning. Se till att alla datorerna tillhör samma Arbetsgrupp i Ändra datornamn eller domän.
3. När hemmaservern gömmer innehållet
Familjen hade en gemensam filserver, en nas-enhet som stod bredvid routern och var inkopplad med en fast nätverkskabel. Där fanns säkerhetskopior, filmer, musik och många foton lagrade. Nas-enheten var igång och det gick att komma åt webbgränssnittet, men ingen kom längre åt mapparna i den och i Utforskaren dök den inte längre upp som en server i nätverket.

Oåtkomligt. Mapparna i lagringsservern gick inte att komma åt. När vi anslöt via ftp i stället för smb kunde vi se mapparna, men lösningen blev att skaffa en ny server för att slippa nollställa hårddisken.
Efter mycket huvudkliande stod det klart att det här inte var ett problem med nät-verket. Allt innehåll fanns faktiskt där om vi anslöt till vår nas med ftp i stället för med smb. Det senare är protokollet som används i ett Windows-nätverk, och att starta den tjänsten som kraschat på nasen visade sig vara lättare sagt än gjort. Tillverkaren rekommenderade en fabriksåterställning av nas-enheten, men det gick inte att göra utan att nollställa hela hårddisken.
Då skulle massor av värdefullt innehåll på servern gå förlorat.
Här blev den enklaste lösningen varken billig eller elegant. Med en ny nas i den gamlas ställe kunde familjen fortsätta med säkerhetskopior, dela nya filmer och musik och fylla på med nya foton. (Den gamla lagringsservern samlar damm i en hylla, tills någon har tid att gå igenom den med ftp och rädda personliga minnen och enstaka viktiga filer)
4. Skrivaren som inte kunde hittas
Bläckstråleskrivaren i källaren var helt avskuren från omgivningen. Här fanns alla möjligheter till uppkoppling, både nätverksport och wifi, men för att skriva ut fick man plugga in sig med usb på plats. Första misstanken var att wifi-signalen inte räckte en våning ned, men det gjorde den. Täckningen var bra, med god marginal.
Efter ett visst bökande i förvirrande skrivarmenyer upptäckte vi att skrivaren var inställd på att ha ett fast ip-nummer. Det är faktiskt bra i det här fallet, eftersom en av husets datorer kör Windows XP, och det säkraste sättet att hitta och ansluta till en nätverksskrivare då är genom att ange dess ip-nummer. Men då routern var inställd för dhcp gjorde det att det var lotteri om andra datorer hittade skrivaren.
Lösningen på det problemet var att gå in i routern och göra ett undantag i dhcp-funktionen så att en viss ip-adress alltid var reserverad till just skrivaren. Sedan kunde både Windows XP-datorn och de med Windows Vista och Windows 7 hitta skrivaren. (Att flera datorer hade fel drivrutin för skrivaren var en helt annan historia.)

Lösning. Skrivaren var Inställd på fast ip-adress, vilket gjorde det svårt för alla utom en dator att hitta den. Vi gjorde därför ett undantag i dhcp-funktionen så att skrivaren fick en egen adress.
5. När nätet inte räcker för internet-tv:n
En ny stor tv prydde vardagsrummets vägg, en med inbyggd mediespelare, hårddiskvideo, internetuppkoppling med funktioner som Youtube, Facebook med mera. Men den kunde inte komma åt nätverket alls, varken utdelade mappar på datorerna eller den nya nas-servern. Internetdelen funkade, men väldigt hackigt och ibland inte alls.
Här visade det sig att vi hittat den enda platsen i hemmet där wifi inte riktigt räckte till. Därför fixade vi en fast anslutning till routern med hjälp av en homeplug-anslutning. Det var inkopplat och klart på en halv minut, och sedan flöt webb, Youtube och Play-kanaler på mycket bättre.
Kontaktproblemet med servrar och datorer hade en annan orsak, som var lika lätt att åtgärda. Det här var den enda prylen i hemmet som krävde upnp för att fungera, och då måste både tv:n, data-källan (pc eller nas i detta fall) och routern som kopplar ihop dem vara förberedda för upnp. Den felande länken här var routern, då den funktionen visserligen fanns, men var avstängd. Det är ganska vanligt som standard på en router, eftersom upnp försämrar routerns övriga prestanda något. Vi gick in i routerns webbgränssnitt och kryssade för upnp-alternativet, och sedan var det problemet också åtgärdat.l

Lösning. Upnp på en router är ofta avstängd för att inte försämra prestanda. Se efter om den behöver kopplas på.