1968 sa Andy Warhol: ”In the future, everyone will be world-famous for 15 minutes”. När han sa det skakade många på huvudet och viftade bort påståendet som omöjligt enligt tesen att alla omöjligt kunde vara så intressanta att de skulle åtnjuta sådant intresse från vilt främmande människor.
Syftet är, säger man, att skydda oss från organiserad brottslighet och terrorism. Justitiedepartementet vill dock ge polisen möjlighet att begära ut information även vid misstanke om mindre bötesbrott och då handlar det inte längre om förhärdade brottslingar. Då kan det med lite otur handla om vem som helst av oss, om dig eller mig. IT & Telekomföretagen beräknar att det skulle kosta omkring en miljard att införa datalagringsdirektivet och ytterligare omkring 130 miljoner om året. Den statliga nyfikenheten är en kostsam historia.
Sedan har vi den mer kommersiellt betingade nyfikenheten. Varje dag samlar en rad kommersiella aktörer in personlig information om oss, som de sedan slår mynt av. Medan vi umgås med vänner på Facebook samlas information om vad vi har för oss nogsamt in. Annonser matchas efter våra intressen, vårt civilstånd och våra inköp och vi förväntas tycka att det är praktiskt.
Fler och fler tjänster får Facebook-inloggning. Senast i raden var Aftonbladets kommentarsfunktion. Det är märkligt att en tidning som nästan varje vecka skriver om Facebooks bristande respekt för sina användares privatliv väljer denna lösning. Å ena sidan bannar man Facebook, å andra sidan tvingar man sina egna användare att servera Facebook ännu en skiva privatliv på silverfat.
Partiledare Piratpartiet
Skeptikerna hade både rätt och fel. Alla kommer inte att bli världsberömda ens i futtiga femton minuter. Däremot är vi alla ohyggligt intressanta för människor vi inte känner. Faktum är att både du och jag är så intressanta att det finns de som betalar hundratals miljoner för att få veta vad vi har för oss.
Staten ger årligen över en halv miljard kronor till FRA. Nyligen bad FRA om 200 miljoner till för att bli mer effektiva. Dessa pengar används bland annat till att filtrera all vår internettrafik. Egentligen är det bara den internettrafik som passerar Sveriges gränser som filtreras, men eftersom ingen av oss kan veta vilken väg våra ettor och nollor tar, så har vi egentligen inget annat val än att anta att de alla tar omvägen via FRA.
Regeringen försöker även tvinga igenom EU:s datalagringsdirektiv. Om de lyckas kommer statens nyfikenhet inte att stanna vid dina förehavanden på nätet. Har du en mobiltelefon i fickan kommer information om var du befinner dig och vem du talar med att sparas och finnas tillgänglig för polisen om de har anledning att misstänka dig för ett grövre brott.
Syftet är, säger man, att skydda oss från organiserad brottslighet och terrorism. Justitiedepartementet vill dock ge polisen möjlighet att begära ut information även vid misstanke om mindre bötesbrott och då handlar det inte längre om förhärdade brottslingar. Då kan det med lite otur handla om vem som helst av oss, om dig eller mig. IT & Telekomföretagen beräknar att det skulle kosta omkring en miljard att införa datalagringsdirektivet och ytterligare omkring 130 miljoner om året. Den statliga nyfikenheten är en kostsam historia.
Fler och fler tjänster får Facebook-inloggning. Senast i raden var Aftonbladets kommentarsfunktion. Det är märkligt att en tidning som nästan varje vecka skriver om Facebooks bristande respekt för sina användares privatliv väljer denna lösning. Å ena sidan bannar man Facebook, å andra sidan tvingar man sina egna användare att servera Facebook ännu en skiva privatliv på silverfat.
Ett dokument som Wall Street Journal kommit över visar att Mastercard håller på att utveckla ett system som ska samla in information om vad, var och hur ofta deras kunder köper olika produkter. Tanken är att sedan kunna sälja informationen vidare. Andra källor hävdar att Visa håller på att utveckla ett liknande system. Jag skulle bli förvånad om det inte stämde. Våra privatliv har blivit hårdvaluta.
Nyligen gav regeringen multimiljardföretaget Facebook 100 miljoner i investeringsstöd för att de skulle bygga tre serverhallar i Luleå. Det kanske låter som mycket pengar, men om man tänker på all ny information som nu kommer att passera genom FRA:s filter, så är det kanske en god investering för regeringen. Men vi då?
Det börjar bli trångt i våra elektroniska fotspår. I det tysta får vi alla varje dag långt mycket mer uppmärksamhet än vad Warhol kunde ana när han förutspådde oss femton minuters berömmelse. Frågan är vad vi egentligen tjänar på hela cirkusen? Blir vi tryggare av en alltför nyfiken stat? Blir vi lyckligare av mer personligt riktad reklam?
Hur värderar du ditt privatliv? Jag är ganska säker på att du inte värderar det lika högt som andra gör. Om du gjorde det skulle du inte ge bort det på nätet varje dag, om och om igen.
Anna Troberg
Partiledare Piratpartiet
Anna Troberg är partiledare för Piratpartiet och en av flera krönikörer som skriver på pcforalla.se/debatt
Anna Troberg är partiledare för Piratpartiet och en av flera krönikörer som skriver på pcforalla.se/debatt