Köpguide: Vi guidar dig genom grafikkort- och skärmdjungeln
Som med de flesta andra datorkomponenter finns det mängder av grafikkort att välja mellan. Vilket som passar just dig beror mycket på vad du ska använda din dator till. Ska du lira tunga spel på högsta grafikinställningar med texturer i knivskarp 4k och köra program med avancerad grafik, eller ska du mest surfa, kolla på videos, skicka lite e-post och plita ner ord i Word-dokument? Prislappen varierar rejält beroende på hur mycket prestanda du vill krama ut av ditt grafikkort. Vi hjälper dig välja rätt. Men först: Vad är ett grafikkort? Vad gör det?
Vad gör grafikkortet?
Grafikkortet hjälper att avlasta processorn och ritar upp bilderna du ser på bildskärmen. Det finns både integrerade och dedikerade grafikkort där sistnämnda är grafikkorten som du hittar hos återförsäljare. Dessa ansluts till en pci-express-sockel på datorns moderkort. De största tillverkarna av dedikerade grafikkort är Nvidia med sina Geforce GTX-kort och AMD med sina Radeon-kort. De säljs i olika versioner av tredjepartstillverkare som Asus, MSI, Gigabyte och EVGA. Ett GTX 1070-kort från Asus kan till exempel ha en annan typ av minne och kyllösning och andra bildskärmsanslutningar än ett GTX 1070-kort från MSI.
Siffran 1070 syftar på vilken generation av Nvidia-kort det är. Generellt går det att säga att ju högre siffran är desto mer kraftfullt är grafikkortet. Ett Geforce GTX 1080 är till exempel mer kraftfullt än ett GTX 1050. Har kortet ändelsen Ti är det en ännu kraftigare variant, men också dyrare.
Många bärbara datorer (samt en del stationära) har integrerade grafikkort som sitter antingen på processorn eller direkt på moderkortet. Intels serie av integrerade grafikkretsar började med Intel HD Graphics som lanserades för snart tio år sedan. Många bärbara datorer har i dag den integrerade grafikkretsen Intel HD Graphics 620 som utan problem klarar av att spela upp en film i 4k och hantera enklare redigeringsarbeten.
Intel har även en mer exklusiv serie som kallas Iris och Iris Pro, och som kan driva flera moderna spel så länge du inte skruvar upp inställningarna för högt. Var uppmärksam på att ett integrerat grafikkort snyltar på datorns minne. Har datorn väldigt lite minne blir det i så fall en flaskhals för det integrerade grafikkortet. Glöm därför inte att ta en extra titt även på specifikationerna för ram-minnet. Om du tänker spela mycket på högre inställningar eller arbeta med mer krävande grafiska program, kanske skapa 3d-modeller eller klippa filmer i Premiere Pro, kommer du dock behöva investera i ett dedikerat grafikkort.
Om grafikprocessorn
Man kan tro att en dator bara har en processor, men riktigt så är inte fallet. Den centrala komponenten på grafikkortet är grafikprocessorn, även kallad gpu (graphical processing unit). Den hjälper att avlasta datorns egna processor och används för tillämpningar med höga krav, som film och spel. Grafikprocessorn kan bestå av olika många kärnor och variera i snabbhet. Hastigheten mäts i Mhz och kallas klockfrekvens. Visst låter det väldigt likt en vanlig processor?
Det är lätt att tro att många kärnor och högt angiven klockfrekvens är en garant för snabb grafikprocessor, men det är främst grafikprocessorns arkitektur som avgör hur effektivt grafikkortet arbetar. En modern gpu med färre kärnor och lägre klockfrekvens kan mycket väl prestera bättre än en äldre modell med fler kärnor och högre klockfrekvens.
Vilken grafikprocessor ska jag välja?
För vanlig vardagsanvändning lär du bli nöjd med en Intel HD Graphics-grafikkrets på den bärbara datorn eller ett dedikerat grafikkort som Geforce GTX 1050 (kostar runt 1500 kronor) om du har en stationär. Geforce GTX 1060 är annars ett bra alternativ om du även vill kunna spela moderna spel på höga inställningar i 1080p. Vill du skruva upp upplösningen ännu mer, till 1440p eller högre, är det ett GTX 1070 som gäller, minst.
På AMD-fronten är modellnamnen dessvärre inte lika tydliga men för den bästa prestandan bör du spana efter grafikprocessorer tillhörande den senaste arkitekturen Vega. Många AMD-grafikprocessorer har namn som Radeon RX 570. X:et har använts i två generationer nu och pekar på att det handlar om en högpresterande modell. Första siffran i numret 570 avslöjar vilken generation kortet tillhör och de två nästföljande vilken inbördes ordning det är på dem mätt i prestanda. Ett RX 550 är således svagare än ett RX570, som i sin tur är snäppet klenare än ett RX 580.
Om grafikminnet
För att grafikprocessorn inte ska behöva knycka resurser från det vanliga ram-minnet har den sin egen motsvarighet i form av ett dedikerat grafikminne (kallas på engelska för vram – video ram). Det finns olika sorter som skiljer sig både i storlek och hastighet. De flesta moderna grafikkort använder sig av gddr5 medan prestandakorten har det snabbare gddr5x. Ram-minnet och vram är inte beroende av varandra, så du kan till exempel ha ram-minne som är ddr3 och ett grafikkort med gddr5 samtidigt.
Storleken på grafikminnet varierar; de billigaste korten har runt fyra gigabyte och prestandamodeller mellan åtta-tolv gigabyte. Ett stort grafikminne är särskilt viktigt om du ska spela i hög upplösning då texturerna som används sparas i minnet. Det blir allt vanligare att moderna spel kräver högre vram, så vill du framtidssäkra ditt grafikkort bör du satsa på ett med stort grafikminne. Detsamma gäller om du jobbar i grafiskt krävande program.
Skärmar
Om skärmstorlekar
Det spelar ingen roll hur kraftfullt grafikkort du pulat in i datorn om du inte har en bildskärm som visar resultatet. Även på skärmfronten finns det ett digert urval av produkter med olika bildförhållanden, upplösningar och paneltyper att välja mellan. Det första många noterar är bildstorleken. Skärmens storlek anges i tum och baseras på skärmytans diagonallängd. En tum motsvarar 2,54 centimeter, vilket gör att en skärm på 26 tum är drygt 66 centimeter i diagonallängd. Då är ramen inte inräknad.
Skärmens bredd och höjd skrivs ut som två siffror separerade av ett kolon och det vanligaste bildformatet på moderna skärmar är widescreen-formatet 16:9. Äldre, mer fyrkantiga skärmar har ofta formatet 4:3. För de allra flesta brukar en skärm på 21-27 tum vara en lagom storlek för både spel, arbete, filmvisning och liknande. Vet du med dig att du kommer att behöva mer skärmyta finns det dock gott om större alternativ. En skärm växer på bredden, så sneglar du på en skärm med 21:9-format kommer den inte vara högre än en 16:9-skärm utan istället bredare.
Vad är skärmupplösning?
I strikt bemärkelse syftar upplösning på antalet pixlar per tum och mäts i dpi (dots per inch) eller ppi (pixels per inch). I den här guiden talar vi om skärmupplösning och menar då antalet pixlar på skärmen. Skärmupplösning brukar anges som antalet pixlar horisontellt gånger antalet pixlar vertikalt. Det finns olika upplösningar som passar olika storlekar på skärmar. Vad som är viktigt att tänka på är att desto högre skärmupplösning du kör, desto mer krävande är det för grafikkortet att rita upp alla bildpunkter.
De vanligaste skärmupplösningarna är 1080p, 1440p och 2160p. Förstnämnda är vad som brukar kallas full-hd och består av 1920×1080 pixlar – det här är standardupplösningen på de flesta skärmar i dag och ger en tydlig bild på skärmar i storlekar upp till 27 tum. Största fördelen med 1080p är att de allra flesta grafikkort klarar av att driva upplösningen utan problem.
Vad betyder förkortningar som lcd, led, ips, tn och va?
Lcd står för liquid crystal display, som översatt blir ungefär “skärm av flytande kristaller”. Datorskärmar har lcd-paneler, vilka består av en ljuskälla placerad bakom pixlarna och sedan själva lcd-lagret som blockerar eller släpper igenom ljus i rött, grönt och blått. Lcd-panelen har ingen inbyggd bakgrundsbelysning – istället används numera led-dioder.
Det finns många olika sorters paneltyper kopplade till lcd-skärmar, var och en med sina egna för- och nackdelar. Det är med andra ord viktigt att du väljer en skärm med den paneltyp som passar just dina behov. Den vanligaste paneltypen kallas tn-panel och har fördelen att den erbjuder lägst responstid (mellan 1-5 millisekunder). Responstid är tiden det tar för en pixel att tändas och släckas eller byta färg. Hög responstid resulterar i mer eftersläpningar på skärmen, vilket gör att du uppfattar bilden som oskarp så fort den rör sig. En låg responstid är därför idealt om du spelar mycket. Tn-paneler är dessutom relativt billiga. Nackdelen med dem är att färgåtergivningen och betraktningsvinkeln inte är så vass jämfört andra paneltyper, vilket gör att tn-paneler inte är optimala för exempelvis foto- och bildredigering.
I sådana fall rekommenderar vi en skärm med va-panel. Dessa erbjuder mycket högre färgåtergivning, svärta, och kontrast och har dessutom bra betraktningsvinkel. Nackdelen är å andra sidan att responstiden är högre.
Det bästa allround-alternativet är ips-paneler som erbjuder en bra balans mellan färgåtergivning, betrakningsvinklar och responstid. Du får inte den där allra lägsta responstiden eller absolut mest korrekta färgåtergivningen men avvägningen är tillräcklig för att de allra flesta – så länge du inte är en profesionell gamer eller arbetar med bildbehandling och liknande.
Pekskärmar – nödvändigt?
Det finns så kallade touch-skärmar som går att styra med händerna eller med hjälp av en stylus-penna, ungefär som på vilken surfplattta som helst. Generellt har dessa skärmar 1080p-upplösning och är främst lämpade för dig som arbetar kreativt.
Vad betyder multitouch och stöd för styluspenna?
Om skärmen har multitouch innebär det att den känner av beröring på flera olika punkter samtidigt. Detta kan användas för att bland annat zooma in och ut. Vidare har en del skärmar stöd för styluspennor, vilket är en form av digitala pennor som går att använda direkt på skärmen.
Klipp ut och ta med dig till butiken
- Integrerade grafikkort i moderna datorer duger bra för vardagsanvändning, filmuppspelning i hög upplösning och spel på lägre inställningar.
- Vid köp av dedikerat grafikkort är det grafikprocessorn och dess arkitektur som avgör hur kraftfullt det är.
- Välj ett grafikkort med högt grafikminne om du tänker spela krävande spel i hög upplösning.
- Högre upplösning på en skärm kräver ett starkare grafikkort.
- Datorskärmar har olika paneltyper som lämpar sig för olika sorters arbeten. Ips-paneler är ett bra allround-alternativ.