Smarta hemmet: Så funkar det – och så kommer du igång

Robotdammsugare som far fram över golven. Uppkopplade lampor utan strömbrytare. Kaffebryggare som går igång av sig själva och kylskåp som kan skicka ett meddelande till din mobil när mjölken är slut. Det smarta hemmet har aldrig varit hetare. 2020 kan snart sagt varje upptänklig pryl där hemma pratas med, kontrolleras via en smartphone och ställas in att verka efter ett visst tidsschema.

 

Utvecklingen har drivits på av allt bättre hemnätverk, digitala röstassistenter som lydigt lyssnar efter våra kommandon och insikten om att i stort sett allting skulle kunna skötas smidigare på hemmafronten. Vi människor har alltid strävat efter att utnyttja vår tid mer effektivt, och hemautomation är ett stort steg på vägen mot den drömmen. 

 

Troligtvis har du hört om “det smarta hemmet” någon gång – men vad innebär det egentligen? Förenklat skulle vi kunna beskriva det som ett nätverk med uppkopplade prylar, som kan prata med varandra via olika trådlösa protokoll och kontrolleras via datorer, mobiler, digitala röstassistenter och andra digitala metoder. Ofta har prylarna analoga motsvarigheter, men med ett digitalt styrsystem kan de fås att agera på helt nya sätt, samverka med annat i hemmet eller automatisera sina beteenden. Därav används ofta begreppet hemautomation.

 

I den här artikeln ska vi gå igenom grunderna inom begreppet och förhoppningsvis inspirera dig att upptäcka vad tekniken har att erbjuda. Vilka prylar går att koppla upp? Hur kopplas de upp, och vad vinner du rent konkret på att göra det? 
 

 

Steg ett: Snabbt och stabilt wifi

Wifi-tekniken, som kanske är den viktigaste förutsättningen, fortsätter att utvecklas och tillåter allt fler enheter att samsas i samma nätverk.

 

Här spelar mesh-tekniken en central roll – idag erbjuder i stort sett samtliga routertillverkare så kallad mesh. Sådana paket innehåller oftast en huvudrouter och ett antal åtkomstpunkter som placeras ut i hemmet för att kommunicera med såväl huvudenhet som varandra. Det medför en bättre, jämnare täckning i medelstora till stora hushåll, och gör att anslutna enheter ”pratar” med den åtkomstpunkt som erbjuder bäst signal.
 

Den inledande kostnaden är förhållandevis hög, men att investera i mesh betalar sig snabbt – inte minst om du tänkt koppla upp prylar på många olika platser i hemmet. En klar fördel är att mesh är utbyggbart; stöter du på täckningsproblem i ett av hushållets rum kan du köpa till ytterligare anslutningspunkter. 

 

Utöver mesh är även den nya standarden wifi 6 i antågande. Det nya protokollet erbjuder bättre prestanda och stabilitet, men ökar också kapaciteten – det vill säga hur många prylar du kan ansluta till nätverket. För att det ska löna sig att investera i wifi 6 redan nu gäller det att du satsar på rätt omfattande och avancerade smarta hemmet-lösningar och har extremt höga krav på stabiliteten. Många prylar stöder fortfarande inte wifi 6, så se det som överkurs snarare än en nödvändighet.

 

Med det sagt – bor du i en mindre lägenhet med max tre rum kan en ensam router täcka dina behov. Men hus är byggda olika, vilket medför mer eller mindre gynnsama planlösningar. Bli inte förvånad om mottagningen störtdyker från ett rum till ett annat. Ett enkelt sätt att ta reda på var du har bra respektive mindre bra täckning är att surfa in på Bredbandskollen och göra trådlösa mätningar i varje rum. 
 

 

Ta det lugnt – särskilt i början

Med ett stabilt, heltäckande nätverk på plats är det dags att börja fundera på vad du vill åstadkomma med ditt smarta hem. Det gäller att hålla tungan rätt i mun under planeringsfasen – det finns en risk att du förköper dig när du inser att i stort sett allting kan kopplas upp på ett eller annat sätt. Vi skulle rekommendera dig att ta projekten ett och ett och inte pyssla med flera ”försmartningar” samtidigt. Krockar mellan olika ekosystem och standarder kan nämligen komma som ett brev på posten. 

 

Ett bra instegsprojekt kan vara att skaffa smart belysning från exempelvis Ikea eller Philips Hue (Signify). Andra vanliga förstabollar många springer på är robotdammsugare, ip-kameror för hemövervakning och smarta högtalare som låter dig styra mycket av ditt uppkopplade hem med rösten (mer om det senare). För villaägare kanske uppkopplade termostater eller fuktmätare kan vara extra lockande. 
 

Alla smarta prylar du köper stöder ett eller flera trådlösa protokoll. Dessa behövs när de ska ”prata” med varandra eller den styrenhet du tänkt använda. Styrenheten kan vara en dator, mobiltelefon, surfplatta eller en särskild hubb som är tänkt att fungera som själva hjärtat i ditt smarta hem. Den sistnämnda produktkategorin fungerar utmärkt för mer avancerade användare som vill automatisera över flera standarder med produkter från en mängd olika tillverkare. 

 

Innan du köper en smart produkt bör du alltså kika på kartongen eller i produktbeskrivningen – där brukar det stå tydligt vilka standarder och ekosystem som stöds. Med ekosystem menar vi exempelvis Google Home, Amazon Alexa och Apple Homekit, som alla erbjuder sofistikerade appar för en mer eller mindre komplett form av hemstyrning. Men även här finns risk för krockar, så se till att prylen har stöd för det system du väljer att utgå ifrån. 

 

Med standarder eller protokoll syftar vi i stället på själva tekniken som används för trådlös överföring. Här samsas wifi, bluetooth, Z-Wave, Zigbee, 433 MHz för att nämna några. Vissa smarta produkter behöver en egen gateway som kopplas in i routern och i sin tur skickar kommandon vidare till själva enheterna. Det är vanligt när det kommer till uppkopplad belysning, vissa ip-kameror med mera. 

 

Z-Wave och Zigbee är utan tvekan störst när det kommer till supportade prylar, men även det mer välbekanta wifi får stöd för allt fler prylar. De två Z:na har länge konkurrerat inom det smarta hemmet och är extremt energisnåla standarder. Z-Wave ägs av en privat organisation och tenderar att ha bättre trådlös räckvidd, medan Zigbee är en öppen standard och generellt låter dig ansluta fler enheter till ett och samma nätverk. Vissa produkttillverkare stöder båda två, andra bara en och det råder fortfarande stor ovisshet om vilket system som är värt att satsa mest krut på i det långa loppet. Det ger wifi en fördel.
 

 

”Hallå hemmet”

Att sitta och styra olika smarta enheter med en mobilapp eller framför datorn i all ära – det kanske smidigaste sättet att få dina prylar att lyda är att prata med dem. Röststyrning av svenska hem kom igång på riktigt i och med Google Assistents intåg för snart två år sedan. Google Assistent är en del i Googles Home-ekosystem och kan bäst beskrivas som en digital hjälpreda, som lyssnar efter dina order och sedan gör sitt bästa för att utföra dem. 

 

Men det räcker inte att skruva i en smart glödlampa och förvänta sig att någon lyssnar efter kommandon som ”tänd i vardagsrummet”. För det första behöver du en Google Assistent-utrustad enhet att prata med. Det kan vara din mobiltelefon eller en smart högtalare som använder fjärrfältmikrofoner att snappa upp vad som sägs i hemmet. Assistent når du i moderna Androidmobiler genom att hålla in hemknappen.
 

I fallet med högtalarna lyssnar assistenten efter ”Hej Google” eller ”OK Google”. Förutom Googles egna Home-högtalare finns det även ett gäng tredjepartstillverkare som byggt in Google Assistent i sin hårdvara, till exempel JBL, Sonos och Lenovo. Den sistnämnda erbjuder en kombination av skärm och högtalare, precis som Googles egna Nest Hub, som också erbjuder en visuell kontroll över dina Google Home-anslutna enheter. 

 

Apple erbjuder röststyrning av vissa hemmaprylar med ramverket Homekit och sin egen röstassistent Siri. De säljer dock inga högtalare på den svenska marknaden, så du behöver använda exempelvis en Iphone, Ipad eller Apple Watch för att nå röstassistenten. Giganten Amazon har inte lanserat sin motsvarighet Alexa på svenska ännu, men du kan ändå använda deras assistent för röstbaserad hemstyrning på engelska. Amazons högtalare kallas Echo och säljs enbart via gråimport i Sverige.

 

När du bestämt dig för ett ekosystem och skaffat din första pryl är det dags att skapa en anslutning. Detta sker som regel i den app du valt att använda. I Google Home-appen trycker du på plus-tecknet och väljer Konfigurera enhet. Sedan följer en kopplingsprocess som kan se lite olika ut beroende på vilken tillverkare det rör sig om. Själva installationen tenderar dock att vara enkel och går ut på att du loggar in på ett existerande produktkonto och sedan godkänner att det används av Google Home. 

 

När kopplingen är slutförd ska din robotdammsugare, ip-kamera, termostat eller vad du nu valt att ansluta dyka upp i Google Home-appen. Då är det dags att döpa den och tilldela den ett virtuellt rum. Har du inga rum ännu får du skapa sådana i Google Home – det tar bara några sekunder – och sedan är det bara att börja undersöka exakt vilka röstkommandon du kan utföra. De olika pryltillverkarna brukar tillhandahålla kommandolistor för röstassistenter på sina respektive hemsidor. 
 

 

Ska du gå med i hubb-klubben?

Det mest grundläggande smarta hemmet kanske består av en röststyrd högtalare eller två, heltäckande internet och ett gäng prylar som kan kontrolleras med röstkommandon eller i en app. Här väljer många i dagsläget att stanna – och varför inte? Det gäller att hitta en nivå du är bekväm med. Men du som vill låsa upp den fulla potentialen i ett automatiserat hem har mycket, mycket kvar att upptäcka. 

 

Nu återkommer vi till hubbarna – eller styrenheter som de också kallas. Dessa är navet i mer avancerade smarta hem och erbjuder kraftfull funktionalitet för att skapa automatiserade händelseflöden och samla alla prylar i ett och samma ekosystem. De kostar ofta ett par tusenlappar, men med ett brett stöd för olika trådlösa standarder låser de också upp den verkliga potentialen i ett smart hem.
 

Samsungs Smartthings Hub, Fibaro Home Center, Athom Homey och Animus Heart är ett par exempel på styrenheter som går den där extra milen. Stödet för olika standarder varierar en del, likaså hur lättanvänt ekosystemet är. Precis som när du började investera i hemautomation gäller det att ha stenkoll på vilka protokoll dina nuvarande och framtida prylar använder sig av, och sedan välja en styrenhet med ordentligt stöd för dessa.

 

Stort test: Här är bästa hubben till ditt smarta hem

 

De automatiserade händelseflödena vi nyss nämnde ställer du själv in i gränssnittet för den styrenhet du valt. Beroende på tillverkare kan de vara mer eller mindre sofistikerade.

 

Exempel:
”Sofie stiger upp ur sängen och lämnar sovrummet. Det är en mörk höstmorgon. En rörelsesensor på väggen skickar informationen om hennes uppvaknande till styrenheten, som i sin tur beordrar lamporna i vardagsrummet att tändas, rullgardinerna att dras upp, kaffebryggaren att börja puttra och tv:n att sättas på med morgonnyheterna.”

 

Förutsättningarna för ovan nämnda scenario har Sofie självt ställt in i styrenhetens mjukvara. För att undvika att koka en massa kaffe i onödan har hon angett att det bara får inträffa en viss tidpunkt på dagen (vid första rörelse på morgonen). Hennes kaffekokare är förvisso inte uppkopplad mot något protokoll, men eluttaget den är inpluggad i är det. Rullgardinerna är motoriserade varianter, som också de pratar trådlöst med styrenheten. Moderna tv-apparater har ofta stöd för automatisk påsättning och högtalaren är wifi-ansluten. 
 

Vid den här tidpunkten i hemautomatiseringen är det lätt att gå ordentligt vilse bland alla standarder och flödesscheman. Vissa går så fort fram att de riskerar att bli ”utbrända” och tappa sugen. Vi återupprepar därför rådet att ta en sak i taget och inte jobba med för många parallella projekt – för det kan dessutom visa sig bli väldigt dyrt väldigt snabbt. Ett äkta smart hem är inte billigt och görs inte i en handvändning.
 

 

Ljud och bild för en ny era

Ett av de områden där det digitala hemmet kommit längst är tveklöst streaming. Stora hemmaservrar med ohemula mängder nedladdade musikalbum, filmer och tv-serier har blivit en ganska ovanlig syn (även om de givetvis finns kvar och också kan försmartas till viss del).

 

Istället ansluter vi oss till prenumerationstjänster som Netflix och Spotify – något som som betyder att antennsladdar, cd-spelare och krångliga kanalpaket tar allt mindre plats i vardagsrummen. Även traditionella tv-kanaler och andra aktörer erbjuder streaming som alternativ i hög grad. 

 

Streamingtekniken är tätt integrerad med smarta hem-funktioner. Dagens moderna tv-apparater har egna operativsystem som kan kommunicera med de olika ekosystem vi redan gått igenom. Ett exempel är Android TV, som är tätt integrerat med Google Home och låter dig spela upp film och tv-serier från mobilen eller via röstkommandon. Även äldre tv-modeller – oavsett tillverkare – kan ”försmartas” med en Chromecast; en dongel som du pluggar in i en av hdmi-ingångarna. Apple har sitt Apple TV-system och röstassistenten Siri som kan kommenderas på ungefär samma sätt. Där används egna tekniken Airplay.

 

Ljudbiten fungerar på ungefär samma sätt, i alla fall om vi håller oss kvar vid Googles Chromecast-teknik. Chromecast finns nämligen inbyggt i en hel del högtalare och kan alltså ingå i ditt nätverk med uppkopplade prylar. Sedan i vintras är det också möjligt att strömma musik från en Google Home-högtalare till en annan tillverkares ljudenhet med hjälp av bluetooth. Du kan alltså hojta till en högtalare och få musiken att spelas på en annan, om du så skulle vilja. Det kräver att du sätter din bluetooth-högtalare i parningsläge och sedan väljer en Home-högtalare du vill ansluta till i Googles app. 
 

 

Exempel:
I Google Home-appen kan du enkelt skapa högtalargrupper genom att trycka på plus-tecknet uppe i övre vänstra hörnet och sedan välja Skapa högtalargrupp. Lägg sedan till de kompatibla enheter du redan anslutit till Home-ekosystemet och ge gruppen ett lämpligt namn. När du sedan vill strömma musik kan du säga ”Hej Google, spela musik på alla högtalare” (eller högtalargruppens namn).

 

På det här sättet kan många moderna högtalare användas likt ett så kallat multiroom-system, alltså när du spelar upp musik eller annat ljud i flera rum samtidigt. Mer utpräglade multiroom-högtalare använder ofta sin egen teknik för att få synkningen att fungera, och då med mer avancerade lösningar för att skapa egna ljudbilder i olika rum, särskilda stereolägen och så vidare. Med en högtalargrupp får du alltså inte samma möjligheter att detaljstyra ljudet.
 

 

Stekhett med säkerhet

Många ser numera säkerheten som en självklar del i ett uppkopplat hem. Smarta lås sätts på ytterdörrar, sensorer kläms fast på fönsterkarmar och övervakningskameror för hemmabruk säljer som smör. Det här är bara tre av flertalet kategorier med prylar som har ett väl utbyggt stöd för de olika jättarnas ramverk för smart hemstyrning. 
 

Tittar vi specifikt på de smarta låsen finns det en uppsjö med alternativ att välja bland, och de har alla sina för- och nackdelar. Generellt sett kan de anses ge en bättre kontroll över vem som faktiskt går in och ut ur ditt hem. Du kan dela ut digitala brickor eller koder som krävs för inpassering – smidigt om du får besök av hantverkare eller andra tjänsteutövare och inte kan vara hemma. Via låsens tillhörande appar kan du alltid med säkerhet veta om du verkligen låst efter dig eller inte. En del nystartade bostadsrättsföreningar satsar nu på smarta lås direkt vid nyproduktion, vilket säger en del om attraktiviteten.

 

Däremot är de ofta krångliga att installera själv, och kräver inte sällan att du har en viss tjocklek på dörren för att det ska fungera. Därför är det viktigt att ta reda på så mycket som möjligt om din dörr innan du slår till på ett smart lås.

 

Även om de elektroniska låsen ofta kan anses jämförbara med – ibland rentav säkrare – än vanliga mekaniska lås är det inte säkert att ditt försäkringsbolag täcker upp på samma sätt vid inbrott. Hos Stöldskyddsföreningen kan du se om ditt smarta lås är godkänt enligt deras standarder. I andra fall samarbetar många smartlåstillverkare med olika försäkringsbolag som du behöver teckna avtal med, något som alltså kan göra bytet till ett smart lås än dyrare. 

 

När det kommer till ip-kameror, eller nätverkskameror, finns det också många alternativ. De erbjuder hemövervakning både inom- och utomhus och de allra mest avancerade kräver dessutom en basstation som ofta ingår i olika typer av paket när du handlar. Men de flesta kan du styra med hjälp av Apple Homekit, Google Home eller Amazon Alexa, eller den tillhörande app som i stort sett alltid behövs för att du ska kunna installera enheten och göra vissa inställningar. 
 

När detta är gjort kan kamerorna emellertid behandlas som vilken del i ditt smarta hem som helst. Med hjälp av de hubbar vi redan gått igenom, eller kamerans egen app, kan du ställa in i detalj när kameran ska filma och inte. I många av systemen kan du skicka livebilder från kameran till din tv-apparat, slå på tvåvägskommunikation för att prata med den som filmas eller välja att dra igång en larmsiren om du märker att obehöriga befinner sig på din privata tomt.

 

Det ska nämnas att många kamerasystem först ger full funktionalitet när du tecknar en prenumeration på tillverkarens tilläggstjänst. Här brukar mer generös lagring och översikt ingå, och även avancerade funktioner som möjligheten att rita upp särskilda zoner i kamerans synfält. Därför kan din ip-kamerasatsning snabbt skena i pris om du vill ha den bästa lösningen. Själva kamerorna brukar nämligen starta på åtminstone någon tusenlapp. 

 

Ringklockan då? Jo, visst finns det även sådana med smart funktionalitet! Google Nest, Arlo och Ring är några av storspelarna här. Med en smart dörrklocka kan du få notifikationer på vald skärmförsedd enhet om någon vill komma in. Många av alternativen har dessutom inbyggda kameror.

 

Ett varningens finger ska dock höjas; det är vanskligt att filma platser dit allmänheten har tillträde, så du får inte installera en kamera som ser ut mot gatan eller i trapphuset. Eller ja, i det sistnämnda fallet krävs ”mycket starka skäl” för att det ska vara tillåtet, vilket är oerhört svårt att uppfylla som privatperson. För exempelvis en bostadsrättsförening kan dock en intresseavvägning bli aktuell. Kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen, GDPR, är de regelverk som gäller. Läs på ordentligt innan montering!
 

 

Hur mår huset?

En annan intressant kategori med prylar går ned på en helt annan nivå. Vi pratar framför allt om sensorer för att detektera olika typer av fukt- och vattenläckage, dålig luftkvalitet och rent av bränder. Ja, även husets grundläggande hälsa kan övervakas med hjälp av uppkopplade prylar och appar! Till detta finns även smarta termostater som hjälper användaren att spara energi på uppvärmning när ingen är hemma. 

 

Fibaro, Tado, Airthings, Grohe och Google Nest hör till några av de flitigare tillverkarna i denna kategori. Vissa sensorer och termostater kan ingå i avancerade händelsescheman som du ställer in med hjälp av de hubbar vi redan gått igenom. Andra pratar med en dedikerad mobilapp och kan skicka notiser om du får in dålig luft i lägenheten eller om röret under diskhon sprungit läck. 
 

Flera av dessa prylar urskiljer sig från det mesta andra i och med att de är gjorda för att märkas så lite som möjligt. Du vill inte att de ska komma till användning, men när så väl sker kan det betala sig hundrafalt. I fallet med uppkopplad värmereglering kan du dra ditt strå till klimatstacken samtidigt som du krymper fakturan rätt rejält. 

 

I framtiden kan denna typ av lösningar komma att integreras allt mer i nybyggen. I andra fall kan de vara väl värda en tanke när det är dags att renovera villan eller radhuset. Efter vår genomgång av de många produktkategorierna i den här artikeln kan det vara värt att upprepa: I stort sett allt i ditt hem kan göras smart på ett eller annat sätt!
 

 

Skydda ditt smarta hem

Sist men verkligen inte minst måste vi skriva några rader om säkerheten. Ny teknik medför nya typer av it-säkerhetshot. Det smarta hemmet är definitivt inget undantag, utan här finns flera risker som både tillverkare och användare behöver förhålla sig till. Säkerheten har länge beskyllts för att vara akilleshälen i ett uppkopplat hem – och experterna har fog för sin kritik. I sin iver att få ut nya produkter på marknaden ägnar många tillverkare på tok för lite tid åt att säkra dem. 

 

2016 skrev vi för första gången om säkerhetshotet Mirai. Det skapade enorma botnät av uppkopplade hemmaprylar. Ett botnät är en stor mängd kapade prylar som skickar trafik till en måltavla i syfte att överbelasta den och störa funktionaliteten. Routrar och de enheter du kopplar till den kommer ofta med förkonfigurerade lösenord som är lätta för hackarna att lista ut. På det sättet kunde hundratusentals ip-kameror, routrar och andra nätverksanslutna enheter användas i illasinnade syften, ofta utan användarens vetskap.
 

Mirai-vågen väckte stor kritik mot säkerheten i det smarta hemmet, och det finns flera efterföljande exempel på när tillverkarna brustit i sina rutiner. Välrenommerade, Amazon-ägda Ring hamnade förra året i strålkastarljuset när flera användare i USA upptäckte att någon tjuvkikade på – och rentav pratade med – dem via deras egna kameror! 

 

Den här gången kunde skandalen inte skyllas på svaga lösenord. Istället var det användarnas egna e-postadresser och lösenord som läckt, och då via tidigare intrång mot helt andra tjänster. Inloggningsuppgifterna såldes sedan på internet, och eftersom många tenderar att använda samma lösenord till flera tjänster var det bara för hackarna att hitta ”rätt” Ring-användare och logga in på deras kameror och ta kontrollen över dem.

 

Med tvåstegsverifiering, alltså att den riktiga användaren måste bekräfta inloggningen via exempelvis en engångskod i sin smartphone, hade det hela kunnat undvikas. Ring-incidenten fick flera tillverkare att snabbt implementera sådana lösningar, men många kör fortfarande med ett ynka lösenord som enda säkerhetslager. Förinställda sådana behöver bytas så fort du installerar en ny pryl i hemmet, men inte sällan är det ont om information om hur du som användare går tillväga. Slå på tvåstegsverifiering när det finns tillgängligt!

 

Förutom själva prylarna är routern den andra självklara angreppspunkten i ditt smarta hem. Routern är ju porten till allt internetuppkopplat där hemma, och om hackare lyckas ta sig in i den kan de tekniskt sett ta kontrollen över alla dina prylar i ett svep.

 

Som tur är finns det många sätt att göra det svårare för dem – första steget är återigen att byta lösenord från det som skickas med när du skaffar routern. Det görs i stort sett alltid i ett webbgränssnitt för din specifika routermodell, och hur du går tillväga ska du ha fått information om i samband med köpet. I dessa inställningar kan du också uppdatera routerns mjukvara (viktigt!), stänga av åtkomst utifrån och även byta lösenord till själva wifi-nätverket. Och mycket, mycket mer.

 

Ett annat tips som rekommenderas av många experter är att skapa ett eget nätverk för dina smarta hemmet-prylar. Amerikanska FBI gick nyligen ut och rekommenderade detta till samtliga användare av smarta hemmet-prylar. Detta för att hålla dem åtskiljda från kritiska objekt som datorer, servrar och mobiltelefoner. Du kan också skapa ett separat gästnätverk för familjemedlemmar och besökare i hemmet. Dessa ”separeringar” görs genom att du skapar fler ssid:n i din routers webbgränssnitt, men det exakta förfarandet skiljer sig åt mellan olika tillverkare. Ett annat sätt är att skaffa dig en andra router.
 

 

Sex jättar som vill in i ditt smarta hem

Låt oss sålla lite bland alla tillverkare som erbjuder prylar för ett uppkopplat hem. Här ger vi en introduktion till några av de mest betydelsefulla företagen, deras utbud och betydelse för det smarta hemmets utveckling.
 

Google

Med ett eget heltäckande ekosystem, hårdvara i form av högtalare, ip-kameror och mesh-nätverk samt uttalade satsningar på multimedia är Google en av de absolut största aktörerna. Förvärvet av Nest Labs 2014 var en hörnsten i jättens intåg i det smarta hemmet, vilket sedermera följdes av röststyrning. Med sin omfattande historia inom artificiell intelligens och ett inte helt okontroversiellt manér att vilja ta reda på allt om sina användare antas Google vara drivande inom det smarta hemmet under lång tid framöver. 
 

Amazon

Amazon har, precis som Google, ett eget ekosystem för det smarta hemmet där röstassistenten Alexa regerar på tronen. Amazon har ett tydligare fokus mot röstbaserad shopping, men har även rönt enorma framgångar med sina smarta Echo-högtalare. 2018 köpte man upp smarta hemmet-tillverkaren Ring och skaffade sig således en reell konkurrent till Google Nest. Undantaget just Ring lyser många Amazon-produkter för det uppkopplade hemmet fortfarande med sin frånvaro i Sverige.
 

Apple

Jämfört med den hårdvara vi vanligen förknippar med Apple är deras smarta hemmet-fokus ytterst blygsamt än så länge. Man har röstassistenten Siri och ekosystemet Homekit, men omfånget rår inte på de två tidigare nämnda jättarnas satsningar. Men ”Works with Apple Homekit” dyker upp på allt fler produkter och hos Apple ser vi möjligen ett tydligare fokus på kvalitet framför kvantitet. Har den smarta högtalaren Homepod i utbudet, men denna säljs än så länge inte på svenska marknaden. 
 

Samsung

Det koreanska företagets satsning på hemautomation har en brokig väg bakom sig, bland annat med egna digitala assistenten Bixby som aldrig riktigt slagit igenom. Med ekosystmet Smartthings är det dock annat ljud i skällan. Satsningen, som kom till Sverige på allvar för ett par år sedan, erbjuder bland annat en egen styrenhet och mängder av sensorer, kameror och annat som brukar ingå i ett smart hem. Har en tydlig vision om att inte släppa några ”osmarta” prylar – idag kan allt från tv-apparater till kylskåp, telefoner och smartklockor samlas och styras i ett och samma smarta ramverk.
 

Xiaomi

En kinesisk tillverkare som är för stor för att kallas uppstickare. Men i Sverige och övriga Norden har man precis inlett en omfattande satsning. Idag kan vi köpa Xiaomis populära robotdammsugare, fläktar, eluttag, riskokare och olika lampor här i Sverige. En egen flaggskeppsbutik öppnar i Stockholm under 2020. Xiaomi har dels egna ekosystemet Mi Home, men satsar främst på enkel integration med Googles och Amazons hemstyrningsmjukvara.
 

Ikea

Det är inte bara köttbullerullning och Billy-bokhyllor på agendan hos Sveriges mest folkkära heminredningsföretag. Med dunder och brak har Ikea tagit plats i uppkopplade hem över hela världen. Här ingår belysningssystem, rullgardiner, eluttag, wifi-högtalare och olika typer av pryl-laddare. Jämfört med vissa andra av jättarna på den här listan har Ikea kanske inte kommit så långt, men satsningen visar inga tecken på att mattas av. Spännande för oss svenskar, minst sagt!