
CANONS SNABBA FLAGGSKEPP
Canoscan 8800F har en rad imponerande egenskaper, bland annat får du plats med två bildremsor eller fyra monterade diabilder i hållarna. Då kan du även få plats för mellanformatet, 120-millimetersfilm.
Det tog ungefär nio minuter att installera bildläsaren och det gick både enkelt och smärtfritt. Vid ett par tillfällen krånglade den dock. Den ville inte ansluta igen efter det att usb-kontakten varit urkopplad en stund för att lämna plats åt skrivaren.
Drygt två minuter tar det att läsa in en negativbild med 48 bitars färgdjup och 2 400 dpi och 35 sekunder för en papperskopia i 300 dpi. Kvalitetsmässigt blir de mycket bra, särskilt för pappersbilderna.
Drivrutinerna fungerar utmärkt. Det är enkelt och alla bildoptimeringsalternativ du kan förvänta dig finns där. Du kan justera nivåer och kurvor före inläsningen och det finns inbyggd borttagning av damm och repor. Det tar drygt en minut längre tid att läsa in en bild med den automatiska dammborttagningen aktiverad och resultatet lever inte riktigt upp till våra förväntningar.
Betyg:


EPSON FÖR SERIÖSA AMATÖRER
Epson Perfection V500 Photo är en gedigen bildläsare med bra funktioner och utmärkt gränssnitt för de inbyggda drivrutinerna. Huvudändamålet för V500 är att läsa in film och det gör den bra. Självklart hanterar den också pappersbilder och andra dokument liksom de övriga läsarna i testet. Den klarar två negativremsor med sex rutor åt gången, eller fyra diabilder. Filmhållaren är smidig, vilket gör det lätt att snabbt byta filmremsor och dior.

V500 är smidig och utför jobbet tillräckligt snabbt för att vara attraktiv för hemanvändare och seriösa fotoamatörer. Bildkvaliteten är utmärkt med standardinställningarna och kan förbättras ytterligare med medföljande program. Färgerna är mycket fina, skärpan god och detaljerna framträder väl.
Betyg:


G4050 – STOR KLUMP FRÅN HP
HP:s G4050 tar relativt stor plats på skrivbordet och den är både längre och bredare än testets övriga bildläsare. Locket är så trögt att apparatens framända riskerar att lätta från bordet när du lyfter locket. Du gör bäst i att hålla emot om den
ska stå still. Installationen tar nästan 20 minuter, och du måste vara aktiv hela tiden för att välja och klicka.
Foton, böcker, tidningar och andra pappersoriginal klarar G4050 galant. Dessutom kan den matas med upp till 30 negativ eller 16 diabilder på en gång, vilket är ett imponerande an-tal för en bildläsare i den här klassen. Det är en klar fördel om du ska gå igenom ditt gamla negativarkiv. Däremot hör HP:n inte till de snabbaste bildläsarna, så nackdelen med många bilder är att det ändå tar lång tid. Räkna med dubbla tiden jämfört med de andra tillverkarna i testet.
Det medföljande programmet är relativt omfattande men knepigt att använda för mer avancerade inställningar – särskilt vid inläsning av negativ film. Vi lyckades aldrig använda funktionen för att ta bort damm och repor. Vi väntade i över 10 minuter, sedan kraschade programmet.
Bildkvaliteten för pappersbilder är utmärkt med fina färger, bra detaljåtergivning och naturliga hudtoner. Negativbilderna var svåra att få riktigt bra. Färgerna fick märkliga färgstick med för mycket rött. Diabilderna blev bättre, men det krävdes manuella justeringar för att färgerna skulle bli bra.
Betyg:


EPSON FÖR MINDRE VOLYMER
Epson Perfection V200 är en snygg och smidig bildläsare. Den är enkel att hantera och levererar fina bilder. Filmhållaren rymmer en negativremsa på sex bildrutor samt fyra monterade diabilder åt gången – vilket är något begränsat för massproduktion.
Skannerprogrammet är mycket smidigt. Du kan justera nivåer och kurvor för optimal färgbalans innan du läser in bilden och samtidigt se på skärmen hur resultatet kommer att bli.
En minut tog det att läsa in ett färgfoto i A4 med upplösningen 300 dpi. En negativbild tog två och en halv minut. Det placerar den inte bland de snabbaste bland bildläsarna men däremot är bildkvaliteten alldeles utmärkt.
Kornigheten är låg och färgerna mycket troget återgivna. Dammborttagningsfunktionen fungerar tillfredsställande, men vill du vara petig kan du behöva komplettera med bildbehandlingsprogrammet för några enstaka missade fläckar. Även diabilder blir alldeles utmärkta med korrekt återgivna färger, bra detaljer och skärpa.
Med sitt föredömliga gränssnitt och fina bildkvalitet är den här bildläsaren perfekt om du vill läsa in enstaka negativ eller dior. Men då den hanterar ett begränsat antal filmrutor åt gången är den ett sämre val om du vill digitalisera större mängder med bilder.
Betyg:


CANON KAN STÅ PÅ HÖGKANT
Canons Canoscan Lide 600F ansluter du med en enda sladd – du behöver ingen mer ström än den du får från datorns usb-
port. Bildläsaren är elegant, slimmad och lätt att placera. Har du ont om utrymme går det utmärkt att ställa den på högkant på skrivbordet. Du kan fälla ut ett ställ på undersidan vilket gör att apparaten står säkert. I det läget kan du skanna pappersbilder och andra tunna dokument.
Bildläsarens lock kan öppnas helt (180 grader) vilket gör att det kan ligga platt på bordet. Det är en smart finess som gör det möjligt att skanna stora dokument eller inbundna böcker. Är dokumentet för stort för glaset kan det skannas i delar och sedan sammanfogas till ett dokument i bildläsarens program Toolbox.
Med filmadaptern, ett extra tillbehör, kan du skanna negativ film, men det finns ingen funktion för att hantera diabilder. Adaptern sätts ovanpå glaset och fäster i två magnethållare. Men det sitter inte helt stadigt, utan du måste handskas varsamt för att inte knuffa den ur position.
Lide 600F skannar både papperskopior och negativ riktigt snabbt. I båda fallen levererar den oftast bilder med bra skärpa och fina detaljer. Med standardinställningarna är färgerna något kalla men fullt acceptabla. Dammborttagningen fungerar väl även om det kan förekomma rester. Canon Canoscan Lide 600F är en bra bildläsare för enstaka bilder, men kanske inte ett förstahandsval om du ska digitalisera många negativ – och definitivt inte diabilder.
Betyg:


LÅNGSAM HP DÅLIG PÅ REPOR
HP Scanjet G3010 fungerar för den hemanvändare som i huvudsak vill läsa in pappersbilder. Filmskanningen är extremt långsam och omständlig då den inbyggda adaptern bara kan hantera två negativrutor eller diabilder åt gången. Med filmremsor som har fyra bilder, vanligt om du lämnat in dina filmer på labb, fungerar det att vända filmen för att läsa in från båda ändar. Men filmremsor med sex bildrutor blir du tvungen att klippa isär.
Den största styrkan hos G3010 är bild- och dokumenthanteringen. Pappersbilder får tillräckligt bra bildkvalitet för hemma-bruk. Textdokument kan läsas in till pdf-dokument med text.
I det medföljande programmet kan du välja att ta bort damm och repor vid inläsningen. Funktionen fungerar dåligt, till och med när vi körde den på max. Det tar fyra minuter längre tid att läsa in ett negativ med upplösningen 2 400 dpi när vi aktiverar dammborttagningen. Och då måste du ändå redigera bilden manuellt i efterhand för att få bort dammet. En annan nackdel är att bildläsaren väsnas en hel del.
Bildkvaliteten på inlästa foton var riktigt bra, sämre var det med negativ och diabilder. Färgerna kommer inte till sin rätt och är besvärliga att justera. Att använda HP Scanjet G3010 för att läsa in en eller ett par bilder kan gå an. Men ska du digitalisera dina gamla negativ så bör du leta efter en något mer avancerad bildläsare som även klarar ett högre arbetstempo.
Betyg:

Hela listan – snabbfakta om alla bildläsare

Bildkvalitet: Se bilderna i fullformat. (OBS! Zip-filen är 71 MB stor).
Läs mer
- Alla PC för Allas tester
- Alla artiklar om datortillbehör
Urval. Vi har testat sex bildläsare som hanterar negativ film, dior och pappersbilder. Med ett undantag, Canons Lide 600F, som inte klarar av att läsa in dior. Vi bad tillverkarna om de bästa bildläsarna för konsumenter i två prisklasser: tre stycken i prisklassen 2 500 kronor och tre i prisklassen 1 500 kronor.
Metod. Vi läste in pappersbilder i A4-storlek med en upplösning på 300 dpi, vilket ger samma storlek som originalet. Dior och negativ lästes in med 2 400 dpi, vilket är tillräckligt för A4-utskrifter. För färgåtergivning och övrig bildkvalitet bedömde vi hur väl bildläsarna klarade att skapa bilder med de automatiska inställningarna. Vi testade dessutom de manuella inställningarna, användarvänligheten och funktioner i bildläsarnas drivrutiner. För skärpa, färger och detaljer använde vi drivrutinens standardinställningar och undersökte resultatet både på skärmen och på utskrifter. Hastigheten mättes med stoppur från det att inläsningen startade tills det att bilden sparats som en fil på hårddisken. Mätningen utfördes både med och utan dammborttagning på negativbilder och pappersbilder i A4-format.
Metod. Vi läste in pappersbilder i A4-storlek med en upplösning på 300 dpi, vilket ger samma storlek som originalet. Dior och negativ lästes in med 2 400 dpi, vilket är tillräckligt för A4-utskrifter. För färgåtergivning och övrig bildkvalitet bedömde vi hur väl bildläsarna klarade att skapa bilder med de automatiska inställningarna. Vi testade dessutom de manuella inställningarna, användarvänligheten och funktioner i bildläsarnas drivrutiner. För skärpa, färger och detaljer använde vi drivrutinens standardinställningar och undersökte resultatet både på skärmen och på utskrifter. Hastigheten mättes med stoppur från det att inläsningen startade tills det att bilden sparats som en fil på hårddisken. Mätningen utfördes både med och utan dammborttagning på negativbilder och pappersbilder i A4-format.