När riksdagen i dag öppnade efter sommaruppehållet möttes ledamöterna av protester. Utanför riksdagshuset och på Sergels Torg samlades demonstranterna för att visa sitt motstånd mot den så kallade FRA-lagen.
“Vad ska vi göra – stoppa FRA” skanderade några hundra demonstranter som kom från en rad partier och organisationer.
För trots att lagen redan är klubbad lever protesterna vidare.
Håkan Jevrell är statssekreterare på försvarsdepartementet och tillsammans med försvarsminister Sten Tolgfors en av de främsta förespråkarna för FRA-lagen. Folkpartisten Camilla Lindberg var den enda riksdagsledamoten från Alliansen som röstade nej till FRA-lagen.
HÅKAN JEVRELL. Om FRA skulle läsa dina mejl bryter de mot lagen. De ska bara ägna sig åt signalspaning mot yttre hot, och bara sådant som rör utländska förhållanden.
Lagen handlar inte om massavlyssning utan om att öka säkerheten.
I lagen står det att övervakningen gäller ”yttre hot”, och vad det betyder är luddigt. Ett yttre hot behöver inte betyda militära attacker, det kan handla om allt från penningtvätt till stora flyktingströmmar. Det står även att det kan gälla miljöhot, och frågan är om lagen ska kunna användas mot den som kastar batterier i hushållssoporna.
HÅKAN JEVRELL. Ja, signalspaningen ökar möjligheten att få en god bild av vad som händer i vår omvärld. Det kan handla om att ha koll på vilka länder som kan utgöra militära hot, men också om att följa terroristorganisationerna för att tidigt upptäcka om de kan rikta sig mot Sverige. Att identifiera massförstörelsevapen är en annan viktig uppgift.
Svenska soldater i utlandstjänst blir också säkrare om vi får bättre information.
CAMILLA LINDBERG. Jag tvivlar på att FRA:s verksamhet ger en ökad svensk säkerhet. Svenska soldater på utlandsuppdrag skyddas inte av att FRA kan avlyssna mobilsamtal eller e-post i Sverige, och jag tror inte att man får fast några terrorister den här vägen.
Jag tycker också att man behöver någon typ av signalspaning, men den nuvarande lagen skjuter mygg med kanoner. Jag skulle hellre vilja se ett system där FRA begär tillstånd att få ut trafikinformation av operatörerna – men bara om det finns en befogad misstanke. Sedan får en domstol avgöra frågan. En liknande lösning har man i exempelvis Tyskland, och det är en mer rättssäker lösning. Det viktiga är att få bort den massavlyssning som vi har i FRA-lagen.
“Vad ska vi göra – stoppa FRA”. Några hundra demonstranter samlades idag på Sergelstorg i Stockholm för att vissa sitt missnöje med signalspaningslagen.
”FRA-lagen blir verkningslös eftersom terrorister hittar vägar att gå förbi den.”
HÅKAN JEVRELL. Om det vore så skulle vi förstås inte ha den här sortens lagstiftning. Men under de 40 år som FRA har spanat i ”etern” har de blivit bra på att se vilka beteenden som döljer onda avsikter. Det är klart att det är en katt- och råttalek, men FRA har stor erfarenhet hantera det här.
”FRA har länge övervakat radiotrafiken. Den tekniska utvecklingen gör det naturligt att den även ska gälla internet och mobiltelefoni.”
HÅKAN JEVRELL. Signalspaning har hittills skyddat Sverige väl. Vi har tidigt kunnat upptäcka händelser som vi har haft stor nytta av. Då var det signalspaning i etern, men nu går 95 procent av trafiken i kabel.
Den här lagen är teknikneutral. Den tar inte hänsyn till om trafiken är i luften eller i kabel. Däremot är det viktigt att komma ihåg att den inte gäller vanliga brev. Den är bara teknikneutral när det gäller luft eller kabel. Det är samma princip som övriga länder också använder.
HÅKAN JEVRELL. Det har funnits en sedvana att all trafik i etern är fri. De som sysslar med amatörradio har exempelvis kunnat lyssna eftersom etern är fri. Nu reglerar vi även den här verksamheten. Vi säger att all information som inte har med underrättelseverksamhet att göra måste förstöras. Därför blir lagen en förstärkning av skyddet för integriteten.
HÅKAN JEVRELL. Lagstiftningen är tydlig. Man får inte övervaka sådant som rör svenska förhållanden. Om det mot all förmodan skulle komma fram sådan information då ska den förstöras. Och om signalspaningen inte överensstämmer med lagen – då ska det avbrytas.
”FRA-lagen strider mot de mänskliga rättigheterna.”
HÅKAN JEVRELL. Jag håller inte med. Vi har gjort en grundlig genomgång och gjort bedömningen att lagen inte strider mot mänskliga rättigheter. Den bedömningen delas av de högsta juristerna i lagrådet, som har godkänt lagen.
Vi ska nu titta på de invändningar som har kommit från Centrum för rättvisa och analysera om det är någonting som vi och lagrådet har missat.
CAMILLA LINDBERG. Juridiska experter i organisationen Centrum för rättvisa menar att lagen strider mot Europakonventionen, och de har begärt att Europadomstolen ska pröva detta. Storbritannien har en liknande lag, och den underkändes. Mycket tyder på att vår lag går samma öde till mötes som den brittiska och i så fall måste vi ändra lagen.
Men även om det skulle ligga på precis rätt sida lagen tycker jag att ett land som Sverige ska vara bättre än så. Vi borde inte balansera på gränsen till vad som strider mot grundläggande mänskliga rättigheter.
”FRA står under demokratisk kontroll och drabbar inte den som har rent mjöl i påsen.”
HÅKAN JEVRELL. Vi har tydliga avgränsningar för vad man får övervaka och för vilka ändamål. Det finns kontrollfunktioner som ser till att FRA inte bryter mot lagen, till exempel Datainspektionen, JO, JK och Försvarets underrättelsenämnd. Behövs det ännu bättre kontroll? Ja, det är något vi tittar närmare på när vi återkommer till riksdagen med kompletteringar till lagen i höst.
CAMILLA LINDBERG. Det där argumentet håller inte. Det har tidigare visat sig att FRA avlyssnat människor som inte har varit hot mot Sveriges säkerhet. Bakom FRA finns det ju enskilda individer, och de kan förstås göra fel.
Dessutom tror jag att det blir alldeles för lockande att använda informationen till mer än att bara yttre hot. Du kan exempelvis använda informationen för att hitta varenda pedofil, så varför ska vi inte göra det? Eller varför inte använda informationen för att fånga knarksmugglare?
Politiker tycker om att lägga näsan i blöt, och jag tror att risken är stor att användningsområdena sakta blir fler och fler. Tänk på vad som hände med PKU-registret (det register med blodprover som bara skulle användas för medicinsk forskning, men som polisen fick tillåtelse att använda).
Jag tycker aldrig man får ge politiker eller myndigheter den typ av verktyg som FRA:s massavlysning innebär. Risken är alltför stor att den missbrukas.
HÅKAN JEVRELL. Jag delar inte den uppfattningen. Det är inte särskilt många länder som har den här typen av
lagstiftning, och de som inte har någon lagstiftning kan ofta göra vad de vill. Att vi har en lag ska vi se som någonting positivt. Att ha det oreglerat är etter värre.
Många andra länder som har lagstiftning har samma typ av teknikneutrala lagstiftning som den svenska lagen.
Det finns länder som har en bättre lag än Sverige. Jag tycker exempelvis att vi ska titta på Tyskland, men också på Storbritannien. Utifrån det borde vi skapa en svensk modell.
”Utländska it-företag väljer att inte flytta till Sverige på grund av FRA-lagen.”
HÅKAN JEVRELL. Jag är övertygad om att det är vår kompetens som it-nation som är styrande för om företag vill etablera sig i Sverige – inte FRA-lagen.
Och om vi pratar om hot mot den personliga integriteten är FRA en väldigt liten del. Varje operatör har en anställd som kan titta på din trafik. Och trafiken går som regel genom länder som Storbritannien, Tyskland och USA, och de har liknande regler.
CAMILLA LINDBERG. Det finns en risk att utländska it-företag väljer bort Sverige, även om det än så länge är svårt att veta vad lagen får för effekt.
En förklaring till att vi är en så framstående it-nation är att vi har så bra bredbandsutbyggnad, och det vore ju paradoxalt om en övervakning av trafiken i de här kablarna skulle betyda döden för Sverige som en ledande it-nation.
“Vad ska vi göra – stoppa FRA” skanderade några hundra demonstranter som kom från en rad partier och organisationer.
För trots att lagen redan är klubbad lever protesterna vidare.
Och mycket tyder på att FRA blir en av de hetaste politiska frågorna under hösten.
Riksdagen sa visserligen redan i juni ja till lagen, men de beslutade även att regeringen ska komplettera den med ett tillägg som förbättrar den personliga integriteten. Det här tillägget ska ut på remiss och först i vinter väntas ett nytt beslut fattas.
Vad lagen får för konsekvenser är en kontroversiell fråga, och argumenten är många. Vi lät förespråkaren Håkan Jevrell och motståndaren Camilla Lindberg ta ställning till 10 av de vanligaste påståendena i debatten.
”FRA kan läsa mina privata mejl och avlyssna mina telefonsamtal.”
HÅKAN JEVRELL. Om FRA skulle läsa dina mejl bryter de mot lagen. De ska bara ägna sig åt signalspaning mot yttre hot, och bara sådant som rör utländska förhållanden.
Lagen handlar inte om massavlyssning utan om att öka säkerheten.
CAMILLA LINDBERG. FRA kommer förstås inte att läsa alla svenskars mejl, och vi medborgare lär inte märka något i praktiken. Men jag tycker ändå att den är ett problem eftersom den kränker enskilda människors integritet.
I lagen står det att övervakningen gäller ”yttre hot”, och vad det betyder är luddigt. Ett yttre hot behöver inte betyda militära attacker, det kan handla om allt från penningtvätt till stora flyktingströmmar. Det står även att det kan gälla miljöhot, och frågan är om lagen ska kunna användas mot den som kastar batterier i hushållssoporna.
”Lagen skyddar oss mot terrorister och andra hot.”
HÅKAN JEVRELL. Ja, signalspaningen ökar möjligheten att få en god bild av vad som händer i vår omvärld. Det kan handla om att ha koll på vilka länder som kan utgöra militära hot, men också om att följa terroristorganisationerna för att tidigt upptäcka om de kan rikta sig mot Sverige. Att identifiera massförstörelsevapen är en annan viktig uppgift.
Svenska soldater i utlandstjänst blir också säkrare om vi får bättre information.
CAMILLA LINDBERG. Jag tvivlar på att FRA:s verksamhet ger en ökad svensk säkerhet. Svenska soldater på utlandsuppdrag skyddas inte av att FRA kan avlyssna mobilsamtal eller e-post i Sverige, och jag tror inte att man får fast några terrorister den här vägen.
Jag tycker också att man behöver någon typ av signalspaning, men den nuvarande lagen skjuter mygg med kanoner. Jag skulle hellre vilja se ett system där FRA begär tillstånd att få ut trafikinformation av operatörerna – men bara om det finns en befogad misstanke. Sedan får en domstol avgöra frågan. En liknande lösning har man i exempelvis Tyskland, och det är en mer rättssäker lösning. Det viktiga är att få bort den massavlyssning som vi har i FRA-lagen.

“Vad ska vi göra – stoppa FRA”. Några hundra demonstranter samlades idag på Sergelstorg i Stockholm för att vissa sitt missnöje med signalspaningslagen.
”FRA-lagen blir verkningslös eftersom terrorister hittar vägar att gå förbi den.”
HÅKAN JEVRELL. Om det vore så skulle vi förstås inte ha den här sortens lagstiftning. Men under de 40 år som FRA har spanat i ”etern” har de blivit bra på att se vilka beteenden som döljer onda avsikter. Det är klart att det är en katt- och råttalek, men FRA har stor erfarenhet hantera det här.
CAMILLA LINDBERG. Den som har något fuffens för sig hittar alltid andra vägar. I Storbritannien har man exempelvis en omfattande kameraövervakning, och då sker i stället brotten där kameran inte ser.
”FRA har länge övervakat radiotrafiken. Den tekniska utvecklingen gör det naturligt att den även ska gälla internet och mobiltelefoni.”
HÅKAN JEVRELL. Signalspaning har hittills skyddat Sverige väl. Vi har tidigt kunnat upptäcka händelser som vi har haft stor nytta av. Då var det signalspaning i etern, men nu går 95 procent av trafiken i kabel.
Den här lagen är teknikneutral. Den tar inte hänsyn till om trafiken är i luften eller i kabel. Däremot är det viktigt att komma ihåg att den inte gäller vanliga brev. Den är bara teknikneutral när det gäller luft eller kabel. Det är samma princip som övriga länder också använder.
CAMILLA LINDBERG. Man pratar ofta om att lagen ska vara teknikneutral, men det tycker jag är ren bullshit. En av de första kommunikationsformerna var brev, men det är ingen som föreslår att man ska skanna alla brev. Det här argumentet tror jag bara är en undanflykt.
”Signalspaningen har tidigare varit oreglerad – nu blir den reglerad.”
HÅKAN JEVRELL. Det har funnits en sedvana att all trafik i etern är fri. De som sysslar med amatörradio har exempelvis kunnat lyssna eftersom etern är fri. Nu reglerar vi även den här verksamheten. Vi säger att all information som inte har med underrättelseverksamhet att göra måste förstöras. Därför blir lagen en förstärkning av skyddet för integriteten.
CAMILLA LINDBERG. Det är klart att det är bra att det finns regler kring signalspaning, men problemet är att skrivningarna i lagen är så luddiga. Vilka hot handlar det om? Vad är huvudsyftet?
”Journalister och advokater drabbas eftersom källskydd, meddelarfrihet och sekretess inte längre kan garanteras.”
HÅKAN JEVRELL. Lagstiftningen är tydlig. Man får inte övervaka sådant som rör svenska förhållanden. Om det mot all förmodan skulle komma fram sådan information då ska den förstöras. Och om signalspaningen inte överensstämmer med lagen – då ska det avbrytas.
CAMILLA LINDBERG. Jag vet vad FRA-lagen betyder för källskydd, meddelarfrihet och sekretess. Men det spelar egentligen ingen roll. Om folk känner en oro för att vara övervakade finns risken att de inte vågar kontakta en tidningsredaktion eller höra av sig till en advokat. Lagen blir ett problem, även om FRA inte läser enskilda svenskars mejl.
”FRA-lagen strider mot de mänskliga rättigheterna.”
HÅKAN JEVRELL. Jag håller inte med. Vi har gjort en grundlig genomgång och gjort bedömningen att lagen inte strider mot mänskliga rättigheter. Den bedömningen delas av de högsta juristerna i lagrådet, som har godkänt lagen.
Vi ska nu titta på de invändningar som har kommit från Centrum för rättvisa och analysera om det är någonting som vi och lagrådet har missat.
CAMILLA LINDBERG. Juridiska experter i organisationen Centrum för rättvisa menar att lagen strider mot Europakonventionen, och de har begärt att Europadomstolen ska pröva detta. Storbritannien har en liknande lag, och den underkändes. Mycket tyder på att vår lag går samma öde till mötes som den brittiska och i så fall måste vi ändra lagen.
Men även om det skulle ligga på precis rätt sida lagen tycker jag att ett land som Sverige ska vara bättre än så. Vi borde inte balansera på gränsen till vad som strider mot grundläggande mänskliga rättigheter.
”FRA står under demokratisk kontroll och drabbar inte den som har rent mjöl i påsen.”
HÅKAN JEVRELL. Vi har tydliga avgränsningar för vad man får övervaka och för vilka ändamål. Det finns kontrollfunktioner som ser till att FRA inte bryter mot lagen, till exempel Datainspektionen, JO, JK och Försvarets underrättelsenämnd. Behövs det ännu bättre kontroll? Ja, det är något vi tittar närmare på när vi återkommer till riksdagen med kompletteringar till lagen i höst.
CAMILLA LINDBERG. Det där argumentet håller inte. Det har tidigare visat sig att FRA avlyssnat människor som inte har varit hot mot Sveriges säkerhet. Bakom FRA finns det ju enskilda individer, och de kan förstås göra fel.
Dessutom tror jag att det blir alldeles för lockande att använda informationen till mer än att bara yttre hot. Du kan exempelvis använda informationen för att hitta varenda pedofil, så varför ska vi inte göra det? Eller varför inte använda informationen för att fånga knarksmugglare?
Politiker tycker om att lägga näsan i blöt, och jag tror att risken är stor att användningsområdena sakta blir fler och fler. Tänk på vad som hände med PKU-registret (det register med blodprover som bara skulle användas för medicinsk forskning, men som polisen fick tillåtelse att använda).
Jag tycker aldrig man får ge politiker eller myndigheter den typ av verktyg som FRA:s massavlysning innebär. Risken är alltför stor att den missbrukas.
”Den svenska FRA-lagen är den mest omfattande i hela världen.”
HÅKAN JEVRELL. Jag delar inte den uppfattningen. Det är inte särskilt många länder som har den här typen av

Många andra länder som har lagstiftning har samma typ av teknikneutrala lagstiftning som den svenska lagen.
CAMILLA LINDBERG. Det är svårt att jämföra situationen i olika länder, men Sverige får definitivt en av de hårdaste lagstiftningarna i hela världen.
Det finns länder som har en bättre lag än Sverige. Jag tycker exempelvis att vi ska titta på Tyskland, men också på Storbritannien. Utifrån det borde vi skapa en svensk modell.
”Utländska it-företag väljer att inte flytta till Sverige på grund av FRA-lagen.”
HÅKAN JEVRELL. Jag är övertygad om att det är vår kompetens som it-nation som är styrande för om företag vill etablera sig i Sverige – inte FRA-lagen.
Och om vi pratar om hot mot den personliga integriteten är FRA en väldigt liten del. Varje operatör har en anställd som kan titta på din trafik. Och trafiken går som regel genom länder som Storbritannien, Tyskland och USA, och de har liknande regler.
CAMILLA LINDBERG. Det finns en risk att utländska it-företag väljer bort Sverige, även om det än så länge är svårt att veta vad lagen får för effekt.
En förklaring till att vi är en så framstående it-nation är att vi har så bra bredbandsutbyggnad, och det vore ju paradoxalt om en övervakning av trafiken i de här kablarna skulle betyda döden för Sverige som en ledande it-nation.
- FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att signalspana i kabel, alltså på internet- och telefontrafiken. Tidigare har FRA bara övervakat radiotrafiken.
- Spaningen får bara göras på information som passerar Sveriges gränser, men i dagens globaliserade värld gäller det här nästan alla datatrafik.
- FRA ska inte syssla med polisverksamhet. Signalspaningen får bara ske för att kartlägga ”yttre hot” mot Sverige, till exempel terrorism, spridning av massförstörelsevapen och internationell kriminalitet.
- Regeringen ska tillsätta en kommitté som följer verksamheten ur ett integritetsskyddsperspektiv och ett integritetsskyddsråd inrättas inom FRA. Även Datainspektionen ska följa FRA:s verksamhet ur ett integritetsperspektiv.
- Under hösten ska regeringen presentera ett antal tillägg för att förbättra integritetssskyddet. Den ska ut på remiss och klubbas förmodligen i riksdagen i december.
- Lagen träder i kraft den 1 januari 2009, men blir verklighet först den 1 oktober 2009 när FRA får tillgång från trafiken från internet- och teleoperatörerna.