Det är alla datoranvändares mardröm. Hela det digitala arkivet av familjens minnen förlorade, eller företagets livsviktiga affärsdokument försvunna. Bara för att hårddisken de ligger på har kärvat ihop, åkt i backen, eller helt enkelt raderats av misstag. Givetvis ska man ju alltid ta en backup. Men det är lätt att vara efterklok, och man vet ju aldrig, kanske är det säkerhetskopians hårddiskar som ger upp?
Men, en havererad hårddisk innebär inte att allt hopp är ute. Med rätt teknik, expertis och resurser går det att rädda filer på de flesta förstörda hårddiskar. Det handlar mycket om hur disken blivit skadad, och hur mycket du är beredd att betala.
För att få reda på hur det går till begav vi oss till Ibas. De är störst i Norden på att rädda kraschande och skadade hårddiskar, och blir anlitade av likväl privatpersoner som företag och myndigheter när olyckan varit framme.
Vanligaste myten

– Jag skulle vilja slå hål på ett par myter som vi ofta hör om hårddisk-räddning. Den första myten gäller överskrivning av data. Vi får ofta frågan ”hur många gånger kan man skriva över en fil och ändå kunna rädda den?”, säger Åke Ljungqvist, Sverige-chef för Ibas.
Hur mycket som går att återskapa beror då på dels hur de aktuella filerna blivit sparade – ligger de i ett stycke på disken, eller går alla delar att hitta? Och har hela eller delar av filen blivit överskriven med ny information?
Den andra missuppfattningen gäller hur Ibas och andra dataräddare jobbar med själva disken. Det handlar inte om att sitta med special-utrustning och läsa av varje etta och nolla med elektronmikroskop.
– Det är näst intill omöjligt att läsa ut information på detta sätt. Olika disk-modeller har olika sätt att strukturera data, och att fördela det på diskytorna. Ett exempel är att samma fil oftast lagras på samma spår, men på flera olika skivor inne i hårddisken. Det gör att läshuvudet kan läsa in filen snabbare, då det behöver flyttas så lite som möjligt, säger Åke Ljungqvist.
Jättelager av reservdelar
Utan att veta hur just den disken gör med data så har man ingen chans att försöka tolka innehållet i enskilda spår. Det här är inte information som disk-tillverkarna lämnar ifrån sig. I stället jobbar Ibas så att de har ett jättelager med tusentals hårddiskar av gamla och befintliga modeller, vilka de använder för att reparera den skadade disken.
Har läshuvudet gått sönder på en disk kan de hitta ett likadant för att montera dit tillfälligt, så att diskens innehåll kan läsas av och sparas på en frisk disk. Är det själva drivningen av skivan som gett upp finns det sätt att få igång det, med reservdelar och olika tillfälliga lagningar.
– Som en sista utväg har vi också speciella riggar där vi kan montera in diskarna en och en och läsa ut data. Men det är alltid att föredra om diskarna kan sitta kvar i originalkabinettet. Det gör dataextraktionen mycket lättare, säger Åke Ljungqvist.
Även för privatpersoner
De flesta av Ibas kunder är företag och myndigheter. Men en hel del privatpersoner hör också av sig och vill ha hjälp. En riktigt avancerad diskräddning kan gå på höga femsiffriga belopp.
Men Ibas erbjuder numera också en lite enklare tjänst för privatpersoner. Först gör man en analys av disken för ett fast pris på 1 290 kronor. Går diskens innehåll att rädda utan att Ibas måste ta till de allra dyraste verktygen och metoderna betalar man strax under 8 000 kronor inklusive moms för hela kalaset.
Billigt? Dyrt? Det är upp till var och en att bedöma. Men det är svårt att sätta en prislapp på dokument och foton som oftast är personliga – och lika ofta helt oersättliga. l
5 vanligaste hårddiskskadorna
Sliten diskyta. Uppstår vid ojämnheter på skivorna eller om det kommer in smuts och damm i disken och den fortsätter användas.
Hör du ett upprepat klickljud från hårddisken när den försöker starta beror det ofta på att viktiga delar av diskytan har slitits bort.
Logiska fel. Egentligen inte en skada. När operativsystemet, hårddiskens program eller användaren av misstag raderat delar av disken. Vid kompletta överskrivningar går inte data att rädda, men för det mesta är överskrivningarna bara av delar av data.
Brandskador. Höga temperaturer kan göra att både elektronik, mekanik och magnetytorna på skivorna tar skada. Då kan man tappa delar eller hela innehållet på disken. Tyvärr hade vi inte möjlighet att utsätta en hårddisk för eldsvåda denna gång.
Mekaniska fel. En hårddisk består av rörliga delar – en motor som driver runt data-skivorna och en läsarm. De kan ta skada av stötar och slag eller helt enkelt genom utslitning. De tål att användas väldigt länge, men inte i all oändlighet.
Elektronikskador. På hårddisken sitter det kretsar som styr motorn, som bestämmer var data ska lagras och som styr läshuvudet. Här finns även kontakter för anslutning till datorn.
Dessa kan ta skada genom att disken tappas i backen eller kläms, eller till exempel av fukt. Då slutar hårddisken att fungera, även om filerna inuti är helt intakta.
3 av 4 kvaddade diskar gick att rädda

För att se vad avancerad dataräddning klarar av, gav vi Ibas i uppdrag att rädda fyra hårddiskar som vi hade skadat på olika sätt, med allt från klantig datoranvändning till rejäla vattenskador.
Uppgiften var enkel: hur mycket data kan ni rädda från diskarna och hur går ni till väga? Diskarna skickades till Ibas stora labb i Norge, där de öppnades och analyserades i steril miljö.
Diskarna var fyra exakt likadana desktop-hårddiskar på 250 gigabyte i varsitt externt kabinett. Det här motsvarar på ett ungefär hur en hårddisk sitter monterad i en bärbar dator. Eftersom just dessa två disktyper – externa på usb och interna i bärbara datorer – är de som utsätts för de största fysiska riskerna när man bär omkring på dem, var de det naturliga valet för ett test.
1. Tappad disk

Olycka: Hårddisken tappades från en och en halv meters höjd ned på en asfalterad trottoar. Den gick att starta men betedde sig allt annat än friskt. Den gick igång och identifierades korrekt i datorns bios, men datorn vägrade att hitta några diskvolymer på den.
Utmaning: Det visade sig att den utsatts för en mycket vanlig skada på hårddiskar. Om en disk utsätts för alltför många g-krafter i fel riktning, till exempel om du sumpar den i golvet, så kan läshuvudet stöta till diskytan. Det skapar en liten ojämnhet som läshuvudet stöter i och gör värre varje gång det passerar.
Med tanke på att en disk roterar med mellan 5 000 och 10 000 varv per minut så kan nerslitningen av diskytan vara förödande. Ofta fortsätter disken att funka länge efter att skadan uppstår, och då märker inte användaren att han sakta håller på att slita ut magnetlagret.
Resultat: 100 procent räddade data
I vårt fall gav diskens mekanik lyckligtvis upp fort, så diskytan hann inte skadas så mycket att vi tappade några filer. Ibas kunde öppna disken, inspektera skivorna och sedan tillfälligt få igång läshuvudena så att hela diskens innehåll kunde kopieras ut. Den här gången fick vi även med oss ett intakt filsystem, och därför gick hela hårddisken att återskapa.
2. Överkörd disk

Olycka: Efter att ha rullat över vår stackars hårddisk med en medelstor Volvo ville den varken snurra eller leverera några data längre. Hårddisken var ordentligt misshandlad. Inte med stötar och slag utan med vad som mest kan kallas en krosskada.
Utmaning: Själva chassit som innesluter lagrings-skivorna och läshuvudena var extremt stryktåligt och hade inte hade gått sönder av att manglas av ett ton järnskrot. Däremot var ett flertal komponenter på utsidan förstörda. Här sitter kretskort med kontrollelektronik, krafthantering och kontakter, med mera. Utan dem kan inte läsarmen styras, skivorna drivas runt, och disken kan inte prata med datorn.
Resultat: 100 procent räddade data
Ibas fick byta ut ett antal av komponenterna med hjälp av både reservdelar från en likadan disk och egenutvecklade komponenter. Sedan vaknade disken och precis som på den tappade disken var alla filer och hela filsystemet där inne intakt.
3. Drunknad disk
Olycka: Hårddisken ”tappades” i sjön precis lagom efter vårens islossning. Den låg sedan en halvmeter under vattenytan på en lerig botten i fem dagar och nätter innan vi fiskade upp den. Vi såg tydligt hur elektronik hade fått skador som rost och annan korrosion, och att ansluta den till en dator gick inte alls eftersom kontakt-donen var förstörda. Vi tror inte att den skulle ha gått att starta ändå, med tanke på hur rostiga andra delar av disken såg ut.
Utmaning: Ibas konstaterade i princip samma sak, att vattnet hade förstört elektroniken på utsidan av disken, liksom kontakter och en del skruvar. Däremot var skadorna på dataskivorna minimala.
Resultat: 99,9 procent räddade data
Även här kunde Ibas byta ut de skadade delarna och till slut extrahera 99,9 procent av datablocken på disken. Det här är så kallade rådata, en direkt avläsning av diskens sektorer. Därmed finns det en liten chans att den 0,1 procent som inte går att rädda är just den man mest vill ha, men statistiskt sätt är den risken minimal.
–Det uppdrag ni gav oss liknar inte riktigt de vi normalt får. Vanligen vet kunden vilka filer och mappar som är värda att rädda, och vi koncentrerar oss på att säkra dem. Då handlar det om en mindre del av hårddisken och att risken att just dessa blivit förlorade i ett fall som med denna disk är minimal, säger Åke Ljungqvist.
4. Omformaterad disk
Olycka: Vi har ”av misstag” råkat göra en omformatering av hårddiskens enda partition.
Utmaning: Det här är vad Ibas kallar för ett ”logiskt fel”. Problemet ligger i ettor och nollor på disken och allt som behöver göras är att stoppa in den i en dator och köra diverse program som kan läsa enheten på sätt som inte ett vanligt operativsystem klarar av.
En ”vanlig” formatering skriver inte över alla ettor och nollor på disken, utan raderar bara filallokeringstabellen (förkortas FAT). Det är den del på hårddisken som berättar i vilka sektorer på disken alla andra filer är lagrade. Samma sak gäller om du av misstag raderar en fil. Det man egentligen gör är att ta bort vägbeskrivningen till den. Ettorna och nollorna på disken finns kvar tills de råkar skrivas över.
Vår omformatering var svårast att rädda data ifrån. En omformatering innebär att diskens FAT skrivs över med en helt ny.
Hade vi bara tagit bort diskens partition hade det även funnits en chans att återskapa den gamla tabellen. Nu kunde Ibas bara söka blint på disken efter datablock som hör ihop och spara ut dem som filer. Disken var kraftigt fragmenterad, något som hårddiskar ofta blir om de är fulla och har använts ett tag. Det innebär att olika delar av större filer var sparade på olika delar av hårddisken.
Resultat: Nästan all data förlorad
I FAT fanns tidigare information om hur filerna skulle pusslas ihop, men utan den kunde bara filer som är mindre än 32 kilobyte garanterat räddas. (Den minsta del som filsystemet kan dela upp filerna i är just 32 kilobyte). Vissa andra filer som inte fragmenterats utan som datorn lyckats spara i ett sjok, gick att rädda. Diskens mappstruktur gick också bara delvis att återskapa, av samma anledning.
Dataräddning för företag – så mycket kostar det
Ibas räddningstjänst för privatpersoner har ett fast pris. Men det är en enklare tjänst och de mest avancerade verktygen används inte. De flesta diskar går att rädda, men för företag som kan kosta på sig lite mer ser prisbilden annorlunda ut.
Dels får du förtur. Antingen inom 24 timmar för en startkostnad på 9 500 kronor, eller inom fem arbetsdagar för en startkostnad på 2 500 kronor. Extra kostnad tillkommer för extra hårddiskar. Då får du en analys av dina skador, en lista över vad som troligen går att rädda, och en offert på en totalkostnad. Denna kan ligga på allt mellan låga femsiffriga och sexsiffriga belopp, beroende på typ av skada, hur mycket data som ska räddas och hur många diskar det handlar om.
Här är tips för företaget som drabbas av havererad hårddisk som måste räddas:
1. Är disken fysiskt skadad, till exempel av stötar? Försök inte starta den själv. Är diskytan skadad blir det bara värre ju längre den snurrar. Stäng hellre av datorn och koppla loss disken.
2. Skriv ned allt du vet om problemet. När slutade disken fungera? Vet du hur skadan uppstod? Har datorn den sitter i startats sedan kraschen? Hur har disken hanterats efteråt? Ju mer information Ibas får desto bättre.
3. Vilka filer är viktigast att rädda? Specificera! En hårddisk kan innehålla tusentals filer och upp till ett par tre terabyte data. Om rekonstruktionen av filer behöver data-forensiskt arbete, det vill säga analys och matchning av datablock för att pussla ihop filer som FAT är skadad, tar det mycket tid. Troligen är det bara vissa viktiga dokument som måste räddas. Då sparar det tid, jobb och pengar om dataräddarna vet vad de ska leta efter.
Därför är ssd-diskar svårare att rädda
Solid state-diskar är ett vanligt alternativ till hårddiskar, speciellt i bärbara datorer. Här lagras inte filerna på magnetskivor, utan i Flash-minnen. Det gör dem snabbare och mer stöttåliga, men också dyrare per gigabyte. De kan också vara knepiga att rädda filer ifrån. Fotografer lagrar till exempel bilder på minneskort och slutar de att fungera kan det innebära stora förluster.
En ssd fungerar dock lite annorlunda. På varje ssd sitter det en så kallad controller. Det är ett chip med program som styr hur data ska lagras på enhetens Flash-kretsar. För att Flash-minnen ska hålla så länge som möjligt försöker controllern sprida data jämnt över minnena. Eftersom man inte har någon snurrande disk och läsarm som ska ut och åka behöver man inte bry sig om fragmentering, och datablock kan vara spridda lite hur som helst.
Mekaniska skador på minneskretsarna är väldigt sällsynta, men skulle just controllern gå sönder är det väldigt svårt att pussla ettorna och nollorna som lagrats till något igenkännbart.
– På vanliga hårddiskar har vi en success rate, det vill säga att vi lyckas kopiera ut och rädda det mesta av de riktiga filerna, på 90 procent. För ssd-er är samma siffra drygt 50 procent, säger Åke Ljungqvist.
5 andra företag som räddar hårddiskar
Ibas är störst och äldst i Sverige på hårddiskräddnng, men inte de enda. Här är ett urval av andra datakonsulter du kan vända dig till. En del som har egen teknik och räddningslabb med renrum, och en del som utför räddning av logiska fel, men som samarbetar med Ontrack (samma företag som står bakom Ibas) för mer komplicerade räddningsjobb.
Ahlberg Data – www.ahlbergdatarecovery.se
Aurora Data Recovery – www.aurora.se/harddiskraddning.htm
Datanova – surftips.se/datanova
Recovery.se – www.recovery.se
Technilab – www.technilab.se