Tycker du att internet brukar vara slött trots att du betalar för hundratals megabit per sekund? Det kan vara ditt nätverk och wifi där hemma som behöver optimeras eller uppgraderas. Ibland kan det också vara din leverantör som inte lever upp till förväntningarna. I den här guiden, den andra delen i vår stora nätverksskola, går vi igenom hur du kan hitta flaskhalsarna och snabba upp både internet och kommunikationen mellan dina egna enheter.
Läs också: Viktigaste sakerna att tänka på när du köper ny router
Nätverk är komplicerat. Det är många hopp mellan dig och de servrar du ansluter till för både webben och olika tjänster och låga hastigheter kan uppstå på många sätt. Som konsument finns det inte mycket du kan påverka utanför ditt eget hem, men det finns mycket att göra i hemmet – och trots allt ett och annat även utanför.
Hitta felet
Innan du köper ny utrustning, börjar dra kabel i väggarna, byter leverantör eller gör något annat drastiskt bör du försöka hitta vad som faktiskt är problemet.
Börja med att göra några hastighetstest. Du kan använda till exempel Bredbandskollen eller Speedtest.net. Jämför den uppmätta hastigheten med vad din leverantör utlovar. Testa på flera olika enheter, runt om hemmet. Om hastigheterna du får skiljer sig åt markant mellan olika rum är det förmodligen wifi-situationen du ska fokusera på.
Är de lika höga överallt men lägre än utlovat finns det två huvudmisstänkta: Din leverantör och routern. Det enklaste sättet att mer eller mindre utesluta routern som felkälla är att ansluta en datorn till den via ethernet och tillfälligt stänga av wifi (så att andra i hemmet inte saboterar testet genom att strömma en film eller något samtidigt som du testar).
Om testerna visar att du överlag får vad du betalar för kan dina problem bero på tillfälliga störningar (hos dig eller mellan dig och tjänsten du använder) eller att du helt enkelt har för långsam uppkoppling. En tredje möjlighet är att du har en asymmetrisk anslutning (till exempel 100 megabit per sekund nedladdning men bara 10 megabit upp). Det brukar resultera i problem med bara vissa saker: Videosamtal (Zoom, Teams, et cetera), onlinespel, uppladdning av stora mängder data (exempelvis för backup) och livestreaming på Twitch och liknande.
För vissa är det inte internet som går för långsamt utan kontakten mellan enheter i nätverket, till exempel att det hackar när du spelar upp filmer delade via Plex. I så fall är wifi den mest troliga boven, men det kan även vara routern eller enheterna själva.
Snabba upp wifi
Om du tror – eller vet – att det är det trådlösa som spökar finns det en hel del du kan göra för att snabba upp nätverket. Mycket går att göra gratis eller nästan gratis, men du kan också spendera bort problemen.
Flytta routern
Ett av de enklaste knepen för att höja hastigheten är att flytta en dåligt placerad router så att signalen har bättre chans att nå alla dina prylar. Många placerar routern nära uttaget, som i sin tur ofta sitter nära ytterdörren. Avståndet mellan en enhet, router och antalet väggar signalen måste passera genom, påverkar hastigheten enormt.
Bäst är att placera routern med fri sikt till så stor del av hemmet som möjligt, så centralt det går. Tillverkaren av din router kan ha tips för just din routermodell, baserat till exempel på placeringen av antenner. Vissa trivs bäst monterade på väggen, andra stående på en plan yta som en hylla, och ytterligare andra föredrar att hänga upp och ned i taket. Tumregel: Kan du se routern får du förmodligen en stark signal.
Det här kan så klart kräva att du drar kabel mellan uttaget och routern. Om det är för bökigt kan du välja andra alternativ.
Byt till 5 GHz (eller tvärt om)
Wifi kan använda två olika frekvensband i radiospektrumet: 2,4 eller 5,0 GHz. Dessa har olika för- och nackdelar, vilket du ska använda kan variera beroende på hur ditt hem är byggt, och individuellt för enskilda enheter. Moderna routrar kombinerar ofta båda banden under ett och samma nätverksnamn, och fördelar enheterna automatiskt till de frekvenser som verkar fungera bäst, men du kan oftast ändra till separata nätverksnamn och välja manuellt per enhet.
Generellt har 2,4 GHz-bandet mer risk för störningar från omgivningen, eftersom många andra prylar använder samma frekvenser och då räckvidden är längre än för 5 GHz kan grannarnas prylar störa dig mer. Men den längre räckvidden, och bättre förmåga att penetrera väggar, gör att det här bandet ändå kan ge bättre resultat för en del prylar.
5 GHz-bandet har högre potentiell maxhastighet och är mindre störningsbenäget, men har alltså kortare räckvidd och påverkas mer av väggar och annat mellan router och enheter.
Det kan vara en bra idé att fördela enheterna så att du inte enbart använder det ena frekvensbandet. Routern har separata antenner och kapacitet för de olika banden, du kan totalt få ut mer av den genom att åtminstone ha några enheter på 2,4 GHz-bandet. Förslagsvis de enheter som är längst bort från routern och sådana som inte behöver hög bandbredd, till exempel en gateway för smarta hem-prylar.
Wifi-förlängare
Ett enkelt sätt att få bättre täckning i avlägsna delar av hemmet utan att spendera allt för mycket tid eller pengar är att skaffa en eller flera wifi-förlängare. De kallas brygga, extender eller repeater lite omväxlande av olika tillverkare och butiker, men innebär samma sak: En separat accesspunkt som ansluter till din router på en kanal och delar vidare signalen på en annan. Nätverken kan ha samma namn (så att enheter väljer automatiskt vilken basstation de ansluter till) eller olika (så att du manuellt kan välja för att optimera).
Bättre modeller kan kommunicera med routern på ena frekvensbandet och anslutna enheter på det andra, vilket minskar störning och höjer prestanda.
Skaffa mesh-routrar
Det mest drastiska och kostsamma du kan göra, men också det som har bäst chans att ordna snabbt wifi i hela hemmet, är att skaffa ett mesh-routersystem. Mesh-routrar har kommit starkt de senaste åren och de flesta routertillverkare har hakat på (och även en del nykomlingar, som Google). Det finns system i olika prisklasser, från under tusenlappen för de allra enklaste varianterna, till många tusen kronor för de mest avancerade.
Gemensamt för alla mesh-system är att två eller fler basstationer står utplacerade i hemmet och kommunicerar trådlöst med varandra på en separat kanal med egen bandbredd. Basstationerna kommunicerar med varandra så att andra enheter hålls anslutna till den basstation som ger snabbast och stabilast koppling, oavsett hur du rör dig i hemmet. När du förflyttar dig från ett rum till ett annat kanske signalen till den basstation du var ansluten till blir svagare än till en annan och då kopplar routrarna över dig automatiskt.
Jämfört med en router med wifi-förlängare är mesh-system enklare att ställa in och ger överlag bättre, jämnare wifi-täckning i hemmet. Nackdelen är att det också blir dyrare och att du ofta går miste om en del mer avancerade inställningar. Du kan i de flesta fall heller inte installera alternativ mjukvara som dd-wrt och openwrt. Å andra sidan uppdateras mjukvaran ofta bättre hos stora tillverkare.
På företag används mesh-teknik sedan länge för accesspunkter, avskilt från routrar. En del hemanvändare skaffar också flera accesspunkter från till exempel Ubiquiti och ansluter till en switch eller direkt till routern, vars wifi-funktion är avstängd.
Stort test: De bästa mesh-routrarna just nu – alla med wifi 6
Använd ethernet där det går
Om du har möjlighet att ansluta vissa enheter till routern med sladd istället för trådlöst kan det snabba upp nätet för alla, inte bara dessa enheter. Varje dator, spelkonsol, tv eller mediaspelare du kopplar in med ethernet minskar trycket på wifi-nätet och kan leda till att telefoner, plattor och laptop som inte kan anslutas med kabel också får snabbare internet.
Har du routern nära tv:n kan det vara bättre att försöka ansluta just tv:n och eventuella spelkonsoler och mediaspelare som också står där med kabel, medan en stationär dator i ett annat rum är betydligt krångligare med kabeldragning.
Det finns flera olika kategorier/kvaliteter på ethernetkabel. Butiker och tillverkare vill gärna att du väljer dyrare och bättre, men faktum är att cat5e-kabel räcker för de allra flesta. Dessa kablar hanterar hastigheter upp till 2,5 gigabit per sekund på upp till 100 meter. Cat6- eller cat6e-kablel behövs bara om du ska bygga nätverk med fem eller tio gigabit per sekund.
Om du inte har möjlighet att dra kabel genom väggar/under golvet kan du dra längs golvlisten eller liknande. Använd kabelklammer i rätt storlek och försök hitta en kabel som inte har synlig och ful text. Du kan också skaffa kabelkaneler som fästs på vägen, det blir snyggare och du kan dra flera kablar i en kanal, till exempel en för varje enhet i tv-hyllan.
Byt dns-server
Ibland handlar långsamt internet inte om att själva nätverket är långsamt, utan mer om din anslutning ut på internet. Ett sätt att testa om det är din operatör som har problem och samtidigt avhjälpa det är att byta dns-server.
De flesta routrar är inställda på att automatiskt hämta en dns-server från operatören och skicka alla domännamnsuppslagningar dit. Men om din operatörs server är långsam kan det göra hela internet segt för dig, även om hastighetstester visar på hög nedladdningshastighet. Problem med långsam dns visar sig ofta genom att det tar lång tid för nya webbplatser att öppna, medan till exempel filhämtningar tuffar på bra.
Enklast är att byta dns direkt i routern så att alla enheter på nätverket får nytta av de snabbare uppslagningarna. Logga in på routern och leta upp inställningarna för dns. Det ligger ofta under inställningar för dhcp. Fyll i till exempel Cloudflares dns (1.1.1.1 och 1.0.0.1) eller Googles (8.8.8.8 och 8.8.4.4).
Quality of Service
Många nyare och mer avancerade routrar har en funktion som kallas Quality of Service (qos). Det går ut på att routern fördelar nätverksresurserna så att det inte blir huggsexa om anslutningen. Routern kan prioritera olika saker olika mycket. Du kan till exempel ge högre prioritet till tjänster som behöver snabba svarstider och/eller en jämn ström av data, som spel och strömmad film. Eller prioritera vissa enheter som du använder mer för sånt innehåll.
Qos kan göra mycket nytta om du ofta har problem med att ljudet försvinner eller bilden fryser till under videosamtal, eller med lagg i spel. De här problemen uppstår ofta på grund av något som kallas ”bufferbloat”, vilket handlar om att routern inte hinner med att skicka vidare alla paket vid hög belastning. Du kan enkelt testa om du har bufferbloat-problem, till exempel genom att köra hastighetstestet på fast.com och titta på skillnaden i fördröjning mellan oladdad och laddad. Ett betydligt högre resultat innebär bufferbloat. Det finns även testet på bland annat dslreport.com/speedtest och waveform.com/tools/bufferbloat.
På en del routrar finns en enkel inställning för qos kallat ”smart qos”, ”adaptive qos” eller något liknande. Allt du behöver göra är att aktivera funktionen och testa att till exempel ha ett videosamtal samtidigt som du laddar ned en stor fil eller kör ett bredbandstest på en annan enhet. På vissa routrar, till exempel från Asus, kan du välja mellan olika profiler, till exempel spel eller streaming.
Vi rekommenderar att du söker på din routermodell och ”quality of service” eller ”qos” för att se instruktioner för just den routern.
Av: Anders Lundberg, Skribent
Jag skriver alla typer av av artiklar för M3, MacWorld och PC för Alla. Vad vill du läsa om? Tipsa mig!