Bygg din egen dator – så hittar du rätt bland alla komponenter

 

Inledning

Börjar det bli dags att skaffa ny dator? Kul! Även om utvecklingen inte går lika rasande fort nu för tiden som för tio år sedan finns det ändå mycket som kan göra en ny dator snabbare, effektivare och bättre på andra sätt.

 

Missa inte: 8 coola datorchassin som livar upp hemmabygget

 

Det här är guiden för dig som vill sätta ihop din egen dator, antingen helt på egen hand eller som ett skräddarsytt paket från en butik. Men många av tipsen kan lika gärna hjälpa den som vill uppgradera sin befintliga dator, till exempel med ett nytt grafikkort så att datorn orkar med de senaste spelen eller mer minne så att Windows inte går på knäna hela tiden.

 

Tänk på att nya processorer, grafikkort och andra komponenter släpps hela tiden och de exempel vi använder kan snart vara föråldrade.

 

Mest för pengarna

Att sätta ihop din egen pc har alltid varit det bästa sättet att få mest prestanda för pengarna, och precis de funktioner du behöver. Dina surt förvärvade slantar behöver inte gå till någon montörs marginaler, och du slipper betala för funktioner du inte kommer att använda.

 

Hur mycket du sparar på att köpa delar istället för ett paket varierar, och i en del specialfall kan det trots allt faktiskt vara billigare med en paketdator. Tillgång och efterfrågan kan också spela spratt för den som ska köpa lösa komponenter.

 

När grafikkortspriserna var som högst under guldruschen för kryptovalutor 2017 och 2018 kunde priserna för individuella kort vara så höga att till och med Apples priser verkade närmast konkurrenskraftiga.

 

Allra mest pengar finns att spara när du:

1. Inte bryr dig om hur stor och ful datorn blir.
2. Vill ha maximal prestanda på någon eller några fronter men inte nödvändigtvis på alla.

Den första punkten handlar om att du kan köpa ett billigt chassi där fullstora komponenter får plats och du slipper kringutrustning. Behöver du mer lagring? Öppna datorn och stoppa i en ny ssd eller hårddisk.

 

Steg för steg: Så förvandlar du din Raspberry Pi till en stationär dator

 

Med punkt två avser vi till exempel den som vill spela tunga spel men varken behöver extremt snabb lagring eller en proffsskärm med korrekta färger. Eller någon som vill ha en riktigt vrålsnabb processor för att jobba med ljud och musik, men inte bryr sig ett smack om grafikprestanda.

---

 

TIPS! Håll koll på kompatibiliteten

Sajten Pcpartpicker.com kan hjälpa dig kontrollera att alla komponenter du väljer fungerar ihop. Sajten kan än så länge inte automatiskt garantera att till exempel en viss fläkt får plats i ett visst chassi med ett visst moderkort och vissa ram-moduler – men för att till exempel se till att du väljer en kombination av processor, moderkort och minne som fungerar är den mycket praktisk.

 

Så väljer du rätt prylar: Del 1

 

Så väljer du rätt prylar: Del 1

Processor

För många är processorn det första och viktigaste valet när du bygger dator. Processorn är hjärtat i datorn, det chipp som utför allt arbete som inte delegeras till grafikkortet. Det finns hundratals processorer att välja mellan, men om du håller dig till den senaste generationen och tänker på vad du ska använda datorn till blir det lite enklare.

 

Det första valet står mellan Intel och AMD. Intels processorer är i allmänhet lite dyrare, men för högsta prestanda – speciellt i program som inte utnyttjar många processorkärnor – ligger de än så länge steget före AMD:s.

 

En processor kan kosta allt från under en tusenlapp till över 20 000 kronor (och då diskuterar vi inte Intels Xeon-processorer för servrar och proffsmaskiner). För en vanlig konsument är Intels vassaste modell i skrivande stund Core I9-9900K som kostar omkring 5 500 kronor. AMD har Ryzen 7 2700X för cirka 3 400 kronor eller Threadripper 1950X för cirka 7 000 kronor. Men den senare kräver att du kör mycket multitasking eller använder proffsprogram för att utnyttja alla kärnor.

 

På tal om antalet kärnor, hur många behöver du egentligen? Många kärnor är bra om du kör många krävande program samtidigt, eller använder multitrådade program som videoredigerings-, 3d- och ljudprogram. Men även många moderna spel har blivit betydligt bättre på att utnyttja fler kärnor. För en stationär dator bör du inte nöja dig med färre än fyra, och för en mer långlivad dator rekommenderar vi sex eller åtta.

 

Det kanske viktigaste är att du bör hålla dig till de senaste modellerna. Nyare generationer gör mer med varje megahertz, drar mindre ström och har ofta nya funktioner som snabbar upp specifika sysslor. Nionde generationen Intel Core-processorer har till exempel fått hårdvaruaccelerering av så kallad hevc-video.

 

Du kan också behöva köpa till en cpu-kylare, antingen på grund av att processorn du har valt inte kommer med någon kylning eller att du vill ha en bättre kylare än den medföljande. För överklockning och effektiv kylning i små chassin kan du titta på vattenkylning.

Chassi

Innan du väljer andra komponenter är det bra att fundera på vilket slags datorlåda (chassi) du är ute efter. Ett massivt torn som kan stå gömt under skrivbordet och har plats för 100 terabyte hårddisk? Något snyggt som inte sabbar intrycket av rummet? En liten låda som får plats under tv:n?

 

Det finns hur många chassin som helst, med priser från ett par hundralappar till flera tusen kronor. Den största skillnaden mellan olika chassin är vilken storlek på moderkort som passar, vilket i sin tur påverkar hur många pci-expresskort du kan stoppa in, hur mycket minne som får plats och vilka anslutningar du kan få på baksidan. Andra hänsyn är antal hårddiskplatser, maximal storlek på grafikkort (i många mindre lådor får du inte plats med värstingkorten från varken AMD eller Nvidia), ventilation och hur lätt det är att bygga.

Moderkort

Vilket moderkort du väljer har stor betydelse. Moderkortet huserar datorns chipset, den krets som sköter kommunikationen mellan processorn och övriga komponenter. Vilken processor du ska använda avgör vilken processorsockel du ska ha, och det i sin tur vilka chipset som stöds.

 

Tänk på att ett äldre moderkort med till exempel Intels LGA 1151-sockel inte stödjer de senaste processorerna trots att de passar i sockeln. Moderkortet ger datorn alla kontakter på baksidan förutom video (som du får från grafikkortet), internminne (ram), plats för snabb ssd (m.2-kortplats), pci-expresskortplatser för exempelvis grafikkort, ljud, wifi och anslutningar för hårddiskar, led-belysning och annat.

 

Med Pcpartpicker.com kan du använda filter för att hitta ett passande moderkort, till exempel utifrån hur mycket minne du vill ha eller hur många m.2-kortplatser för ssd du behöver.

 

De billigaste moderkorten kostar under tusenlappen, exempelvis Asus Prime B360M-A för Intel och Gigabyte B450M DS3H för AMD. Bara vissa chipset stöder överklockning, så om du har tänkt köpa en överklockningsbar processor behöver du kolla upp det först.

 

För Intel är det enbart Z370 och Z390 som gör det med processorer i Coffee Lake-serien (8:e och 9:e generationen), medan det för AMD fungerar med B350, X370 och X470 och Ryzen-processorer.

 

Så väljer du rätt prylar: Del 2

 

Så väljer du rätt prylar: Del 2

Internminne (ram)

Alla moderna processorer använder numera ddr4-minne, med hastigheter på 2 400–4400 megahertz. Moderkortstillverkaren listar vilka minneshastigheter du kan använda. Riktigt höga hastigheter kostar rejält, och skillnaden i verklig prestanda är inte så stor. För de flesta användare räcker till exempel 2666 megahertz gott och väl. Men ska du överklocka en Core I9-9900K och skaffa ett Geforce RTX 2080 Ti verkar det onödigt att inte gå hela vägen och skaffa så snabbt minne som möjligt.

 

Förutom hastighet och minnestyp finns det något som kallas buffrat ecc-minne och som används i servrar och arbetsstationer. Det är inte kompatibelt med konsumentprocessorer. Använd Pcpartpicker för att försäkra dig om att minnet är kompatibelt.

Grafikkort

Den enskilda komponent som betyder mest för spelprestanda, och skapar mest diskussioner bland pc-användare, är tveklöst grafikkortet. AMD eller Nvidia är frågan, och svaret är inte så enkelt. Ska du spela spel och vill ha absolut maximal prestanda är det Nvidias värstingkort som gäller, men priserna på till exempel Geforce RTX 2080 Ti kan få vem som helst att kallsvettas.

 

Vill du ha ett kompetent grafikkort utan att punga ut hur mycket som helst kan du kika på till exempel Radeon RX 580 (från cirka 2 800 kronor) och Geforce GTX 1650 (från cirka 2 000 kronor). Ett snäpp högre ligger kort som Vega 56 (från cirka 4 400 kronor) och Geforce RTX 2060 (från cirka 4 200 kronor). För omkring 8 000 kronor hittar du kort som Geforce RTX 2080 och AMD:s Radeon VII.

 

I andra program än spel kan skillnaden mellan AMD och Nvidia vara betydligt större. En del 3d-program har till exempel stöd för Nvidias cuda-teknik och blir mångdubbelt snabbare, medan andra program använder opencl-tekniken och är snabbare med AMD. Har du några tunga program du ska köra är det bäst att söka efter information om vilka grafikkort som fungerar bäst.

Lagring

Hårddiskar och sata-baserade ssd:er har sin plats, men ska du bygga en dator i dag rekommenderar vi minst en liten nvme-baserad ssd för att installera Windows och program. Med upp till sex gånger högre läs- och skrivhastigheter och betydligt kortare åtkomsttid kommer det att göra hela upplevelsen av datorn bättre.

 

Alla nvme-ssd:er är inte lika snabba. Riktigt vrålsnabbt blir det med till exempel Samsung Evo 970 som kommer upp i läs- och skrivhastigheter på 3 400 respektive 2 300 megabyte per sekund. Det kan jämföras med en 2,5-tums sata-baserad ssd som maximalt kommer upp i 600 megabyte per sekund.

 

Men med tanke på priserna kan det vara värt att välja en hyfsat liten nvme-ssd och köpa till billigare lagring för dokument, filmer, spel och annat som tar upp mycket plats. En av de billigaste ssd:erna i dag är Intels 660p, med priser från 1,25 kronor/gigabyte. Snurrande hårddiskar är dock fortfarande betydligt billigare: från 26 öre/gigabyte.

Nätaggregat

För att driva alla komponenter behöver du så klart ett nätaggregat som kan ge lagom hög effekt. Även här kan Pcpartpicker vara till hjälp. Om du fyller i alla delar du har tänkt använda och sedan väljer nätaggregat (power supply) kan du se hur stor effekt systemet förväntas ha.

 

Du bör ha en ganska rejäl marginal, både för att kunna uppgradera i framtiden och då nätaggregaten är effektivare ju närmre 50 procent belastning de ligger. Mellan 50 och 100 procent högre maxeffekt än din beräknade är vettigt, välj den högre siffran om du ofta ska köra riktigt tunga program.

 

Nätaggregat har olika certifiering för sin effektivitet. Köp inte ett utan 80 Plus-märkning. Vill du ha lite effektivare och mindre värmeproducerande kan du välja 80 Plus Gold, Platinum eller Titanium.

 

Två viktiga frågor när du tittar på nätaggregat är:

1. Vill du ha ett med modulära kontakter, så att du kan ansluta bara just de sladdar du behöver, eller går det bra med ett där alla kablar sitter föranslutna?
2. Passar nätaggregatet i det chassi du har tänkt skaffa?

 

Uppgradera din gamla dator

 

 

Uppgradera din gamla dator

Om din gamla dator börjar kännas lite slö men inte så illa att du verkligen behöver en ny kan det vara värt att uppgradera den. Hur mycket snabbare du kan göra den beror väldigt mycket på vad du har i dag, och om det är prisvärt eller inte får du räkna på och avgöra själv – det finns helt enkelt alldeles för många faktorer för att vi ska kunna ge något annat än mycket vaga rekommendationer.

 

Det vi kan säga är att vissa komponenter är bundna till varandra medan andra är mer fristående. Ett modernt grafikkort fungerar till exempel utmärkt i en äldre dator, och kan ge ett rejält lyft i spel och grafikaccelererade program.

 

Om du senare köper en ny dator kan du flytta över grafikkortet till den. En ny processor kan däremot kräva ett nytt moderkort, även i vissa fall då processorsockeln är samma. Intels 8:e och 9:e generation Core-processorer fungerar till exempel inte med äldre moderkort med chipset i 100- och 200-serierna.

 

För en bärbar dator är möjligheterna att uppgradera betydligt mer begränsade. Många moderna bärbara har flera komponenter som tidigare var utbytbara fastlödda på moderkortet för att spara plats. Dells populära XPS 13 har till exempel fastlött minne. På lite äldre maskiner är det ofta minne och lagring du kan byta ut, men varken processor eller grafikkort.