För att ditt hemnätverk ska fungera behöver du en router. Det är hubben som knyter samman alla dina datorer, mobiler, plattor, tv-apparater, konsoler och andra smarta, uppkopplade prylar. Tanken är att de dels kan prata med varandra, dels komma ut på internet. Även separata system med egna hubbar behöver nätverket som portal till resten av hemmet och omvärlden.
En router är kort och gott “en specialiserad dator” vars huvuduppgift är att ta emot data och skicka de vidare till rätt mottagare. Det kan vara en annan dator som är ansluten till routern eller en annan router, med en adresslapp som säger vem den slutligen ska till. Routern har processor och minne, men en helt annan typ av mjukvara och funktioner än en pc eller en mobil.
Video nedan: 5 saker att tänka på när du köper en router
De routrar vi pratar om här, byggda för nätverk i hemmet, har både fasta nätverksanslutningar, så kallade ethernet-kontakter, och trådlöst wifi. Det är inte ett krav, men du lär få svårt att hitta en hemmarouter som inte också ger dig trådlös uppkoppling.
Tester av routrar
Routrar kommer i många utföranden med olika design och prestanda. De har också olika pris, från några hundralappar upp till närmare 10 000 kronor för de allra mest maxade. Att avgöra vad du egentligen behöver kan vara komplicerat. Det är lika lätt att betala överpris för funktioner och prestanda du inte har möjlighet att utnyttja som det är att investera i underkant och få problem med hastighet och täckning.
Liten investering kan lösa stora problem
Med stor sannolikhet har du faktiskt redan en router. Om du har bredbandsabonnemang hemma från någon av de stora leverantörerna som Telia, Telenor och så vidare så medföljer det nästan alltid en router med ditt abonnemang. Ofta får du också en router på köpet eller till låns om du skaffar mobilt bredbandsabonnemang.
Men inte alltid, och det kan även då vara värt att fundera på att byta ut den mot en annan. Olika hem och olika typer av användare kräver olika saker av routern. Speciellt när det gäller kapacitet och kvalitet på wifi-delen.
Märker du av lagg och buffring när du surfar eller strömmar trådlöst så kan det bero på att din befintliga routers wifi inte har tillräckligt bra täckning eller är stabilt nog.
Det är också skillnad på bättre och sämre routrar i hur många olika uppkopplingar de kan hantera samtidigt. Så även om du inte strömmar och tankar data i full fart hela dagarna kan en enklare router få bekymmer med ett extra smart och uppkopplat hem.
Då är ett par tusenlappar på en bättre router en mycket bra investering. En router som du köper själv kan också innehålla extra funktioner och erbjuda extra säkerhet. Om du vet vad du är ute efter. Det varierar stort mellan olika modeller och olika tillverkare.
Behålla, komplettera eller byta?
Det är inte alltid som det bara går att rycka bort din befintliga router och sätta dit en nyinköpt. Operatörernas routrar kan ha funktioner och anslutningar för ip-telefon och tv via bredband som du inte har i en egeninköpt router.
Ibland har de också egen mjukvara i routern som gör att de kan göra felsökningar och erbjuda mer detaljerad teknisk support på distans. Innan du byter ut din router kan det vara bra att kolla upp detta med din operatör.
Är de här sakerna inte funktioner du använder, och har du antingen ett separat modem eller bredband via ett så kallat ethernet-uttag i väggen, bör det gå bra att byta ut routern mot din egen. Men kolla för säkerhets skull med din operatör hur det går till, om det är någon inställning som behöver göras i routern.
I vissa fiberabonnemang behöver du till exempel först aktivera ditt konto med tillverkarens egen router. Sedan kan du byta ut den mot din egen.
Ett alternativ som kan vara enklare är att du behåller din gamla router som portal till bredbandet och för funktioner som telefon och tv. Sedan kan du ansluta den nya routern till ett av nätverksuttagen på den gamla routern. När du har gjort det kan du stänga av wifi på operatörens router och ansluta dina datorer och andra prylar till nya routern.
Det kan innebära en liten flaskhals för prestandan om du har riktigt snabbt bredband, men för de flesta användare som inte har extremt höga krav är det en gångbar lösning om inte operatörens router är utbytbar. Det är ett sätt att få bättre router om dosan som ansluter till bredbandet är modem och router i ett.
Rätt hastighet ut på internet
Något som du bör se till att din nya router har stöd för är de rätta nätverksstandarderna och att den inte är för gammal. Det gäller både för de fasta anslutningarna och för wifi. De flesta routrar har en separat ethernet-anslutning för wan (wide area network) där du ansluter till din internetuppkoppling. Den bör vara lika snabb som hastigheten på ditt bredbandsabonnemang, eller högre.
Det bör inte vara något problem så länge du köper en relativt ny router. Ethernet-portar finns i olika standarder med hastigheter som vanligen ligger mellan 100 megabit och 10 gigabit. Det allra vanligaste är en gigabit, och det har de allra flesta routrar på wan-porten.
Bredbandsabonnemang med mer än en gigabit är än så länge väldigt sällsynt, och de flesta har mindre än så. Men vill du vara förberedd för högre hastigheter i framtiden så kan du välja en router med snabbare wan. De mest kraftfulla hemmaroutrarna har numera 2,5 gigabits port istället. Enstaka har till och med 10 gigabit.
Däremot händer det fortfarande att en del billigare routrar har lan-portar, alltså de som du kopplar till den stationära datorn, tv:n med mera, på bara 100 megabit. Då det numera finns många bra routrar i budgetklass där alla nätverksportar är på en gigabit finns det ingen anledning att snåla. Se till att nätverksportarna är av typen 1000BASE‑T, även kallat Gigabit Ethernet. Det finns ingen anledning numera att nöja sig med mindre.
Välj rätt wifi-standard
Det viktigaste och mest avgörande för din router är utan tvekan wifi. Det mesta du kopplar upp numera är trådlöst, och många släpper trådbundet nät och väljer att köra wifi istället. Det är för det mesta snabbt och stabilt nog för att på allvar kunna ersätta en fast kabel. Men det är inte utan sina utmaningar, och det är stor skillnad på en router med kraftfull wifi och en som är enklare, men då också betydligt billigare.
När det gäller wifi är det fyra saker att hålla reda på: wifi-standard, hastighet, bandbredd och räckvidd.
Den första saken påverkar de andra tre markant. Wi-Fi Alliance, branschorganisationen som samordnar wifi-utvecklingen, introducerade wifi-standarden wifi 6 i slutet av 2018. Vi såg sedan de första routrarna med wifi 6-stöd dyka upp under 2019.
Test: Snabba mesh-routrar – alla med Wifi 6-standard
2020 var året wifi 6 slog igenom på allvar och nästan alla de större tillverkarna av hemma-routrar har numera bra routrar i många utföranden och prisklasser.
Ingen orsak att satsa på gammalt
Ska du köpa router idag och inte vill extremsnåla så är det wifi 6 du ska satsa på. Det finns många bra enklare wifi 6-routrar som passar för mindre hem för mellan 500 och 800 kronor. Du får både högre topphastigheter, mer bandbredd och bättre räckvidd.
Wifi 6 är också stabilare, med mindre störning från grannarnas wifi och andra störningskällor, liksom funktioner som gör det lättare att kommunicera med många aktiva användare samtidigt utan trafikstockning i nätverket. Med wifi 6 introduceras också ett nytt och bättre säkerhetsprotokoll, wpa3.
Nyligen har en vidareutveckling av wifi 6 introducerats, kallad wifi 6e. Med wifi 6e får wifi 6 möjlighet att även använda ett tredje frekvensband på 6 GHz utöver de vanliga två på 2,4 och 5 GHz.
Under 2021 har några av tillverkarna börjar sälja sådana routrar, och många nya mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer har också fått wifi 6e-stöd. Routrarna är än så länge dyrare än wifi 6-routrar, men har du ny mobil eller dator som stödjer det så kan det vara värt att satsa på.
Snabba svar och snabba strömmar
Hastighet handlar om två saker. Dels hur snabbt en enskild ansluten dator kan ladda hem eller skicka data, dels hur snabbt routern svarar på tilltal. Det första är intressant om du vill ladda hem data, strömma högupplöst eller skicka stora filer mellan datorer.
Det andra är viktigt för en snabb och smidig upplevelse i många olika situationer. Till exempel i onlinespel och aktiva webbtjänster som gör mängder av anrop till en server per sekund. Det påverkar också sådant som videomöten och ip-telefoni, där du inte har möjlighet att buffra videoströmmar mer än marginellt. För detta är en wifi 6-router klart överlägsen, och en viktig orsak till att du ska välja en sådan.
Vad som gör dataöverföringen snabb är flera faktorer. Till exempel brett frekvensband för datakanalen, helt enkelt den exakta frekvens som radiosignalen till mottagaren skickas på, och stöd för multipla dataströmmar. Detta innebär att du använder flera antenner för att skicka data till samma mottagare.
För att det här ska fungera måste även mottagaren ha stöd för rätt kanalbredd och ha rätt typ av antennuppsättning och protokoll för att hantera det. Därför ligger för det mesta begränsningen på mottagarsidan, där något som kallas för 80 MHz kanalbredd och 2×2 mimo för multipla strömmar är vanlig i moderna mottagare. Det finns undantag med 160 MHz och 4×4 mimo, framför allt i så kallade wifi-bryggor, extra kraftfulla mottagare som du sedan kan koppla in dina prylar i med ethernet.
Hur snabbt det i verkligheten går beror sedan också på routerns processor, egna inbyggda mjukvara, antalet antenner och hur de är designade och riktade, och en mängd andra små funktioner. Det är ingenting som är lätt att avgöra i en butikshylla. Men du kan som regel räkna med att det finns ett samband mellan routerns bandbredd och dess topphastighet.
Bandbredd, rätt uppkoppling för många
Bandbredden är enklare att hålla reda på. Bandbredd är den totala volymen av data som routerns wifi kan hantera. Vill du kunna utnyttja en riktigt snabb bredbandsuppkoppling för flera användare på samma gång, eller vill kunna skicka data snabbt mellan datorer på det lokala nätverket utan att de stör och stjäl hastighet från varandra? I så fall är extra bandbredd i ditt wifi en bra idé.
Routrar med wifi 5 eller wifi 6 har bägge minst två frekvensband, 2,4 GHz och 5 GHz. Ibland har routern ett extra 5 GHz-band, som då ger den extra utrymme för fler användare med snabb dataöverföring. 2,4 GHz går långsammare och passar bra för enklare prylar som inte kräver topphastighet. Det handlar om gamla mobiler, smarta hemmet-prylar och så vidare.
Sedan ansluter du tunga klienter, exempelvis din dator, nya mobilen, smart-tv:n och spelkonsolen, till 5 GHz. Om du inte redan kopplat in dem med ethernet, vill säga. Många routrar ger dig möjlighet att låta routern välja själv vilken frekvens som blir bäst för ansluta prylar, och vissa routrar har bara automatiskt läge och låter dig inte välja själv.
Det är för det mesta lätt att läsa på hur många megabit per sekund frekvensbanden tillsammans kan hantera. Tillverkarna anger detta som AC750, AC1200, AC3600 och så vidare för wifi 5-routrar, och AX1800, AX3000, AX6000 för wifi 6. En wifi 6e-router heter AXE istället för bara AX. Det här står i regel tydligt i specifikationer och på förpackningen.
Siffran är den totala bandbredden i megabit per sekund. Det säger inte exakt hur mycket som är på 2,4 GHz och hur mycket som är på 5 GHz, men det allra mesta ligger på 5 GHz. 2,4 GHz är oftast mellan 300 och 600 megabit per sekund.
Snabbt nog i hela hemmet
Förutom hastighet och bandbredd är räckvidden en viktig faktor. Du vill ju gärna att det ska gå snabbt att surfa, strömma och spela i alla rum, lika bra i vardagsrummet som i köket, i sovrummet – och på toaletten. Gärna också ute på balkongen och en bit ut i trädgården.
Det finns många hinder för det. Långa avstånd, tjocka väggar, hyllor och möbler kan påverka signalstyrkan och därmed hastigheten markant. Får du 600 megabit per sekund i samma rum som routern så får du kanske bara hälften i rummet intill. Här är återigen wifi 6 mycket bättre än wifi 5. Det nya protokollet är bättre på att föra över korrekt data trots låg signalstyrka.
Det innebär att du får bibehållet höga hastigheter på längre avstånd om både routern och mottagaren har wifi 6-stöd. För 2,4 GHz, som redan har bättre räckvidd, innebär det att det kan gå snabbare än förut. Och för 5 GHz gör det att du kan täcka ett större område med riktigt höga hastigheter.
För nya wifi 6e-routrar gäller samma sak på 2,4 och 5 GHz, men 6 GHz-bandet kan vara snäppet snabbare. I gengäld är det kortare räckvidd. Så det går bara riktigt snabbt i ett rum och kanske i rummet intill. Längre bort är det bättre att köra på 5 GHz.
Bor du i en mindre eller medelstor lägenhet, eller kanske i en liten enplansvilla, så kan det räcka gott med en router för att få fullgod täckning i alla rum. En större och dyrare router med rejäla antenner har då också i regel längre räckvidd. Men det finns exempel på små och billiga routrar som klarar att nå riktigt långt. Det är inget som går att avgöra i en butik, här gäller det att lusläsa oberoende test och recensioner.
Mesh för många rum och fler våningar
Känner du att det blir för svag signal och för segt i något rum kan du stärka upp ditt wifi med en wifi-förlängare. Det är en enhet som tar emot wifi-signalen och sedan skickar ut den med full effekt. Placerar du en sådan halvvägs till det rum du behöver extra wifi i så kan du på det sättet utöka din täckning med bara lite prestandaförlust.
Ett enkelt sätt att göra detta som blivit vanligt på senare år är med så kallade mesh-paket. Mesh är ett sätt att koppla samman en router med en eller flera wifi-förlängare, så att de tillsammans fungerar som en vanlig wifi-router. Mesh har funnits länge på kontor, hotell och flygplatser, men det är först på senare år som det slagit igenom med smidiga, lättskötta system för hemmet.
De säljs i behändiga paket med två eller tre enheter som placeras ut på jämna avstånd i huset. Och har du ett extra stort hus kan du köpa fler och lägga till i efterhand. De har ett och samma nätverksnamn, och en användare blir automatiskt ansluten till den enhet som är närmast. Byter du rum och hamnar närmare en annan så kallad nod, så hoppar du över till den.
Det här är mycket smidigt för att få extra wifi-täckning, men du får räkna med att en del av wifi-nätverkets bandbredd kan gå åt till att de olika noderna ska kommunicera med varandra. Många mesh-nätverk har dubbla 5 GHz-frekvensband, men ett av banden används exklusivt för att koppla samman mesh-nätverket.
I mesh-paket som stödjer wifi 6e är det mer förvirrande. Vissa använder 6 GHz för att skicka data mellan noderna och du kan inte ansluta till det själv. I andra kan du surfa på 6 GHz och trafiken mellan noderna går på 5 GHz. Eller så delar noder och klienter på all bandbredd.
Många extra funktioner
Routrar kan också ofta göra mer än bara skyffla data mellan dina datorer och din bredbandsanslutning. Dels har de inbyggda säkerhetsfunktioner som brandväggar för att hindra obehörigt intrång på nätverket, vpn-serverfunktion, föräldrakontroll så att du kan styra surftider, övervaka aktivitet och blockera olämpliga sajter och tjänster för en viss ansluten dator eller mobil.
Ibland finns även inbyggt antivirus som övervakar trafiken i realtid och kan blockera skadlig kod innan den ens når din dator. Det kan vara en extra trygghet för den som har många saker anslutna som inte kan köra eget antivirus. Det handlar exempelvis om smart-tv, spelkonsol, ip-kamera eller uppkopplade smarta hemmet-hubbar. Dessa virusskydd är tilläggstjänster du prenumererar på i vissa tillverkares routrar.
I vissa av Netgears routrar finns till exempel Armor som är en prenumeration. Med den får du också ett komplett säkerhetspaket till alla dina datorer, plattor och mobiler. Så det kostar inte extra jämfört med att köpa det separat. Raka motsatsen är Asus vars Ai Protection inkluderar inbyggd virusövervakning i routern på livstid. Men bara just i routern.
Andra funktioner som är vanliga i routrar är möjligheten att koppla in en usb-hårddisk och sätta upp den som en lokal filserver. Då kan den användas för att strömma media, då nästan alla hemmaroutrar har upnp-stöd (även om du ibland får slå på det manuellt) säkerhetskopiering och ibland stöd för specialfunktioner som nerladdningar och Apples säkerhetskopieringssystem Time Machine.
Usb-porten kan också i vissa routrar användas för att dela en skrivare eller för att plugga in ett mobilt bredbandsmodem. Slutligen finns det en separat kategori routrar som har bredbandsmodem inbyggt. Dessa är främst till för dig som inte har bredband i väggen, till exempel på sommarstugan eller om du bort på glesbygd utan möjlighet till fast bredband.
Ordlista: Bra ord att känna till när du köper router
- Brandvägg. Ett skydd mot hackare och andra som vill ta sig in på din dator. Många routrar har brandväggen inbyggd.
- Ieee 802.11x. En internationell standard för trådlösa nätverk. Bokstaven på slutet (x) anger vilken generation. Denna benämning är numera ersatt i konsumentprodukter av enklare wifi 5 (802.11ac)och wifi 6 (802.11ax).
- Lan (local area network). Lokalt nätverk, alltså att flera datorer är ihopkopplade med varandra.
- Lan-port. Ett annat namn på nätverksingången på en dator eller en router.
- Megabit per sekund. Överföringshastigheten på internet eller mellan datorer. Observera att megabit och megabyte är två olika enheter.
- Mimo. En teknik för att öka routrarnas hastigheter med hjälp av flera antenner.
- Mu-mimo. En lite mer avancerad version av mimo, som framför allt gör att du kan få mimo-funktion till flera mottagare samtidigt. (Mu står för multi user)
- Qos (quality of service): En teknik som finns i många routrar, som gör att du kan välja att prioritera en viss dator eller en viss typ av trafik (till exempel onlinespel eller strömmad video) och ge dem extra bandbredd.
- Wan (wide area network): Benämning i nätverkstermer för det nätverk som routern ansluter till. I hemmet är detta alltså bredbandsuttaget och internet.
- Wep (Wired Equivalent Privacy). En äldre standard för att lösenordsskydda trådlösa nätverk genom att kryptera dem.
- Wifi. Trådlösa nätverk som följer Ieee-standarden.
- Wlan (wireless local area network). Ett annat namn för trådlösa nätverk.
- Wmm (Wireless Multi Media). En teknik som gör att routern prioriterar känsliga internettjänster, till exempel ip-telefoni, framför mindre känsliga som fildelning.
- Wpa2 (wi-fi protected access). Den vanligaste standarden för att lösenordsskydda trådlösa nätverk genom att kryptera dem.
- Wpa3. Den senaste versionen av wi-fi protected access som finns för wifi 6 och wifi 6e. Den har högre säkerhet än wpa 2
- Wps (Wireless Protected Setup). En teknik för att ansluta till ett trådlöst nätverk genom parkoppling med en knapp på routern istället för att ange ett lösenord.
Tips: Fler dator- och it-relaterade ord och begrepp hittar du på it-ord-idg.se.
10 tips inför router-köpet
1. Välj trådlös.
Det finns inte någon som helst anledning att välja en router som inte klarar av trådlös överföring till din dator.
2. … men undvik helt trådlös.
Även om du ska använda routern trådlöst bör den ha åtminstone en vanlig nätverksingång (lan-port). För uppgraderingar och olika inställningar är sladden både snabbare och mer stabil.
4. Nätverkskort ett måste.
För att skapa ett trådlöst nätverk räcker det inte med en router. Du måste även ha ett trådlöst nätverkskort i datorn. I bärbara datorer och många nya stationära är dessa inbyggda, men i annat fall måste du köpa det separat. Det finns pcie-kort du installerar i datorn, och enklare som ansluts via usb
5. Välj samma standard.
För högre hastighet och bättre avstånd krävs att både router och nätverkskort följer samma standard. Däremot är tekniken bakåtkompatibel, vilket betyder att din gamla bärbara fungerar med din nya router och vice versa. Du får dock nöja dig med den lägsta hastigheten, trafiken till en dator med 802.11n-wifi går inte snabbare för att den ansluter till en 802.11ac-router.
6. Kolla vad du redan har.
Du som får bredband via adsl eller kabel-tv har som bekant redan ett modem, och för det mesta har dessa modem även routerfunktion både för fast nät och wifi. Även om du har bredband med fiber är det troligt att din leverantör skickar med en router. De är dock sällan särskilt bra som wifi-routrar, och därför kan det vara värt att skaffa en separat router också.
7. Fler antenner bättre.
De flesta routrar har flera antenner, vilket både ökar hastighet och räckvidd. För designentusiasten finns det modeller med inbyggda antenner, men det betyder som regel sämre topphastighet och räckvidd, även om det finns undantag. Externa antenner har också fördelen att de kan vinklas olika för att förbättra hastigheten, och för att rikta signalen, till exempel till två våningar.
8. Välj rätt säkerhet.
För att inte obehöriga ska kunna ta sig in på din dator kan du lösenordsskydda den. Det finns två vanliga standarder: wep, och wpa, och det finns tre versioner av wpa. Wpa2 är vanligast och enklare säkerhetsnivå än så bör du inte ha. Har du en ny router som kan köra senaste wpa3 rekommenderar vi det, men det fungerar bara för wifi 6-enheter. Bra är också om routern har wps-funktion, då kan du koppla upp dig mot låsta nätverk utan att behöva mata in komplicerade lösenord.
9. Koppla in skrivare eller hårddisk?
Vissa routrar har usb-ingång och inbyggd skrivarserver. Det betyder att du kan koppla din skrivare till routern, och skriva ut från valfri dator. Samma port kan också användas för att koppla in en extern lagring som en ssd eller hårddisk och då blir routern också en liten filserver, en så kallad nas. Många routrar har inbyggda avancerade funktioner för till exempel mediaserver och backupsystem som kan aktiveras med en disk inpluggad.
10. Ring från routern.
Om du väljer en router med stöd för voice over ip (voip) kan du använda den för att ringa billigt/gratis. I stället för att koppla din telefon till telejacket kopplar du den alltså till routern. Observera att du måste teckna ett abonnemang hos en så kallad ip-telefonioperatör, till exempel Megaphone eller Cellip.