Köpguide: Vi guidar dig till rätt processor för dina behov
Det är inte alltid så enkelt att veta vilken bärbar dator du ska köpa. Förutom skärmstorlek och formfaktor framhävs ofta processorn i produktbeskrivningarna, men att läsa specifikationer om processorhastigheter, quad cores, trådar, x86 och 64-bitsprocessorer kan vara rena grekiskan. PC för Alla kommer till undsättning!
>> Jämförande test: Bästa laptop
>> Jämförande test: Bästa laptop under 7000 kronor
>> Jämförande test: Bästa ultrabook-laptop under 20 000 kronor
Vi börjar i lågprissegmentet. Enklare budgetmodeller som Asus Vivobook och Acer Aspire går att fynda för runt 2 000 kronor. Skärmstorleken brukar ligga på på 13 eller 15,6 tum och höljet är ofta i plast. De är riktade mot konsumenter som behöver en dator för enklare uppgifter som ordhantering, strömma videomaterial och musik och surfa på webben.
5 saker att tänka på när du köper laptop
I takt med att priset stiger ser vi också en ökning i hårdvarukraft och byggkvalité. Datorer som Apple Macbook och Lenovos Thinkpad är gjorda för att hantera mer krävande uppgifter som video- och bildredigering och har ingångspriser på runt 10 000 kronor (priset kan snabbt dra iväg beroende på hur pass avancerad konfiguration du vill ha).
Läs även: Stor köpguide till datorer och alla komponenter
Utöver dessa finns det ett antal begrepp som du kanske snubblat över när du ögnat igenom butikens datorutbud. Ultrabooks är en ganska generell term som syftar på ett segment bärbara datorer som erbjuder hög prestanda i kombination med hög mobilitet.
Skärmstorleken ligger ofta på 13 tum och prislappen brukar starta runt 7 000 kronor. Jämfört med en billigare bärbar dator med samma skärmstorlek är byggkvalitén generellt högre i en ultrabook, med tunn och lätt formfaktor och ett chassi byggt i vanligtvis aluminium eller magnesium.
En 2-i-1-dator, också kallad hybrid, skiljer sig från en vanlig bärbar dator i både design och användning. Det finns i huvudsak två typer av 2-i-1-datorer: konvertibla varianter där tangentbordet kan vridas 360 grader för att bli en surfplatta, och avtagbara, där tangentbordet helt enkelt kan tas loss från skärmen. 2-i-1-datorer är praktiska just för att du får två produkter i ett, nämligen både surfplatta och laptop, och du behöver alltså inte längre ha två enheter för olika användningsområden.
Läs även: Bästa grafikkort – stort test
Vikten på produkten kan dock vara ganska hög, precis som prislappen. Det finns 2-i-1-datorer för runt 6 000 kronor och lägre, men ska du ha en mer högpresterande variant får du räkna med att slanta upp 10 000 kronor och uppåt.
Chromebook kör det Linux-baserade operativsystemet Chrome OS och finns tillgänglig i flera versioner från olika tillverkare. Till skillnad från Windows-datorer, som ofta levereras med överflödig mjukvara som tar upp hårddiskutrymme, är Chromebooks relativt rena. Mjukvaran som följer med är mer eller mindre identisk mellan olika modeller.
Som följd av att operativsystemet är open source och hårdvarukraven lägre än för Windows är Chromebooks billiga och går att fynda för runt 3 000 kronor. En nackdel är att du måste vara uppkopplad till internet för att kunna nyttja dem fullt ut, men å andra sidan innebär detta att datorn alltid är uppdaterad. Chromebooks
Frågor och svar om processorn
Vad gör processorn och varför är den betydelsefull?
Processorn, på engelska kallad cpu (Central Processing Unit) är datorns motsvarighet till människans hjärna. Den sköter huvuddelen av alla beräkningar som görs i datorn. De flesta moderna processorer är också kapabla att skapa grafiska bilder som du ser på skärmen. En snabb processor startar program snabbare och utför kommandon effektivare.
Vad är x86 och arm?
Processorer kan delas upp i olika grupper beroende på vilken arkitektur de har. I stationära och bärbara datorer är den vanligaste arkitekturen Intels x86 – vilken Windows och Mac OS bygger på. Den andra processorarkitekturen kallas arm och återfinns främst i mobila enheter som mobiltelefoner och surfplattor – detta tack vareatt arm-processorer, åtminstone historiskt sett, har varit mer strömsnåla men prestandamässigt klenare än x86.
Sistnämnda håller dock på att förändras då x86-utvecklare numera prioriterar att göra sina processorer mer strömsnåla, alltjämt som arm-utvecklare lägger mer krut på prestandan. I dag hittar vi exempelvis arm-processorer i flera Chromebooks från bland annat Samsung och HP.
Vad är processorkärnor?
Processorns hastighet avgörs av vilken klockfrekvens och hur många processorkärnor den har. Fler processorkärnor innebär att programmen som körs på datorn har fler kärnor att fördelas mellan, vilket gör att processorn kan arbeta effektivare. Relaterat till kärnor har vi multi-threading, även kallat hyper-treading, som innebär att processorn simulerar fler kärnor än den faktiskt har.
Om du läser om en processor och det står att den har fyra kärnor och åtta trådar innebär det att den processorn kan ”lura” operativsystemet att tro att den har åtta kärnor som den kan dela uppgifter på. I praktiken finns det dock fortfarande många program och spel som inte är bra på att nyttja flera kärnor eller trådar – i de fallen spelar det ingen roll om du sitter på en monsterprocessor med 16 kärnor om programmet ändå bara nyttjar fyra av dem.
Vad är en 64-bitsprocessor?
Det finns två huvudkategorier för processorer: 32-bit och 64-bitsprocessorer. Vilken av dessa typer av processorer som datorn använder avgör både hur datorn presterar rent generellt och vilken mjukvara som datorn kan använda. Den främsta skillnaden mellan dem är att 64-bitsprocessorn stödjer fler kärnor än en 32-bitsprocessor, vilket gör att den kan hantera fler beräkningar och på så sätt göra datorn snabbare. 32-bitsprocessorn är dessutom inte kapabel att hantera mer än fyra gigabyte ram-minne.
En dator med en 64-bitsprocesor kan köra både en 64- eller 32-bitsversion av ett operativsystem, medan det omvända inte fungerar.
Varför är processorhastigheten viktig?
Klockfrekvensen är en viktig aspekt när vi talar om processorns hastighet. Den mäts i hertz (Hz) och id ag är vi uppe i gigahertz (Ghz). De flesta processorer brukar ligga på mellan 2-4 GHz. Siffran syftar på antalet beräkningar som datorn kan göra på en sekund. Högre klockfrekvens betyder dock inte per automatik att processorn jobbar mer effektivt.
En äldre processor kan ha högre klockfrekvens än en modern men ändå kräva fler klockcyklar för att utföra ett jobb medan den moderna processorn med lägre klockfrekvens hinner utföra jobbet på kortare tid. För en rättvisare uppfattning om processorhastigheten behöver du ta både klockfrekvensen och antalet kärnor i beräkning.
Desto högre krav du har på att datorn ska vara snabb när du använder den, desto viktigare är processorhastigheten. Är det dock enkla vardagsgrejer som står på tablån finns det ringa anledning att slanta upp för en dyr i7-modell. I det fallet kommer du inte ens nyttja den extra processorhastigheten.
Är det inte bara enklare att köpa en surfplatta i dag?
De flesta bärbara datorer är kanske inte lika portabla som en surfplatta men de erbjuder å andra sidan en högre flexibilitet sett till användningsområden och programkompatibilitet. Om du redan har en stationär dator kan en surfplatta vara en bättre investering om du tänker nyttja den primärt för underhållning och webbanvändning, men om du tänker använda enheten som din huvuddator ska du definitivt satsa på en bärbar dator istället. Du får fler anslutningsmöjligheter, ett riktigt tangentbord och ett operativsystem och programbibliotek utan kompromisser.
Det betyder processorns modellnamn
Intel-processorer är de vanligast förekommande processorerna i bärbara datorer och därför är det bra veta lite mer om vad deras modellnamn faktiskt betyder. Särskilt viktig är bokstaven eller bokstäverna i slutet, dessa avslöjar nämligen viktiga egenskaper om processorn och ger en fingervisning om hur strömsnål den är. Som exempel kan vi ta Intel Core i5-8250U, där U berättar att processorn är strömsnål, men svagare prestandamässigt.
Nedan följer en lista på vad de olika bokstäverna står för:
- C: Processorn har en kraftfull integrerad grafikkrets. Används för stationära datorer.
- H: Samma som ovanstående, men för bärbara datorer. Håll utkik efter H om du behöver mycket prestanda.
- K: Processorn kan lätt överklockas.
- M: För mobila enheter.
- R: Processorn har en kraftfull integrerad grafikkrets och är fastlödd på moderkortet.
- T: Optimerad ur ett energiperspektiv.
- U: Strömsnål processor med bra batteritid, men svagare prestanda.
- X: Används på de tyngsta prestandaprocessorerna.
- Y: Extremt strömsnål, men långt ifrån något prestandamonster. Håll utkik efter Y i modellnamnet när du handlar bärbara datorer om batteritiden är väldigt viktig för dig.
Jämförelse mellan processormodeller
Intel och AMD är de enskilt största tillverkarna på processormarknaden idag. Både Intel och AMD har delat upp sina processorer i olika serier. Intel har Atom, Celeron, Pentium, i3, i5, i7 och i9. Atom och Celeron är de enklaste modellerna och i7 den mest kraftfulla. Det finns olika varianter på dessa kategorier, som Intel Core m-serien som delar samma mikroarkitekturer som övriga processorer i Core-familjen men är underklockade för att hålla nere strömförbrukningen
Intel Core m har liknande marknadsnamn som sina storasyskon i3, i5 och i7: Core m3 är den enklaste modellen, sedan har vi Core m5 och Core m7. Många Intel-processorer har så kallad Turbo Boost, vilket är en teknik som går ut på att skjuta till extra kraft till processorn när den utsätts för extra hård belastning.
AMD har delat in sina processorer i bärbara datorer i E- och A-serien. Förstnämnda återfinns i de allra billigaste basmodellerna och är gjord för mindre krävande uppgifter som surfning och ordbehandling. En fördel med E-serien är att de är strömsnåla och ger därför en bättre batterikapacitet. A-serien är uppdelad i flera kategorier, där A4 och A6 är de enklaste varianterna och A10 och A12 bjuder på mer prestanda. Dessa passar bra för kontorsprogram, för att strömma film och lira enklare spel.
Vi har också processorfamiljen Ryzen som AMD lanserade under 2017. I dagsläget finns det inte så många bärbara datorer med Ryzen på marknaden men de som finns är definitivt i nivå med Intels motsvarigheter och är dessutom bättre på grafikhantering. AMD-processorer som inte tillhör Ryzen är dock inte lika vassa som moderna Intel Core i5 och i7, så dessa bör primärt övervägas om ett lågt pris går före prestanda.
Vilken processor passar just dig?
För att ge en överblick av de olika processortyperna och vilka modeller som passar till vad (och för vem) har vi gjort en liten sammanställning. Den omfattar inte allt men vi hoppas att den ger en bättre uppfattning om vilket segment som passar just dina datorbehov.
Gaming
Rekommenderad processorfamilj: Intel Core i5, i7 eller i9
Rekommenderade modeller: Core i9-8950HK, Core i7-8850H eller Core i5-8300H.
Detta är toppsegmentet, bara bästa av det bästa, kosta vad det vill. Ovanstående två modeller är bara förslag, men är du en power user eller kräsen gamer är en bärbar dator med H-processor det bästa valet.
Dagligt arbete och produktivitet
Rekommenderad processorfamilj: Intel Core i7 U-serien, Intel Core i5 eller i7 G-serien. Alternativt AMD Ryzen 7.
Rekommenderade modeller: Core i7-7500U, i7-8550U, i7-8705G, eller AMD Ryzen 7 1700.
Intels G-serie är en sällsynt hybrid av Intels mobila processor och en kraftfull grafikkrets från AMD som prestandamässigt landar någonstans mellan Geforce GTX 1050 and GTX 1050 Ti. G-serien lämpar sig bra för spelande, fotoredigering och andra produktiva sysslor. Prioriterar du högre batteritid är processorerna i U-serien ett bättre val.
När tunt och lätt är bäst
Rekommenderad processorfamilj: Intel Core m-serien eller Core i5/i7 i Y-serien
Rekommenderade modeller: Core m3 eller Core i5-7Y54
Det här är för dig som prioriterar en så tunn och lätt dator som möjligt. Processorer i Y-familjen återfinns ofta i bärbara datorer utan fläktar. Prestandan kan enklast beskrivas som medioker, även om det finns modeller som nyttjar dem ganska väl, som Apple Macbook and HP Elite Book Folio G1.
Budget
Rekommenderad processorfamilj: Intel Celeron eller Pentium.
Rekommenderade modeller: Celeron N3050 eller Pentium N4200.
Datorer som kostar mellan 2000-4000 kronor har ofta en Intel Celeron- eller Pentium-processor under huven. Det här är segmenten för dig som bara vill ha en enkel, vanlig laptop som duger för webbsurf, e-post och lättare produktiva arbeten.
Billigast möjliga
Rekommenderad processorfamilj: Intel Atom-serien.
Rekommenderade modeller: Atom Z3735F, Atom x3 eller Atom x5.
Kommentar: Styrkan med Atom-processorerna är att de är väldigt energisnåla. Utöver det finns det inte så mycket positivt att säga om dem. De funkar för basal datoranvändning – varken mer eller mindre.