Stor guide: Så kommer du igång med ditt hemmanätverk
För bara tjugo år sedan var ett nätverk hemma ganska ovanligt och invecklat. ”Vanligt folk” hade inte behovet av ett nätverk och de som hade det var hänvisade till kablar och låga hastigheter. Och om hemnätverken var ovanliga var internetanslutna sådana ännu mer sällsynta. Dessutom var det väldigt invecklat att konfigurera ett nätverk.
Förändringen har gått fort och nu finns det trådlösa nätverk i snart sagt varenda hem – och alla har internetuppkoppling. Vi ansluter datorer, telefoner, plattor, tv-apparater, skrivare, spelkonsoler och allt möjligt annat. I nätverket finns dessutom även övervakningskameror och utrustning för att automatisera och styra hemmet.
Kort sagt har ett väl fungerande nätverk blivit en nödvändighet och vi ställer dessutom krav på att det ska vara snabbt och stabilt – även när vi kör trådlöst.
Det finns i dag utrustning som vida överträffar det som existerade bara för några år sedan i det avseendet. Men faktum är att det stabilaste och snabbaste nätverket får du fortfarande med kabelanslutning. Det kan varje hängiven datorspelare intyga – bland sådana finns det fortfarande inte många som kör trådlöst.
Men oavsett tråd eller inte är kärnan i ett modernt nätverk routern.
Video nedan: 5 saker att tänka på när du köper en router
Välj rätt router
Ordet router syftar på vägval och kommer av det engelska ordet route, som betyder rutt.
Ursprungligen avsågs en nätverksutrustning som kan koppla samman flera datornätverk och förmedla datatrafik dem emellan.
Stort test: Här är bästa routrarna just nu
Det vi i dag till vardags kallar router är egentligen en kombination av flera nätverkskomponenter: en switch, som fördelar trafiken i det interna nätverket, och en router som kopplar samman det med internet. I de flesta fall ingår också en hårdvarubrandvägg. Alla dessa delar var ursprungligen separata – och är det fortfarande i större nätverk.
Det förekommer också att ytterligare en komponent ingår – ett modem eller motsvarande. Det handlar alltså om en utrustning som ansluter mot internetleverantören via adsl, fiber eller kabel. Många leverantörer inkluderar utrustning som sköter alla funktionerna med abonnemanget. I de fallen är det inte alltid säkert att du får den stabilitet och trådlösa hastighet du vill ha.
Läs även: Så loggar du in på din
Olika hastighetsstandarder
När det gäller anslutning av nätverksenheter till routern med nätverkskabel var standardhastigheten länge 100 megabit per sekund, vilket fortfarande räcker vid internetanslutning, eftersom få har ett bredband som är snabbare än så.
Moderna routrar och datorer stöder i stället den tio gånger högre hastigheten en gigabit per sekund. Det underlättar filöverföring mellan datorer i nätverket, strömning från en nätverksansluten nas och liknande. Om de vanligtvis fyra portarna på din router inte räcker till, köp en switch med ytterligare uttag och koppla till en port.
På samma sätt, men i flera steg och med högre tempo, har standarderna för trådlöst nätverk förändrats och hastigheterna ökat, se faktarutan nedan. En trådlös router i dag kan leverera mångdubbelt högre hastigheter än vad som var möjligt för bara tio år sedan.
Den i dag snabbaste trådlösa standarden, 802.11ac, arbetar på två olika frekvenser, 2,4 och 5 gigahertz. Så kallade trippelbandsroutrar har dessutom två sändare/mottagare för 5 gigahertz.
Läs även: Stort test av mesh-routrar
Teknik för flera prylar
802.11-standarden för wifi kompletteras numera också av några andra tekniker, som ytterligare höjer hastighet och prestanda. En av dessa är mu-mimo (multiuser, multiple input, multiple output).
Traditionellt har en trådlös router bara kunnat prata med en ansluten enhet i taget och har vid samtidig kommunikation med flera varit tvungen att snabbt växla mellan dessa i tur och ordning. Detta kan ge prestandasänkningar om exempelvis flera enheter samtidigt spelar spel eller tittar på strömmande film.
Mu-mimo-tekniken minskar sådana problem genom att möjliggöra simultan kommunikation med upp till fyra enheter samtidigt. Den fungerar dock endast ihop med den snabbaste wifi-standarden 802.11ac och ökar inte din maximala trådlösa hastighet. Tekniken gör helt enkelt så att du inte förlorar hastighet när flera enheter är anslutna och lägger routern under tung belastning.
Tekniken marknadsförs stort som räddningen för alla nätverk, men faktum är att du kanske inte ens behöver den och kan spara in de extra slantar den kostar. För det första krävs nämligen att anslutna enheter är kompatibla med standarden och har dina prylar några år på nacken kan de inte utnyttja fördelarna.
För det andra arbetar systemet med riktningskänslighet. Enheter som ska kunna få var sin mu-mimo-ström måste befinna sig på olika ställen. Två personer som sitter i samma soffa är fortfarande tvungna att dela på samma ström.
Maximal hastighet
På marknaden finns 802.11ac-routrar med beteckningar som AC1200, AC1750, AC3200, och så vidare. Detta anger routerns teoretiska maximala hastighet. Till exempel kan en router som uppnår en maximal länkhastighet på 450 megabit per sekund på 2,4-gigahertzbandet och 1 300 megabit per sekund på 5-gigahertzbandet anses vara en AC1750-router.
En trippelbands AC3200-router ger dig 600 megabit per sekund över 2,4-gigahertzbandet och 1 300 megabit per sekund över var och en av de två 5-gigahertzbanden. Det är viktigt att notera att detta förstås är glädjesiffror och att routrarna sällan någonsin når dessa “högsta hastigheter” i verklig användning.
Men om du letar efter prestanda, kan det ändå vara värt att överväga en sådan höghastighetsrouter. Observera dock att det är din internetanslutning som är flaskhalsen. Ett snabbt nätverk hemma underlättar om du till exempel ska strömma film från din egen nas.
Men när det gäller kontakten med nätet hjälper det inte ett dugg om ditt nätverk kan prestera tusentals gigabit per sekund, så länge du som de flesta av oss är begränsad till en internethastighet på 100 megabit per sekund eller lägre. Då räcker kanske en billigare och enklare router.
Tänk också på att det alltid är den långsammaste länken i en kedja som avgör hastigheten. En snabb router hjälper inte om andra komponenter är långsamma.
Läs även: Så skyddar du din router och ditt hemmanätverk
Usb ger fler funktioner
På moderna routrar är det också vanligt att det finns ett eller flera usb-uttag, något som kan vara mycket användbart och värt att betala lite extra för.
Uttagen kan användas till exempel för att ansluta en skrivare, som då blir åtkomlig från hela nätverket, eller en usb-hårddisk, som alla användare kan nå och som fungerar lite som en nas (se vårt test här).
Trådlösa standarder – under 20 år
802.11. 1997. Grundstandarden, upp till 2 Mbit/s både via radio i 2,4-gigahertzbandet och via infrarött.
802.11b. 1999. Utökning av 802.11 med upp till 11Mbit/s enbart via radio i 2,4-gigahertzbandet.
802.11g. 2003. 54 Mbit/s, i 2,4-gigahertzbandet, bakåtkompatibelt med 802.11b.
802.11n. 2008. 600 Mbit/s i 2,4-gigahertzbandet, eller 5,0 gigahertz. Bakåtkompatibelt med 802.11g.
802.11ad. 2009. 7 Gbit/s i 6-gigahertzbandet. Den höga frekvensen och låga sändareffekten kräver ett avstånd på maximalt några meter mellan enheterna, samt fri sikt.
802.11ac. 2012. 1 Gbit/s i 5-gigahertzbandet. Bakåtkompatibelt med 802.11b, 802.11g och 802.11n.
Bästa tipsen när du kopplar in routern
När du installerar din router finns det flera saker att tänka på. För det första bör den placeras så centralt som möjligt för att ge bäst trådlös täckning.
Fall inte för frestelsen att ställa den där det är enklast. Väggarnas konstruktion och andra detaljer i byggnaden kan påverka oerhört mycket när det gäller trådlöst nätverk. Ett enkelt sätt att avgöra var den står bäst är att helt enkelt flytta runt den och prova. Medan du gör detta behöver den inte vara internetansluten. Du behöver bara strömansluta den.
För varje position du provar, gå runt i bostaden och mät täckningen överallt med en app i telefonen eller ett program i den bärbara. Appen Wifi Analyzer fungerar bra för Android och för Iphone och Ipad finns appen Wififofum. Båda laddas ned via Google Play respektive App Store. Ett bra program till Windows är Wi-Fi Inspector.
Dra en kabel
Hamnar du i närheten av bredbandsuttaget är det förstås bra, men annars är det värt besväret att dra en längre nätverkskabel. Det är naturligtvis också en fördel om du kan placera den i närheten av dina värsta bandbreddsslukare så att du kan ansluta även dem med nätverkskabel. Det görs till de vanligtvis fyra nätverksuttag på routern som är märkta lan.
Det gäller till exempel tv-boxen om du kör bredbands-tv, en eventuell nas eller fjärrstyrningsenhet för ett smart hem och gärna de stationära datorerna. Inte för att de senare drar mer bandbredd än bärbara enheter, utan för att all minskning av belastningen på det trådlösa nätverket är av glädje för detta. För datorer som används till nätverksspel är det som redan sagts också en fördel med kabelanslutning.
Koppla upp dig
När du hittat en bra plats kan du sparka igång routern och göra dina inställningar. Den fungerar då omedelbart för det interna nätverket. Men du vill förstås också kunna komma åt internet.
Inkoppling till nätet fungerar likartat oavsett om du kör fiber, adsl eller kabel-tv-anslutning. Om du bor i en fastighet med nätverk har du ett nätverksuttag någonstans, där det bara är att koppla in en nätverkskabel och ansluta till routerns wan-uttag.
Med de övriga systemen har du någon form av ”modem” som är anslutet till fiberdosan, telefonledningen eller kabel-tv-uttaget. De har olika beteckning beroende på leverantör, men det handlar om utrustning som konverterar inkommande överföring i väggen till nätverkssignaler. I sin enklaste form har sådan utrustning bara ett enda nätverksuttag där du kan ansluta din router.
Mycket ofta finns det dock flera nätverksuttag – för internet, tv och bredbandstelefon – och många gånger finns som sagts ovan också en router inbyggd. Dessa lever inte alltid upp till den prestanda en dyr router kan erbjuda, men kan mycket väl räcka för dina behov. Så innan du springer iväg och köper en egen router, testa!
Smart med bryggning
Om du vill använda en annan router i stället för den inbyggda bör denna kopplas förbi. Det finns andra möjligheter, men de är mer komplicerade, så det enklaste är att genomföra en så kallad bryggning. Det innebär att internetsignalen kommer att gå rakt igenom leverantörens utrustning och vidare till din egen router.
Hur denna inställning görs beror på utrustningen och din leverantör, men normalt ska du surfa till routerns interna ip-adress (ofta 192.168.1.1 eller 192.168.0.1) och ange dina inloggningsuppgifter. De kan stå på enhetens undersida.
Sedan letar du igenom inställningarna tills du hittar något som kopplar bort routerfunktionen. Även om vi gärna skulle ge specifika instruktioner för din situation finns det helt enkelt för många routrar för att det ska vara möjligt.
Men du kan hitta informationen hos din internetleverantör. I en del fall har de också möjlighet att fjärrstyra din router. Du behöver då bara ringa supporten och be om en bryggning.
När operationen är genomförd kopplar du in din nya router till det bryggade nätverksuttaget på internetleverantörens router. Övriga uttag på denna, för till exempel tv, fungerar som vanligt.
Sedan ansluter du till din egen router på samma sätt och gör alla de inställningar du behöver för att få ditt nätverk som du vill ha det.
