Vad gör du när garantin gått ut? Här är alternativen!
Lång livslängd på it-produkter är bra för både plånboken och klimatet. Utvecklingen går dock i motsatt riktning. Kanske kan framtida lagstiftning laga det som är trasigt.
Det går åt 1,8 ton material att producera en dator med bildskärm, 1 500 liter vatten, 240 kg fossila bränslen och 22 kg kemikalier. En bärbar dator väger kanske tre kilo, men genererar hela 1 200 kilo avfall vid tillverkningen. Detta enligt Sopor.nu, en samarbetsorganisation som bland andra innefattar Naturvårdsverket och Avfall Sverige.
Det är med andra ord riktigt uselt för miljön att byta dator, mobil eller annan digital enhet för ofta. Samtidigt sjunker livslängden på uppkopplade prylar och är i vissa fall så låg som 36 månader. Det är emellertid inte helt enkelt att hålla modern teknik vid liv. Serviceställena är få om garantin löpt ut och sådant som du förut enkelt kunde fixa själv, som att byta ett uppladdningsbart batteri, är idag krångligt och ibland helt omöjligt.
Rätt att reparera
Chloé Mikolajczak. Kampanjansvarig på organisationen Right to Repair – De flesta av problemen uppstår genom tillverkarnas beslut, både när det gäller produkternas konstruktion och affärsmodellerna som sådana. Genom att reducera möjligheterna för enskilda konsumenten att reparera en produkt och även inskränka antalet reparatörer genom hårda auktoriseringskrav, förkortas livslängderna på produkter. Det kan handla om prylar som inte går att plocka isär, avsaknaden av reservdelar på marknaden eller andra faktorer, förklarar Chloé Mikolajczak, kampanjansvarig på organisationen Right to Repair i Europa.
Right to Repair en koalition mellan 40 medlemsorganisationer från 15 länder, som alla arbetar aktivt med att it-produkter ska bli mer hållbara och kunna repareras om istället för att kasseras. Nyligen vann koalitionen en seger i Europarlamentet, som röstade för att hållbar och cirkulär ekonomi ska bli norm när gäller it-produkter inom EU. Som stöd för beslutet hade parlamentarikerna den egna EU-barometern som mäter medborgarnas attityder och åsikter i olika frågor. Av den framgår att åtta av tio innevånare inom EU anser att de som tillverkar it-produkter (”digital devices”) ska göra dem enklare att reparera för miljöns skull.
Mycket verkstad
Hansi Blomberg. Vd och grundare på Psxcare – Jag har inte följt koalitionen på nära håll, men ser gärna att man tar tag i frågan på liknande sätt som man gjort med fordonsbranschen, där till exempel en fackmannamässig service utförd hos en oberoende bilverkstad duger precis lika bra som service hos märkesverkstaden för att garantier skall fortsätta gälla, säger Hansi Blomberg, vd och grundare på företaget Psxcare i Stockholm, som säljer och reparerar datorer, spelkonsoller och andra it-produkter.
– Det är likadant över hela Europa. Tillverkarna auktoriserar ett väldigt litet antal serviceställen, som i sin tur bara kan utföra ett begränsat antal olika sorters reparationer, säger Chloé Mikolajczak.
– Det kan vara besvärligt, eller i många fall till och med omöjligt, att utföra vissa reparationer där olika komponenter är individuellt kodade att endast fungera ihop med varandra och inte går att ersätta utan tillgång till koderna som tillverkaren håller för sig själv. Det kan även gälla så enkla reparationsåtgärder som att byta ett batteri när tillverkaren försett batteriet med kodade komponenter. Även om det i många fall är svårt eller omöjligt att beställa hem originalkomponenter är det lyckligtvis gott om elektronikhackers i olika länder som lyckas tillverka fungerande ersättningskomponenter, berättar Hansi Blomberg.
Kommande lagar
Hur och när en tvingande europeisk lagstiftning i syfte att förlänga it-produkters livslängd, och göra dem enklare att reparera, kan vara på plats är i dagsläget oklart.
– Omröstningen i parlamentet var ett stort steg framåt mot regulatoriska åtgärder. Det innebär att den lagstiftande EU-kommissionen har ett brett politiskt stöd när det gäller att gå vidare med lagar för rätten att reparera apparater som mobiltelefoner och datorer. Tillgängliga och prisvärda reservdelar är mycket viktigt i sammanhanget, säger Chloé Mikolajczak.
– Enstaka kunder har kanske lite väl optimistiska förväntningar på att kostnaden för en reparation ska vara relaterad till produktens värde. Så jag får dagligen avråda kunder från reparation av äldre eller billiga apparater, om det inte handlar om dataräddning eller nostalgiska skäl, avslutar Hansi Blomberg.
Om din pryl pajar – gör så här
1. Kontroller och skriv ned tillverkare/varumärke, modell och eventuellt serienummer och liknande beteckningar.
2. Ta reda på och skriv ned din apparats specifikationer när det gäller ram-minne, processor, lagringsmedia och så vidare. Du hittar information i menyn ”System” i Windows.
3. När du har informationen samlad från steg ett och två, kika på inköpskvittot om det finns garantitid kvar. Om så är fallet är tillverkaren i de allra flesta fall skyldig att åtgärda felet. Om du inte har någon garanti kvar kan det ändå finnas hopp.
4. Gå till tillverkarens webbplats, sök och läs under ”support” eller ”troubleshooting”. Om du inte har kvar den, är det rekommenderat att du laddar hem din pryls handbok (manual) som i vissa fall kan förklara olika problem som kan uppstå och hur du löser dem.
5. Kontakta tillverkaren via webbplatsen och uppge informationen från 1. och 2. Beskriv problemet. Om du har tur kan du få din produkt reparerad även om garantitiden gått ut, om det rör sig ett fel som tillverkaren åtgärdar ändå, av olika orsaker. Detta gäller dock inte om det rör sig om ett handhavandefel (exempelvis en krosskadad skärm).
6. I de allra flesta fall behöver du skicka den trasiga produkten på service. Se till att använda mycket bubbelplast och packa den väl. Fel som uppstår i transporten ansvarar inte tillverkaren för.
Om garantin gått ut – så här gör du
1. Följ stegen 1. och 2. ovan.
2. Kolla på Blocket, Tradera, Ebay och liknande handelsplatser för att få en uppfattning om vad andrahandsvärdet på din pryl är. Det kan avgöra om du tycker det är värt ansträngningen och/eller kostnaden att reparera den.
3. Googla efter serviceställen där du bor och om du är utanför allfartsvägarna, reparatörer dit du kan skicka din trasiga produkt. Ange alltid så mycket information du kan om produkten och felet i kontakten med en reparationsfirma.
4. Begär alltid en offert eller skriftlig kostnadsuppskattning vid kontakt med servicefirmor. Detta så att du på förhand kan ha en chans att avgöra om det är värt att laga produkten.
5. Om du är någorlunda händig, eller vill lära dig mer om hur dina produkter fungerar under huven, kan du överväga att försöka laga prylen själv. Se listan med exemepel strax härunder. Tänk på att följa säkerhetsföreskrifterna i manualen när du lagar din trasiga apparat.
Hjälp till självhjälp – här är sajterna du behöver
Gör-det-självarnas mecka som förklarar det mesta om hur du fixar de flesta produkttyper. Ifixit har med åren samlat på sig hundratusentals lösningar som innefattar drygt 30 000 olika produkter. Innehållet är på engelska, men inte sällan är lösningarna presenterade som behändiga filmer som bättre visar hur du ska göra än en text i en servicemanual. Ifixit är en integral del i den globala Right to Repair-rörelsen, vilket inte minst märks på sajtens eget nyhetsflöde. Ifixit säljer även specialverktyg och liknande. Dessa prylar finns även att köpa hos svenska e-handlare som saluför it-produkter.
Det är inte helt lätt att hitta rätt i det massiva innehållet på världens största sajt för rörligt innehåll – men det går. Om du har koll på din produkts namn är chansen hyggligt stor att någon laddat upp en video där de ger sig i kast med det problem som just du har. Det kan vara allt från allt från avancerade installationer av mjukvara till hur du byter en trasig hårddisk i en bärbar dator. Ett tips här är att ta dig tid att kolla flera, kanske till och med många, filmer på samma tema. Det händer att amatörtekniker missar en bit information som de tycker är självklar.
Numera finns det ett bra utbud med Facebook-grupper där du kan ställa frågor om allt från reparationer till att få tips på serviceställen, alternativt varningar om vilka du inte ska anlita. Var ödmjuk, trevlig och glöm inte att posta all information du har om din produkt. I synnerhet om du inte har en aning vad felet kan vara.
Ta dig tid att tacka de som svarar genom att lajka deras inlägg, något som är brukligt. Omvänt kan du låta ditt inlägg vara en dag eller två innan du drar några slutsatser om vad ditt nästa steg bör vara. Minns att alla som svarar inte är experter och faktiskt kan ta fel eller bara gissar.
Har du en familjemedlem, kollega eller bekant som är en hejare på att fixa it-problem? Grattis, då kan du pröva att installera Teamviewer. Lösningen är gratis och ger en annan användare tillgång till din dator eller surfplatta på distans. Det är inte omöjligt att hen vet precis vad skon klämmer och vet hur felet ska åtgärdas på bästa sätt. Av säkerhetsskäl råder vi dig att inte ge någon du inte litar på till hundra procent tillgång till din dator. Av samma skäl bör du inte vara uppkopplad på ett öppet wifi-nät (på ett fik eller liknande) när du använder Teamviewer.
Forum
Slutligen kan du läsa trådar om hur du kan åtgärda fel och laga trasiga produkter på så kallade community-sajter eller nätsamhällen som de också kallas. Dessa forum finns på allt från tillverkarnas egna sajter till specialistwebbar där nördfaktorn är väldigt hög.
Enklast hittar du rätt genom att googla produktnamn och problemet du har. Testa på svenska först, sedan på engelska. Med lite flax har någon redan ställt frågor om problemet – och fått det löst. Om inte, behöver du registrera dig innan du ställer dina frågor. Och var beredd på att svaren kan hålla rätt hög nivå, vilket ibland inte är jätteanvändbart om du inte är väldigt teknikintresserad.
